Alla inlägg den 25 augusti 2019

Av Sirpa Niva - Söndag 25 aug 21:21

Trots att denna dag varit känslomässigt jobbig och jag haft väldigt dåligt med energi så har jag fortsatt min kosthållning.

Det enda jag tagit extra är en burk tonfisk nu mot kvällningen.
Totala kaloriintaget har landat på ca 800 idag.

Vilodag från träningen blev nödvändigt idag då ork inte fanns.
Det blev ju en mil igår så kanske blev det rätt med vilodag.

Måste bara nästa gång jag handlar köpa en bättre variant av tonfisk.
Den här var inlagd i så tunn olja att det kändes nästan som vatten
Det är oljan jag behöver för magen.

Har nu tappat räkningen på vilken dag i ordningen jag kör viktreduceringen.
Spelar ingen roll längre då det flyter på bra.


ANNONS
Av Sirpa Niva - Söndag 25 aug 20:53

Bra terapi för mig när jag känner att jag behöver tid att bara tänka och finnas.

Jag hade tagit med en stor kasse med krukor senast jag var till äldsta dottern.
De fanns i hennes källare som jag lämnat tidigare.

De kom väl till pass idag.
Jag satte igång att diska dem rena för att sedan stoppa undan dem för framtiden.
I min dröm finns ju det lilla huset jag någonsin hoppas på att hitta.
Då finns möjligheten att så egna fröer och odla det jag vill.
Krukorna behövs då.

Nu diskade jag dem under hela dagen.
Tog 10-15 åt gången.
Lade i blöt, diskade noga och sedan fick de självtorka.
Gjorde annat en stund och återkom sedan till min krukdisk.
Rogivande och på något sätt själavårdande.

När jag var klar för en stund sedan så hade jag diskat upp ca 150 krukor i olika storlekar.
Mest små som blir perfekt att så fröer i.

Torra och fina ligger de nu åter i den rengjorda kassen och kommer att förpassas ner till mitt källarförråd under morgondagen.

Har funderat mycket över min bortgågna vän. Alla minnen från den tid då vi jobbade tillsammans.
Jag minns när jag behövde hjälp så fanns han alltid där när vi jobbade som Trafikledare tillsammans.

Tänkte på vår cykelresa från Kiruna till Västerås. Hur vi kämpade tillsammans och uppfyllde en dröm han haft i många år.
10-15 mil om dagen cyklade vi med 20 kg packning på cyklarna.

Den finns som blogg.
Jag bloggade varje dag när min vän lagt sig att sova. Han var slutkörd varje kväll och somnade flera timmar före mig.
Vi hyrde stugor som vi sov i och varje dag under våran resa regnade det.
Allt var blött när vi kom till stugorna på kvällen.
Så jag hängde blöta kläder varje kväll.
Fixade mat åt oss och sedan skrev jag om dagen som gått.

Upp tidigt, frukost och packade cyklarna igen för att fortsätta.
Som vi kämpade!!

Vi möttes upp av våra kollegor på Västerås Lokaltrafik 14 dagar senare då vi trampat sista etappen från Avesta.

Den resan gjorde oss till vänner med starka band. Vi levde varsina liv men banden fanns där ändå.

Båda två envisa kämpar som vägrade ge upp.

De sista åren var vi ute och tog mc turer med hans motorcyklar.
Sista tiden var han trött och medtagen efter våra turer.

Sedan kom beskedet.
Min vän hade cancer.
Han opererades flera gånger och fick cellgifter.
Hans allvarligaste livskamp pågick i nästan två år innan han nu i torsdags gick bort.
Med sina barn runtikring hade han stilla somnat in.

Min älskade vän, kämpe och glädjespridare.
En människa med stor livsvilja och kämparglöd fick lov att ge vika och lämna oss andra kvar på jorden.

Det finns jättemycket att skriva om vår cykelresa. Kanske skriver jag mera senare, jag vet inte.
Känns nu bara så ofattbart att han är borta.

Han gick över till sin vovve som han saknat så.

Det är bara drygt två år sedan som cancern tog min syster. Den vidriga sjukdomen tar skoningslöst.

Krukdisken har hjälpt mig idag.
Jag har tänkt, gråtit, pratat högt och bara låtit hjärnan bearbeta det som känns jobbigt.

Just nu brinner ett ljus för min vän.

Vila i Frid du härliga människa.


ANNONS
Av Sirpa Niva - Söndag 25 aug 08:27

Den blev både jätterolig och tung.

Hade Vsk körning till Södertälje med laget som jag kommit att tycka om jättemycket.
Superettanmatch mot Assyriska var på programmet denna soliga fina dag.

Jag hade tränat pw en mil först på morgonen. Färgat utväxten i håret och duschat. Intagit det jag nu äter och kaffe.
Sedan fått en kort vila innan avfärd till depån och check av bussen så den var ren och fin.

Såg fram emot dagen och att få träffa grabbarna igen. Micke, Peter, Thomas och Åke och alla spelarna.
Mitt Vsk fotboll :) som jag älskar att köra.
Ett härligt gäng som ger mig mycket.
Jag känner att jag är behövd.

Kommer till depån och det ringer ett okänt nummer till mig.
Jag svarar och det samtalet var mycket, mycket sorgligt.
Min gode vän, tidigare kollega, cykelkompis från Kiruna till Västerås och Motorcykelkompis hade förlorat sin kamp mot cancern.
Han hade somnat in i torsdags med sina barn ikring sig, stilla och lugnt.

Det var hans syster som ringde då hon tyckte att jag skall ha få ett eget samtal och inte höra via andra.
Hon berättade att han så ofta pratade om mig.

Han var sjuk en längre tid och jag hade gjort försök att hälsa på honom men varje gång skjöts det upp. Han avbokade.
Jag tror att han inte ville att jag skulle se honom så sjuk.
Vår gemenskap var ju alltid fylld av glädje och energi när vi umgicks.

Kanske borde jag känna dåligt samvete över att det inte blev något besök, men det gör jag inte.
Om han nu gjorde det valet så respekterar jag det.
Vi talades vid i telefon några gånger och han var inte sig själv.
Inget av energin fanns kvar fast han kämpade in i det sista mot sjukdomen.

Jag var oerhört tacksam över att släkten ville meddela mig och jag tackade hans syster som ringde.
Vi håller kontakt och jag får veta när begravningen är.
Där vill jag närvara och ta farväl

Min älskade goa vän.
Vila nu i frid.
Borta är smärta och oro.
Nu fick du komma till din vovve som du saknat hela tiden sen hon gick över regnbågsbron.
Nu är ni ett igen.

Min dag blev lite konstig efter samtalet.
Jag ville gråta och låta sorgen ta över men det gick ju inte.
En viktig körning låg framför mig och jag är ju proffs. Det var bara att sköta.
Lägga allt annat åt sidan.

Det lyckades och jag jobbade som jag brukar. Kanske något mera dämpad bara
Hade fullt upp och det hjälpte mig då hjärtat knöt ihop sig gång på gång.

Mitt lag vann, det var en lugn tillställning.
Ingen oro eller bråk.
Jag hade maten varm åt grabbarna i bussens ugn och for hemåt när allt var klart.
En solig fin och varm kväll.

Jag samtalade med min vän i tanken och det kändes skönt på nåt vis.

Kan nästan se och höra honom.

Sitta på ett moln och svära ilsket.

Fan, det var ju inte hit jag skulle.
Jag skulle ju flytta till Spanien

Idag tillåter jag mig sörja
Idag får känslorna flöda.
Idag får jag gråta

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21
22
23 24 25
26
27
28 29 30
31
<<< Augusti 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ minatankebanor med Blogkeen
Följ minatankebanor med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se