Har sovit några timmar nu på morgonen på soffan.
Tankarna mal i huvudet och jag får ingen ordning på dem.

Förstår inte riktigt det som hänt.
Möttes igår kväll efter jobbet av ett brev på köksbordet där jag får veta att jag blir bortvald ur min sambos liv.

Han påstår sig behöva starta livet från ruta noll och gör då en dramatisk förändring av sitt liv.
Han har bakom min rygg ordnat ett boende och sedan bara levt vidare utan att prata med mig.

Hans liv har varit fullständig kaos ända sedan flera år tillbaka.
Det fortsatte in i vårt gemensamma liv också och jag har kämpat vid hans sida med allt han utsatts för, av sin släkt och ett arbetsliv som inte funkat alls.

Nu väljer han att fortsätta kampen ensam.
Påstår att han vill skydda mig från allt och att jag är värd bättre.

Så brukar det heta när man ber sin livskamrat på ett snygg sätt att dra.

Jag klarar inte tanke på detta som planerats utan min vetskap.
En människa jag lever med vill jag ska vara ärlig med mig.

Vi hade den överenskommelsen när vi blev ett par, att alltid vara ärliga.

Så blev det inte nu.

Detta förfarande gör mig helt bedrövad
Vad har jag gjort illa för att förtjäna detta?

Min bästa vän har visat sitt rätta jag.
Det är verkligen inte det jag trodde att han var.
Nu visar han sitt rätta ansikte