Vissa dagar får man ta så mycket skit ifrån människor som i sin tur mår väldigt dåligt.

Att vara den starke är inte lätt.
Då är kraven från släkten också vidrigt höga.
Jag är ju bara människa, med ett eget liv och egna problem.
Jag hinner inte, orkar inte och vill inte bära alla.

Säger bara ett stort SUCK

Igår var det dags för Depå Hallstahammar att få njuta av gottigt.
Två rejäla smörgåstårtor fixade under söndagen

Igår Måndag var jag inte pigg när det var dags att gå upp.
Den trista vetskapen om x ets lögner tog musten ur mig på söndag kväll och jag sov illa.

Masade mig ur sängen efter 3-4 timmars sönderhackad sömn med ledsna drömmar.
Kändes så himla orättvist att jag behövde få denna bekräftelse om mina aningar och misstankar.

Oärlighet är det värsta jag vet och det i detta fall från en människa jag älskade högt.
Den kärleken har han omsorgsfullt både dödat och kastat på tippen.

Jag klädde mig för jobb.
Tog med en stor kasse med ombyte för långpromenad i Grisslehamn.
Bar ner de väntande, färdiga smörgåstårtorna till bilen och åkte via macken till depå Hallstahammar.

Bar in smörgåstårtorna.
Där väntade en go kollega med stor kram.
Han förstår min känsla i det som hänt.
Han lever i något liknande.
Kändes skönt att få en bamsekram och prata lite kort.

Han åkte på sin körning och jag fixade klar min buss, som var otillräckligt städad.
Städade och fejade innan jag sedan åkte mot Köping där jag skulle ta upp första gästerna.
Det var en blåsig och småregning morgon.
Kallt och ruggigt Aprilväder.

Härliga gäster tog jag sedan med även från Hallstahammar, Västerås och Enköping.
Var ute i god tid och vi pausade 15 minuter vid macken utanför Uppsala.
Kände hur mina fina stammisar till gäster tillförde mig den energi jag behövde för denna dag.
Bästa gästerna, alla 17 jag hade med mig.

Träffade Lena, min kollega i andra bussen.
Det var vi som skulle ut och gå 12-15 km under tiden båten var över till Eckerö och vände.
Vi skulle vara kvar iland.
Träna och vila kort i våra bussar.

Vi körde vidare mot Grisslehamn.
Det blåste hård sidvind och det var tufft att hålla bussen.
Det slet och drog i den hela tiden.
Kastvindar som kändes som sidotacklingar.
Kände av detta i mina armar och handleder då jag hela tiden fick parera.
Gästerna pratade om hur det skulle vara på havet och båten.

Vi hann nästan till Hallstavik när jg fick telefonsamtalet.
Båten var inställd. Den vågade inte riskera att gå ut på det stormande havet.
Klokt beslut men jobbigt för oss
Stannade och väntade in Lena.
Vi tog beslutet att åka in i Hallstavik och leta reda på nåt fik eller matställe.
Inte lätt, klockan var ju inte ens 9 på morgon.

Lena och jag måste ha 45 minuters rast innan vi kunde köra hemåt igen.

Det fick bli cafe Blixten i Hallstavik.

Vi trillade in där två bussar.
Som tur var inte så många gäster.
Jag 17 och Lena färre än så.
Stannade där 1 timme så alla hann få sina beställda smörgåsar.
De stackarna som jobbade hann ju inte med då vi kom så många.

Men deras dagskassa lär ha fått ett uppsving den dagen.

Mysigt cafe med 354 stycken gamla kaffekvarnar utplacerade överallt.
Dit måste jag igen nångång.
Jättehärligt ställe. Jag köpte kaffe och morotskaka.

Sedan körde vi då hemåt igen.
Blåsten slet i bussen och jag började känna mig rejält trött
Släppte av mina gäster vartefter
De flesta hade redan bokat nya resor innan de ens gick av bussen.
Alla vid gott mod trots allt.

Åkte till depån.
Tankade, städade och tvättade bussen.
Fick frågan om jag kunde köra skolkörning idag tisdag. Tog det.
Åt av min smörgåstårta och åkte sedan hemåt.
Kände mig jättetrött.
Blev en konstig dag.

I Lördags straxt efter att jag gått upp, åkte jag till Ramnäs och hämtade mitt barnbarn.
Handlade först lite gottigheter med till hennes mamma som skulle ha en helg i vila.
Hon behövde få sova och bara vara, utan måsten, åtminstone ett dygn.

Lillan och jag åkte tillbaka till Västerås och det första vi gjorde var att tända ljus på min systers viloplats.
Hälsa på henne snabbt med Lillan.

Sedan hemåt där mitt minsta barnbarn kom med sin mamma.
Hon lämnade sin bil kvar då hon skulle ut med en tjejkompis. De skulle äta gott, shoppa och bo på hotell i Uppsala.
Också de två komma ifrån ett tag från barn och vardag. Bara vara och vila.

Jag och småttingarna gick upp till mitt.
De fick packa upp sina kramdjur, kläder och allt som var med.
Vi såg till att äta mellis rätt snart.
Jag hade inte ens ätit frukost.

De pysslade med sitt ett tag och sedan gick vi ut för att kolla in de lekparker som fanns i närheten.
Först var de på den lilla nedanför min balkong.
Det under tiden som jag grejade på balkongen. Hade de små under uppsikt. Litar inte på folk i den här staden.

Säkrade upp nätet och satte upp lite blomkrukor.

Sedan traskade vi bort till skolan och den lekparken är ju så tråkig.
Sökte oss åt andra hållet en bit och hittade en toppenbra lekpark.
De gungade, lekte med tåget där jag också var med, åkte ruschkana, lekte kull och for omkring, klättrade och klängde.
Full fart hela tiden

Snart var det dags för lunch.
En sen lunch då vi var ute i ett par timmar.
Skönt vårväder så det var toppen med utelek.

Gick hem och kokade spaghetti till min egen köttfärssås.
Barnen åt med god aptit.

Vi byggde koja under köksbordet.
Bäddade mysigt därinne.

Sedan stack vi ut en gång till då det var så kul i lekparken.
De busade i två timmar till innan vi gick förbi kvartersbutiken och köpte glass.
Kom hem och fikade.

Medans barnen lekte med sitt började jag förbereda smörgåstårtorna jag skulle göra under söndagen.
Koka ägg klart och strimlade purjolöken.

Barnen busade i kojan, lekte med Nova.
Fick sitt lördagsgodis som jag hade klart i deras glasskålar i vitrinskåpet.

Dessa skålar måste jag sedan ladda med något gott varje gång barnen är här hos mig
Det är tradition från mina barns farmor och farfar.
Ladda skålarna var jätteviktigt.

Kvällen kom och småttingarna kröp i pyjamas. Borstade tänder och skulle sova i kojan.
De var i den ca 30 minuter, sedan kom de och lade sig hos mig.
Jag hade redan bäddat åt dem.
Misstänkte att kojan inte var så kul i mörkret.

Lillkillen slocknade direkt.
Lillan en halvtimme senare.
Fartfylld dag med mina hjärtegryn.
Så härligt att ha dem här.

En ny dag väntade.
Först sova en återhämtande natto

Igår fick jag veta att den känsla jag levde med under den tid jag var sambo med mitt x var sann.

Jag visste att han hade kontakt med andra kvinnor som han påstod var hans vänner och som behövdes i hans liv för att byta tankar med.
Det trodde jag på i början.
Vänner behöver vi alla och bara för att man går in i ett förhållande, behöver ju inte vännerna elimineras.

Det var ju bara så att denna vänskap var så märklig
Dessa vänner fick större och större del av den tid som egentligen hörde till vårt gemensamma liv.

Vårt liv blev mindre och mindre till att han till sist ansåg att han inte ville uppta min tid och mitt liv med sina problem.

Han "räddade" mig så att säga från att behöva vara den som bar honom i alla hans kaotiska ställningstaganden i livet.

Det är jag ju idag tacksam för.
En destruktiv människa är inget alternativ för mig.
Det har jag redan skrivit om här i min blogg flera gånger.
Han gjorde mig en tjänst genom att lämna det som var Vi.

En gång trodde jag att han var min bästa vän. Den vän som jag kunde lita på, prata med om allt och luta mig emot när livet var jobbigt.

Nu vet jag bättre.
Ett lögnaktig mytoman är ett bättre uttryck på denna person.
Han tycker att världen är emot honom i allt och att han måste slå sig fram i allt.

Ja, det förstår jag!
Ingen orkar med en destruktiv lögnhals.

Jag var så naiv att jag fortsatte hjälpa honom, trots det han gjorde.
Checkade av hur han mådde, letade bostad åt honom, ringde och pratade med honom och försökte stötta på alla vis.

Lyssnade när han berättade om hur livet var emot honom. Hur han stod ensam med sina problem.
Erbjöd honom min vänskap, trots att han gjorde det han valde att göra.
Jag fanns ändå, fast han gjort mig illa.

Igår fick jag veta att han nu bodde ihop med en av de kvinnor som han påstod var en av de vänner han hade.
De har under hela den tid från han flyttat, umgåtts.
Inte med ett ord har han nämnt detta till mig.
Hållit det hemligt.

Jag har fått det som en anklagelse från honom flera gånger att min oro och jobbiga känsla med dessa kvinnor var bara dumt och utan grund.
Att det var Mig det var fel på.
Han gjorde inget.
Han var ett offer i detta bara.

En sista spark i ryggen känns detta som för mig.
Samtidigt en befriande bekräftelse på att min oro inte var fel.
Min intution stämde till punkt och pricka.

Min bästa vän och tidigare livskamrat är bara en stor lögnhals.

Det gjorde ont först, sedan blev jag arg och ledsen samtidigt.
Nu är jag mest bara lättad och småförbannad.

Väntar in en skuld som han behöver lösa in först.
Bilen han kör har jag lånet på.
När dessa pengar kommer in så blir han bara en dålig erfarenhet i mitt liv och jag vandrar stolt vidare med högburet huvud.

Min intuition kommer jag att lita på till fullo hädanefter.

Den människan lägger jag bakom mig och det så snart som möjligt.

Jag är värd såååååå mycket bättre i mitt liv.

Eller vad tycker du?
Visst är jag :)

Gick upp för en timme sedan och plockade undan kojan i köket där barnbarnen hade planerat sova natten.
De boade in sig där vid 20 tiden igår kväll och kunde inte riktigt bestämma sig för hur och vilken sida de skulle sova på.

En ville ha nattlampa och den andre inte.

Jag skulle ha sovit med dem där om bara min kropp klarat det.
Vet med mig att om jag sovit på det hårda underlaget så hade jag inte kunnat gå idag.
Höfterna hade låst sig.

Visste redan sen deras plan om att sova i kojan, att det inte skulle bli av, så båda hade mysbädd med kudde och påslakan i min stora säng.
Det hade jag ordnat redan på eftermiddagen.
Mormor känner sina små busungar.

Båda kom traskande över en knapp halvtimme efter sovdags.
Kröp ner bredvid mig och somnade bums efter dagens bus.

Sedan sov de tungt, tyst och lugnt hela natten.
Båda mina döttrars småttingar som denna helg var här hos mig.

Kojan i köket hade fått flera besök under dagen och Nova sov därinne vid flera tillfällen.
Bygga kojor gjorde vi mycket när jag hade mina barn små.
Det hände också att vi sov där och det var väldigt uppskattat av mina.

Vi byggde iordning och lekte mataffär.
Sparade en massa tomma förpackningar.
Hade Monopolpengar i kassan och sedan var leken i full gång.
Den affären var igång under lång tid då vi i det huset hade matrum och stort bord där som kunde vara koja länge.
Bordet användes ju sällan.

Koja på altanen var också en av sommarlekarna. Likaså ute på gräsmattan vid fint väder.
Minns inte om vi sov där.

Barnens pappa byggde en lekstuga åt dem på tomten.
Den inredde vi fint sedan.

Nu sover de små ännu denna tidiga Söndagsmorgon.
Jag har lovat dem pannkakor till frukost sedan när de vaknat till.
Kojan är nedplockad och bordet står redo för frukost istället.

Nova verkade bli besviken när hon inte längre kunde krypa in i kojan och sova.
Hon tycker väldigt mycket om att ha barnen här.
Båda leker med henne och kelar.
Nova sov inte långa stunder under gårdagen då hon ville vara med.

Idag har det verkligen varit riktig vårvärme.
Så skönt när det är helt vindstilla.
Överallt kommer det upp vårblommor.
Sådan färgprakt.
Krokusar i en rabatt längs gatan hemma

Jobbade som vanligt.

Gjorde noga rent en buss som ingen förbarmar sig över då den inte går i trafik om dagarna.

Körde grejer från en god vän till Torshälla.
Möbler och en massa annat.

Dessa togs tacksamt emot av behövande.
Tog själv hem en hel låda med barnböcker som jag absolut inte ville se att de kastades.
Dem ska jag läsa med barnbarnen.

Var sedan hos äldsta dottern och åt lite mat och umgicks med henne och mitt lilla barnbarn.
Guldtid.
Kom hem vid 20 tiden på kvällen.
Jättetrött.

Skulle behövt duscha men det fick vänta till imorse.
Skönt att åka till jobbet nyduschad.

Har en seg och lite tråkig dag idag.
Känner mig trött och småirriterad.