Direktlänk till inlägg 5 februari 2019
Återigen blev det vakentid några timmar på natten.
Gårdagen var rätt krävande med utbildningen.
Jag är så koncentrerad och focuserad på att lära mig och ta in allt som hör till en utbildning, så det tar sin kraft.
Började morgonen med att skvimpa färg över golv, element och lister på kontoret där jag målade om min köpmandisk, på en stor kartongbit.
Skulle skaka om färgburken som jag gjort flera gånger tidigare utan problem.
Fast nu hade jag slarvat med att stänga locket.
Det flög färg runtom och jag fick bråttom att torka bort innan det fastnade.
Papper och våt trasa löste det problemet.
Jösses så klantigt!
Sedan när jag kom till jobbet så kallade trafikledaren in mig till sig och visade ett klagomål från kund som inkommit.
Jag blev helt förstörd, pulsen i 200 och oförstående över det som kunden skrivit.
Kände inte igen något alls!
Det visade sig att det inte var jag som kört.
Trafikledaren tittade på fel dag och en helt annan förare var den som fått detta klagomål.
Det tog tid innan min puls gick ner då jag vet att jag gör mitt yttersta för våra gäster.
Jag älskar ju mitt jobb och har absolut inget dåligt bemötande gentemot mina kycklingar som jag månar om i allt.
Hönsmamma nummer 1.
Lade detta åt sidan efter ett tag och kunde focusera på dagen istället.
Riktig rivstart på den veckan kan man lätt säga :)
Vaknade inatt vid 12 tiden och var på toa.
Hjärnan spann igång som vanligt och Nova ville ha mat. Lite nattmål som hon slukade.
Jag plockade ur diskmaskinen, bryggde mig kaffe och kröp ner i bädden igen
Nova har slocknat i sin egen myskorg bredvid mig.
Jag känner tröttheten komma krypande.
Lite orolig i kroppen så jag hoppas det går att slappna av och sova lite till.
Ännu en utbildningsdag väntar.
Saknar mitt jobb, jag vill köra helst.
Känner mig lugnare i själen nu efter att ha med dotterns hjälp ordnat så min ekonomi blir lite tryggare.
Lade om lån i förra veckan.
Betalade bort de som jag hade och samlade till bara ett lån.
Kom ner i månadskostnad med ca 3.000:- genom att göra så.
Känns bra.
Under måndagen blev allting klart och jag kunde pusta ut. Nu är det bara att vänta in de papper som kommer från de tre jag löste in lånen hos.
Likaså hoppas jag att x et kan lösa det han är skyldig mig för den bil han har.
Det vet jag att han ordnar. Han är ärlig i sådant.
Aldrig att han skulle lämna skulder obetalda.
Hur han löser det är inte mitt problem.
Att vi står där vi gör idag är något han skapat. Jag bad inte om denna lösning och drastiska förändring av livet.
Jag ror mitt iland och han sitt
Hoppas bara det blir snart så jag inte behöver ha med honom att göra mera.
Jag vill vidare i mitt liv utan honom.
Finns ingen plats för det kaos han förde med sig genom det sätt han valde att leva.
Så jag har lite tankar som upptar min hjärnverksamhet
Sorgen över att han tog steget bort har lagt sig och jag har focus framåt bara.
Ilskan har också släppt greppet och jag står mest bara kvar med känslan att detta var bästa lösningen.
Minnet av det fina vi en gång hade ligger inbäddad i hjärtat för alltid.
Livet går vidare med nya utmaningar och det som ligger framför, det skapar jag själv.
Det är lite för mycket för min ork just nu men det löser sig.
Dag för dag ordnar jag till allting till det bästa.
En dag finns åter strukturen i livet och jag kan andas lugnt
Fram till dess så lägger jag pusselbitar på plats och försöker att må bra i det.
Jag är ju van vid att kämpa ensam.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | |||||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | |||
18 | 19 | 20 | 21 |
22 |
23 | 24 | |||
25 | 26 | 27 | 28 | ||||||
|