Sista April var inte direkt någon varm dag men för mig ändå den första dagen detta år som jag badade i havet.

Det hade jag bestämt mig för redan ett par dagar innan att det skulle bli av.

Homrevet på Öland var platsen
Det var +6 i luften och säkert inte mer än +4 i vattnet.
Bet ordentligt i skinnet iallafall när jag var i, två vändor till och med.

Efter badet som också gjordes av dotter och barnbarn, bar det av raka vägen till duschen på campingen.

Sista April Valborgsmässoafton blev första baddagen

Första Maj blev för mig en vilodag och det ordentligt.
Började med att sova länge alla tre.
Vi gick inte upp förrän 8.
Sega som sjutton var vi efter att ha sovit dåligt och därför blev det så länge.
Jag låg vaken på natten och hjärnan bearbetade det vi gått igenom då vi anlände hit till campingen 27/4.

Jag har låtit det gå några dagar innan jag skriver ner det i ord.
Ville att min besvikelse och bedrövelse skulle hinna lägga sig så jag inte skriver i affekt.

Vi fick ett så dåligt bemötande då vi anlände hit att jag var nära att dra iväg husvagnen härifrån.
Fick bära skott för sånt som andra har gjort och i min värld kallar jag sådant för kompanibestraffning.

Jag går inte in närmare på någonting mera än så med händelsen utan lägger det bakom mig. Vill inte skada någon med mina ord

Men personligen så har den händelsen gjort mig så stor skada att jag inte accepterar det.

Hade tänkt dra hit min vagn nästa säsong men avstår.
Så tråkigt då jag älskar läget. Närheten till havet och de fina grannarna här.

Händelsen har förstört min njutning totalt här på campingen och idag ska jag åka runt och titta på andra campingar, för Öland älskar jag och vill vara kvar på.

Inget eller ingen tvingar mig att välja just den här.
Jag vägrar att ta emot ett släggslag på grund av att andra missköter sig och bär sig illa åt. Det är inte mitt fel.
Eller att tvingas skriva recensioner på sidor på nätet där jag aldrig ens tittar eller besöker själv.

Ingen tvingar mig till någonting!!

Jag vägrar bära andras problem ständigt.
De är inte mina problem.

Dessa jobbiga tankar har nästan förstört min semestervecka och det är inte ok.
Jag lämnar detta och kommer inte tillbaka.
Det beslutet kom jag till under gårdagen då jag vart kvar ensam här efter dotter och barnbarn åkt hem.

Jag vilade, åt chips och godis och bara slappade hela eftermiddagen och kvällen.
Var till servicehuset och diskade bara.
Såg på tv, spelade wordfued och funderade.

Sov några timmar riktigt gott inatt och vaknade av fåglarnas kvitter utanför vagnen.

Ligger nu i bädden och dricker dagens första kopp kaffe.
Kommer nog att åka hem, antingen idag redan eller som senast imorgon.

Det är ingen njutning att vistas här mera.
Känslan släpper inte sitt grepp hur jag än försöker

Jag har inte gjort något fel eller gjort ont för någon.
Då behöver jag heller inte bära det likt ett ok på mina axlar
Valet är helt mitt eget.

Paradiset på jorden är Öland men inte just denna plats med individer som inte förstår sitt eget bästa.

Jag tackar för mig