Alla inlägg den 5 maj 2018

Av Sirpa Niva - Lördag 5 maj 07:52

Imorgon Söndag åker jag till Öland.
Som för mig är paradiset på jorden.
Har varit det i många år nu.

Försökte släppa taget, men det går inte.
Ville ersätta Öland med någonting närmare, mera tillgängligt.
Malingsbo blev alternativet.
Jag älskar Malingsbo camping och dess underbara omgivning.
Men något fattas där.

Havet

Det är havet jag dras till.
Dess oändlighet bortom horisonten.
Vågorna mot stranden, sanden, dofterna och ljuset.
Ljuset finns bara där, tidiga mornar innan andra vaknat, då vandrar jag längs stranden.

Det är min rekreation, mitt andningshål i livet. Borta från allt tungt, energisugande och krävande.
Där är jag fri, kan andas och känna att jag lever.
Under dessa långa vandringar ventilerar jag tankar, slappnar av, njuter och bara finns till.

Dit skall jag åka imorgon, bara jag och med mig tar jag mina älsklingar som ligger i sina fina små urnor.
Titti och Lovan.
Mina pälstjejer med fyra tassar.
Som båda lämnat det jordiska, vandrat över Regnbågsbron.

Jag trodde att deras frihet kunde bli Malingsbo, vid tjärnens kant, men det känns fel.
Ingen av tassfröknarna har varit där.
Men Öland har båda varit till och älskat tillvaron där.

Titti var med mig varje år vi åkte dit.
Det var hon och jag i våran husvagn.
Bara hon och jag, vi var ett.
Hon trivdes så oerhört bra där
När det var tidig vår och höst, när människorna åkt därifrån, så var Titti lös.

Hon rörde sig alldeles intill vårt boende.
Ville inte längre än så, nära mig och tryggheten.
Vi sov tätt ihop om nätterna.
Så många gånger som hon fanns för mig, när jag grät av trötthet, sjukdom eller sorgen efter någonting tungt.
Min Titti, mitt livs kärlek.
Min livskamrat under 15 år.

Lovan hann vara med en vecka på Öland.
Där kom hon till ro i sin själsliga sjukdom.
Slappnade av, den enda gången under den tid vi fick tillsammans hon och jag.
Lovan, min lilla älskade skugga som mådde så dåligt i livet.
Efter trauman i bebisår blev hennes liv aldrig värdigt.

Båda tjejerna har själva talat om för mig, med sina själars ord, att de vill strös på Öland.
Strös för vindarna vid havets strand.
Så blir det. Jag lyssnar och gör deras vilja till verklighet.
De åker med mig i bilen imorgon

Det är dags att ta farväl.
Släppa taget och låta dem flyga för vindarna.
Känner själv också att det är dags.

Sorgen tar sin tid och plats.
Saknaden försvinner aldrig, den tar en annan form bara.
Blir ett fint minne, inbäddat i en bomullstuss långt in i hjärtat.

Mina tjejer.
Dags att ta farväl

Jag kommer att välja med deras själars ledsagning, vilken dag denna händelse äger rum, vid havets strand på Öland.


ANNONS

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9
10
11 12 13
14 15 16
17
18
19
20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31
<<< Maj 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ minatankebanor med Blogkeen
Följ minatankebanor med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se