Fick idag som semestergåva en handväska av min älskade sambo.

Den är så grymt snygg, se själv :)

Vaknade inatt när sambon kom och lade sig. Han är ju kvälls och nattmänniska, vaken till sent när han har möjlighet.
Nu med semester i 4 veckor.

Han besökte Vasamuseet igår under tiden som jag jobbade och sedan umgicks med dotter och barnbarn.

Kunde inte somna om så jag valde att gå upp några timmar.
Tömma hjärnan på tankar, njuta av gott kaffe och tystnaden.
Under tiden började solen att stiga upp och sprida sitt ljus över staden.

Läste på facebook inlägg från branden som pågår bortåt Sala.
Den fortsätter och dessutom blossar det upp på flera ställen så brandbekämparna jobbar febrilt med att hålla allt så begränsat det bara går.
Ett rejält regn skulle behövas över området.

Dessutom verkar det vara sjuka människor i farten som roar sig med att tända flera eldar.
Jakten på dessa individer pågår samtidigt med kampen över att få bukt med bränderna.
Fantastiska människor som kämpar tillsammans.

Själv jobbade jag igår med att köra min buss.
Hade som vanligt helt underbara kunder som gjorde min dag så värdefull.
Det blev väldigt varmt igen straxt innan lunchtid och jag satt mitt i solgasset där längst fram.
Svarta byxor som var brännheta mot kroppen.
Genomsvettig och trött cyklade jag sedan hemåt.
Ätandes min lunchmacka som jag inte fick i mig på rasten.

Trampade via Mälarens strand hemåt.
Där väntade min yngsta dotter och lillan.
Vi åkte till en familj i stan som gav bort en liten micro som dottern behövde i sin husvagn.
Alla var vi hungriga så det blev ett besök på Max och mat med hem.
Satt och åt under stor njutning på balkongen
Jag var tvungen att ta en kalldusch först, var så varm och darrig.
Återigen på gränsen till värmeslag.
Darrig i benen och yr.

Efter dusch, mat och kaffe med många glas kallt vatten med citron till, återfann sig balansen i kroppen igen.
Vi dukade av, gick ut till bilen och åkte ut till Vadgropen för bad.
Klart, rent och kyligt vatten var precis vad kropp och själ behövde efter en lång dag som börjat tidigt.

Kände av ryggen rejält efter en stund så det var bara att byta om.

Denna annorlunda badplats är verkligen härlig.
Vattnet förblir kyligt fast det är varmt.
Marken är privat men ägarna tillåter bad och vistelse där om man håller rent efter sig.

För vår del skulle det inte existera annat än att hålla rent och det efter andra till och med.
Vi plockar ständigt skräp där för att hålla fint.
Vissa människor har ju svårt för att ta ett ansvar och plocka med sig sitt skräp.
Då gör vi det istället för att få ha badet kvar.

Markägaren kan ju helt enkelt sätta stopp när denne vill.
Hängna in hela området.
Det vill vi undvika.

När vi badat klart kördes jag hem och möttes upp av min sambo som satt och redigerade foton från sin dag på Vasa museet.
Dit vill jag också nån gång.
Ett helt otroligt vackert skepp.

Vi tog en fika och pratade om dagen och vår kommande gemensamma semester.
Vi har ju straxt två veckor tillsammans.

Nu känner jag att mitt sömntåg kommer tuffande en bit bort.
Hjärnan är lite urstädad så det får bli några timmars sömn till innan en lång och tung arbetsdag vid datorn.

Skönt att få skriva ur mig lite.
Sista arbetsdagen idag innan välbehövlig semester

Då i måndags när jag gjorde illa ryggen och fick lov att avblåsa allt jag tänkt göra den lediga dagen, började mitt humör att dala.

Vilade hela den dagen med värktabletter och Voltarensalva som sambon smorde in.
Tisdagen hade jag ju körning och det gick bra. Tänkte att detta skräp snart är över.
Gjorde inget extra den dagen heller utan bara jobb och det som måste fixas hemma.
Blev värktabletter på kvällen.

Sov en orolig natt med nästan som ångest inför onsdagens supportjobb.
Visste att mängder med negativt jobb väntade och ryggen tog stryk av att sitta vid datorn från tidig morgon till eftermiddagen.
Jobbet i sig tog ner mig helt.
Jag kände mig värdelös.
Ont i ryggen och bara skäll och hårda ord från kunder.

Min energi räckte inte hela vägen och när datorn var avstängd kände jag mig bara så ledsen och trött.
Somnade rent utmattad på soffan.
Mentalt slut.

Efter sommaren måste jag bort från detta.
Jag har inte gnistan för att hålla andra vid gott mod, det går inte.
Inte via en dator utan isåfall öga mot öga med människor.
Gillar inte att få en massa till mig som är skrivet i affekt.
Som min sambo säger
Jag är en stor soptunna för människor som är arga, frustrerade och stressade.
Så vill jag inte ha det.

Jag har ju ingen att prata med heller när det är ärenden som berör mig på ett jobbigt vis.
Jag kan inte bara stoppa känslorna i en låda när text är skrivet direkt för att göra illa och såra.

Jag är också bussförare och dras då in i den del som av människor kallas för idioter, inkompetenta svin och jävla galningar.
Det går inte att komma ifrån att det berör mig mentalt.

Så otacksamt arbete.
Fruktansvärt tärande och energikrävande.
När jag sedan mitt i detta dessutom har jätteont i ryggen så blir ju inget bättre.

Humöret är idag på Noll.
Det kommer bli en dag då jag troligtvis kommer att vara tyst och bara sköta det jag måste.
Har körning idag och jätteont i ryggen.
Det går som ett spännband från nacken, längs ryggraden och in under vänster skulderblad.
Drar och spänner och smärtan blixtrar till så jag har svårt att andas stundtals.

Ska ta värktabletter straxt så jag kan fixa den här näst sista arbetsdagen innan semester.
Ville känna hur smärtan låg efter natten bara innan jag tar smärtstillande.
Känns som det skulle behövas något som får muskeln att slappna av, för den är jättespänd hela tiden.

Lång dag väntar...

Mitt förarjobb gillar jag.
Mina egna kunder är helt underbara människor.
De har sådan förståelse för oss förare som kämpar på med de verktyg vi har att tillgå.

Jag älskar mötet med människor av alla de slag. Hjälpa alla tillrätta och ge en service som får alla att känna sig trygga och omhändetagna.
Mina stammisar är jag så förtjust i. De gör min dag, varje arbetspass, med sin glädje över att det just är jag som kör dem den turen.
Kramar och glada ord.

Jag tycker om att rulla på vägarna i en buss som allt fungerar i och jag lägger stor kraft på att kunden skall ha allt denne behöver för resan.
Det gör ont i mig om jag hindras från att leverera allt som hör till det kunden betalar.

Som i helgen då jag städade toaletten själv, såg till att allt fanns med så kunden skulle ha det bra. Tog av min egentid för att ordna allt detta.
Inte ens arbetstid jag får betalt för.
Jag vill att de som reser med oss har det bra.
De skall känna att vi bryr oss om och vill allas väl.

Jag vet själv hur det känns att få ta en massa tråk.
Det utsätter jag inte andra för.

In med värktabletter och upp på cykeln.
4.5 km till jobbet på den först

Nästa vecka börjar min semester och vi tänkte ta en kryssning veckan därpå.
Försökte boka idag men det är stängt

Får göra ett försök imorgon.

Vaknade redan vid 5 tiden imorse.
Tog mitt morgonkaffe på balkongen i frisk luft och tystnad.
Så skönt att kunna andas där utan grannarnas cigarettrök.

Diskmaskinen hade inte skött sitt jobb ordentligt så jag hade ett tag att göra med handdisk av allt ur maskinen.
Gjorde ren filtren ordentligt och lämnade dem borta medan jag körde ett rengöringsprogram.
Då var problemet borta.

Det hänger kvar strul med diskmaskinen sen jag gjorde iordning Lchf mat med smör.
Nu borde det sista vara bortspolat.
Mysigt att handdiska. Det är ju som terapi för mig.

Satte mig sedan vid datorn och drog igång Kundsupportjobbet för denna dag.
Det var rejält med ärenden som låg och väntade på mig.
Satt sedan timme efter timme och bara jobbade på.
Pausade för kaffe med sambon när han gick upp vid 8.30 tiden.

Fortsatte jobba och blev bara mer och mer uppgiven och nedstämd av allt negativt.
Detta jobb är jag innerligt less på.
Det tar ner mig mentalt av att sitta ensam och svara på allt och vara så positiv och uppmuntrande hela tiden.

Augusti blir sista månaden jag jobbar med detta. Vill inte mera.
Jag är ju en glad människa som vill trivas med det jag uträttar.
Det gör jag inte vid en dator hemifrån i ensamhet.

Åt en snabb lunch med vegoburgare som var lätta att göra iordning.
Jobbade vidare och mådde bara sämre för varje timme som gick.

Efter mina 8 timmar stängde jag ner och tog mig en kaffe och glass.
Lade mig i soffan och kände hur frusen och trött jag var.
Sambon var ute och letade efter firande av Nationaldagen som han kunde fotografera.
Det var fattigt med firande.
Rapmusik på Djäkneberget och tal av sossepolitiker var vad han hittade.

Jag firade med att ta mig en tupplur på soffan, med filt på mig och tv:n på.
Låg så när sambon kom hem vid 17 tiden.
Han hade varit ut till Sundbyholm och även Strömsholm, där det var hästtävlingar.
Sist av allt då Djäkneberget.

Vi gör ingen större väsen av den dag som så många länder firar med pompa och ståt.
Svenskarna verkar skämmas för sitt land och gör inget med firande.
De skall ju vara så lagom och neutrala i allt.

Visst, jag firade inte heller men det var på grund av att det för mig var en vanlig arbetsdag.

Har nu firat lite med en kopp gott kaffe och en liten kaka.
Känner mig tung i huvudet efter arbetsdagen.

Två arbetsdagar kvar och sedan är det semester. Busskörning imorgon.

Idag flyttade det in två nya familjemedlemmar hos oss.

Två gråa herrar som tar livet väldigt soft.
Den ena ligger hopkurad och sover.
Han heter Stanley.
Den andre med namnet Sten, ligger på sina tassar och blundar.

De har nu sin favoritplats på fällen framför tv:n en riktig mysplats.

Min äldsta dotter och barnbarnet kom med denna härliga födelsedagspresent.

Mina fina katter av betong

Nu har det återigen dragit igång en skogsbrand i det området där den hemska skogsbranden 2014 härjade.

Det blåser och branden är inte under kontroll på långa vägar.
Boende i området har börjat evakueras.

Här i Västerås har det luktat brandrök hela eftermiddagen då det blåser hitåt.
Mot kvällen låg det som slöjmoln på himlen med brandrök som drog hitåt.

Folk sluter samman och hjälper till på alla sätt och vis. Erbjuder stallplatser och transporter för djur som behöver bort från området.

Otäckt är det då vinden inte släpper taget.
De vattenbombande helikoptrarna är ju i luften bara när det är ljust.

Vi får se hur utgången utav denna brand blir.

Att bo i lägenhet som vi gör har en del nackdelar. Framförallt hänsynen med grannarna.

Vi jobbar ju olika tider på dygnet och är jätteförsiktiga med att inte störa grannarna.
Tex om vi får upp vid 2-3 tiden på natten så är vi tysta och försiktiga så vi inte väcker någon.

Så resonerar inte närmaste grannen som kan spela hög musik vilka tider som helst på dygnet.
Jag har varit med om det flera gånger när jag väcks av ett dånande och skallrande.
Då drar han på nån konstig bas som får tavlorna att flytta på sig och fönsterrutorna att skallra.

Jag har varit över vid två tillfällen och pratat med honom.
Även pratat med hyresvärden om detta.

Det är samma granne som håller på med ett ständigt rökande på balkongen.
Finns ju inga förbud på det och det vet han så väl om.
Hänsyn är inget han ens kan stava till verkar det som.

Vi satt idag jag och sambon på balkongen och njöt av en god lunch och skön frisk luft.
Det regnade ju igår och åskade så luften var jätteskön idag.

Det satte grannen stopp för.
Satt och bolmade på sin balkong så vi tappade aptiten helt.
Gick knappt att andas.
Nyss var jag ut där igen och då satt både han och hon och bolmade som skorstenar.

Finns inget att göra åt...
Det var bara att gå in och stänga dörren