Direktlänk till inlägg 28 mars 2020

Poletten trillade ner äntligen

Av Sirpa - 28 mars 2020 04:08

Jag somnade igår eftermiddag i husvagnsbädden frusen och krattig.
Hade varit vaken hela dagen faktiskt och det kändes som en stor seger.
Orka vara vaken ända till 16 på eftermiddagen.
Väcktes ur riktigt tung sömn av att dottern knackade på och meddelade att det var mat i huset.

Jag fattade knappt vart jag var, vem jag hette, vart min brevlåda bodde eller hur jag hamnat där.... Totalt snurrig i skallen.
Klarnade till och insåg att jag somnat fast jag bara skulle vila kort och sovit i två timmar, i fullt dagsljus.
Nova låg på min mage och sov lika gott hon också.

Kravlade mig ur bädden och inte förrän där började jag förstå hur pass sjuk och slutkörd jag är just nu.
Sova fullt påklädd i tjocka mysbrallor, huvjacka och två tjocka filtar på mig i en varm husvagn, i fullt solsken en eftermiddag, ja då är man inte i toppform direkt.

Tog en stund innan jag fick fart på kropp och knopp. Gick in i huset, tvättade händerna noga och satte mig till bords med de andra.
Mina båda döttrar, sväsonen och bådas små, mina älskade barnbarn.
Såg hur alla tittade oroligt på mig då jag satte mig till bords.
Jag fick allt serverat framför mig och det var bara att äta.

Lasagne, så gott.
Kände hur min vänstra kind var svullen och till och med tänderna ömmade på den sidan av trycket i bihålan.
Kom sakta med i matchen och kunde prata med de andra som glatt pratade om kommande helgens planer.
Hästen, husbygget, planerad Tacobuffe på söndagen och allt som skulle göras i den egna familjekretsen.
Vi lever skyddade här på gården från omvärlden och det känns tryggt

Jag som är den största faran för att komma med smitta från omvärlden i och med mitt jobb som bussförare, var nu själv sjuk och satt ur spel
Nästan i karantän kan man säga, då vi inte kramas eller ens använder oss av samma handduk på toan efter handtvätt.
Jag håller extra, extra noga handhygien och några meters avstånd till mina kära hela tiden.
Maten vi äter rör jag inte vid utan den serveras till mig.

Jag håller till den mesta tiden i husvagnen och går bara in i huset i yttersta nödfall för toa, dusch eller en pratstund.

Har nu börjat hosta en del och det är kanske bra då det känns som att det lossnar nåt ur bihålorna. Luktar inte gott direkt ur snoken känner jag. Nåt skit är det därinne.
Äter medicin dottern skaffat, nässpray och smärtlindring för huvudvärken som trycker på mest hela tiden.

Vore det vanliga tider så skulle vi vara försiktiga ändå för att inte smitta men nu är det ju extra noga
Man vet ju aldrig vad det är jag bär på.
Har ju jobbat med så mycket människor ikring mig i strid ström.

Jag är sjuk, behöver vilan, sjukskrivningen och avståndet från mitt jobb och det yttre livet.
Det är bara att inse nulägets allvar.

Att jag dessutom själv brukar få grymma problem med luftvägarna vid förkylningar gör ju inte saken mindre viktig.
På detta en läckande hjärtklaff.
Jag är ingen ungdom längre och det är just detta som mina döttrar hävdat hela tiden då jag envisats med att jobba, fast jag varit helt slutkörd efter flytt och mängder med jobbdagar inbakat i detta.
Otillräcklig sömn och knallförkylda människor omkring mig på jobbet.

Jag blir hemma tills jag är helt frisk och pigg igen. Det är för allas trygghet.
För min egen, mina närmaste och för min omgivning.

Jag tar mitt ansvar på fullaste allvar.
Detta är ingen lek.
Det handlar om att överleva nu.

Tar till alla försiktighetsåtgärder som går.





 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Sirpa - Tisdag 19 mars 02:39

Jag börjar bli såpass bra i högersidan efter låsningen att det nog är dags att försöka mig på övningar som stärker muskulaturen runtikring. Det behövs även i knät som jag känner av mera nu när den övriga smärtan klingar av mer och mer. Har ju in...

Av Sirpa - Måndag 18 mars 14:34

Jag började redan förra veckan att göra iordning Edde Husbil för att ha honom redo för eventuella jobbresor. Eller helt enkelt nån egen liten resa nånstans för att välkomna våren, när den nu har tänkt sig att komma på allvar. Knappast dags än på ...

Av Sirpa - Måndag 18 mars 10:50

Mitt bloggande har återigen hamnat på efterkälken. Tiden har gått åt till att jobba och sedan vila. Nu är det Måndag och ny vecka. Förra veckan försvann i ett nafs Torsdagen ägnade jag åt att köra ett härligt pensionärsgäng från Västerås till ...

Av Sirpa - Onsdag 13 mars 06:03

Gårdagen blev en kämpig historia verkligen med det galna bakslaget i måendet. Kände mig bättre i kroppen mot kvällen men istället fruktansvärt trött. Det var väl resultatet av kroppens kamp under dagen. Nu börjar jag verkligen bli less på det hä...

Av Sirpa - Tisdag 12 mars 16:45


Jag vet inte om det är en "baksmälla" efter gårdagens behandling hos Kiropraktorn eller vad det var men plötsligt vid lunchtid idag började jag må illa och det gjorde så ont överallt i kroppen där jag har haft låsningen/krampen. Hade jättejobbigt ...

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2 3
4
5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30 31
<<< Mars 2020 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards