Direktlänk till inlägg 25 mars 2020
Det är så mycket som rör sig i mitt huvud just nu och jag vill sortera att tag först innan det kommer ner i ord här.
Det är allt detta ståhej med Coronan som jag tar på fullaste allvar vad gäller smittan.
Kör ju linjebuss nu den här veckan och det är en hel del människor som finns i min närhet.
De första två stolsparen närmast mig är spärrade så ingen ska sitta där och hosta rakt på mig medans jag kör.
Det känns ok tycker jag.
Mer än så gör jag inte i stunden.
Tar inte i folk, håller avstånd och det gör även resenärerna och det går bra tycker jag.
Sedan är det svårt med mina fina kollegor.
Jättesvårt att inte kramas som vi brukar, en del av oss.
Fick en jättekram igår av min nära kollega som jag delar Vsk körningarna med.
En kram som jag verkligen behövde.
Han tillhör riskgruppen delvis, med sin hälsa, men kämpar på och vägrar bli hemma och isolera sig.
Det känns i övrigt som ett Standbyläge där vi bara går och väntar på någon form av besked.
Vad kommer att hända?
Hur illa kommer detta bli för oss med jobbet.
Måste någon av oss gå eller får vi jobba vidare.
Jag lider så fruktansvärt med mina kollegor på bussföretag som nu tvingas lägga ner.
Lider med alla mindre företag som har ett helvete nu och inget vet om sin framtid.
Människor permitteras överallt och sjukvården går fullständigt på knä under bördan de har på sina axlar.
Vår värld mår skit just nu.
I detta vill jag själv göra något för att hjälpa till, men jag vet inte vad.
Det är mycket som bubblar i mitt huvud.
Det jag nu skrivit är bara en liten bråkdel av allt.
Kommer mera, var så säker
Vi skyddar oss så mycket vi bara förmår i vårt nu väldigt utsatta yrken.
Oron finns men ändå ett stort hopp i det mörka molnet
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 | 3 | 4 |
5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | |||
30 | 31 | ||||||||
|