Senaste inläggen

Av Sirpa Niva - Måndag 16 april 20:47

Någonting riktigt gott i LCHF snacksen.

Ostchips i ugn.
Väldigt enkelt.
Jag tog lite för tjocka bitar så chipsen blev kompakta.
Annars med fördel så tunt att det bildas hål i chipsen i ugnen.

Låt sedan svalna och ät som snacks
Jag älskar ost

ANNONS
Av Sirpa Niva - Måndag 16 april 06:50

Att förändra livet till det positiva hållet är enkelt kan man tycka.
Men det är inte så bara. Det kräver tankeverksamhet, energi och kämparglöd till max.

För min del fungerar det ganska bra om bara orken finns till att känna in det positiva i livet.
Denna helg blev för mig en riktig energiboost.
Vistelse i älskade husvagnen med mina barn och barnbarn.
I glädje, skratt och tokerier.
Mycket lek, bus och sysslor som ger energi och glädje, istället för att bara suga ur en den ork som finns.

Mitt lager av energi har varit på gungning så länge nu med allt som skett.
Värsta dränaget är jobbet.
Den energitjyven urlakar mig totalt om jag inte hela tiden håller en stram tygel.

Kan liksom inte slappna av i någonting.
Gör jag det så rinner energi iväg, ut till ingenting. Jag vill och hoppas för mycket av nåt som troligtvis aldrig ändå blir bra.

Detta måste jag jobba med.
Se till att sänka min ambition helt enkelt. Det är enda lösningen.
Fungerar inte med det engagemang jag har för det räcker inte min ork till.

Ha det som en inkomstkälla endast.
Lägga bort känslor, den egna viljan att förbättra allt som inte fungerar, helt enkelt bara sköta det som skötas skall.

Likgiligt, utan värderingar eller personligt värde i nåt annat än vetskapen att det ger mig den summa pengar som behövs för att leva ett värdefullt liv i övrigt.

Säkert är det tänkt så.
Sköt ditt jobb och var tyst.

Vill jag jobba med sådant?
Eller på ett kallt och likgiligt sätt?

NEJ OCH ÅTER NEJ

Den personen är inte jag.

Alltså finns två saker att göra.

Förändra arbetet eller helt enkelt lämna det och ge mig in i något nytt.

Svårare än så är det inte.

Kommer under sommaren att verkligen ta beslut i den frågan.
Likaså kärestan.
Det lutar åt ett lämnande som läget är nu.

Energiåtgången är förödande stort och så vill vi inte ha det.

Tunga beslut i något vi båda trodde så gott om när vi gav oss in i det.

Livet är här och nu.
Varför göra någonting som inget ger tillbaks.

ANNONS
Av Sirpa Niva - Söndag 15 april 16:21

Den 27/4 kommer vi att dra vår husvagn Alfred Sävsjö, till Malingsbo Camping.

Just nu är det fortfarande snö där, som på många ställen i vårt land.
Våren är jättesen iår.

Malingsbo Camping.
Vi testade bo där några dagar i höstas och jag tyckte det var helt underbart.
Tyst, lugnt och naturen runtom som är så vacker.

Det lilla tjärnet med inplanterad öring.
Campingen jättefint underhållen.
Vi bokade där en sommarsäsongsplats som nu är betald och bara väntar på oss.

För mig kommer detta ställe att vara avkoppling, träning och rekreation varje timme.

Längtar så!

Av Sirpa Niva - Söndag 15 april 15:07

Jag hade lovat Ludde en tidig långpromenad då tanken var att kunna sova gott natten.

Vaknade av nåt kontigt dån, explotionsaktigt inatt som lät jätteunderligt.
Min första tanke var att nåt hänt med husvagnen.
Gasolen eller nåt.
Förstod sedan att det kommit utifrån. Långt borta.Gick ut med Ludde så han fick kissa.

Somnade om efter några timmar och sov sedan till halv 8. Ovanligt länge för mig.
Tog på kaffe och sedan fick Ludde sin promenad.

Det var mycket nyheter att läsa för honom runt gården och längs vägen.
Skönt ute och jag njöt av friden på landet.
Skulle så gärna vilja bo på landet själv också.
Med en egen frihet utan grannar bakom väggen.

Ludde tog sig ett snack med tuppen och hönsen.

Sedan blev det frukost i vagnen då dottern hade bäddat upp deras sida på vi hade sittdelen fri.
Fixade äggröra, bräckt skinka och äldsta dottern hade stekt bacon i sitt kök samt gjort ostchips i ugnen.
Mängder med annat nyttigt och gott som vi sedan njöt av i en glad och pigg hög i vår vagn.
Så härligt med familjen nära, full av kärlek och gemenskap.
Barnbarnen älskar husvagnen.

Hjälptes sedan åt att sätta upp ett nytt nättak på hönsgården, så inte rovfåglar tar hönsen och så småningom kycklingarna.
Jag fixade haspen och kaken på dörren då det flyttat sig när dörren satt sig.
Gillar sånt jobb.
Vara ute och jobba tillsammans med mina döttrar. Barnbarnen lekte på sitt håll.

Vid lunchtid, efter fika så åkte yngsta dotter, lillan och Ludde hem till sitt.
De skulle vara hundvakter.

Jag diskade och fixade.
Läste på om värmesystemet i vagnen och åkte sedan till Caravan och inhandlade glykol till systemet.
Det hade gurglat och levt om på natten så luft fanns i systemet.
När det trycks ut minskar vätskan.
Fyllde i nytt och det blev knäpptyst.
Varmt och skönt utan oljud.

Tömde toan, det lilla som blivit.

Ligger nu och bara njuter av friden.
Ska bli hämtad av kärestan om några timmar.
Helgens sköna husvagnsvistelse är över.
En tung vecka ligger framför med mycket jobb, begravning och det gäller att ha kraft till allt.

Längtar så till semestern.
Har lagt in en vecka i Maj då jag fyller år.
Vi har ju hittills blivit nekade ledigheter så den veckan blir väl samma sak.

Lever på hoppet ändå

Av Sirpa Niva - Söndag 15 april 02:11

Lördagen började med uppvaknande tidigt.
Försökte sova mera men det lyckades inte.
Låg och bloggade istället.

Upp och intog dagens första kopp kaffe.
Lite senare var sambon ut med vovve.
Vi åt frukost och stack sedan iväg med fullpackat baksäte.

Jag gick in och handlade på Willys Erikslund. Matvaror till husvagnen.
Sambon satt kvar i bilen.
Han mådde dåligt idag, trött och huvudvärk.
Förmiddagsveckorna knäcker honom.

Åkte till Etuna där vagnen stod.
Sedan for han o vovve hem för att vila.
Min dotter låg knockad i migrän inne i huset.
Lillkillen med pappa och jobbade.
Fixade en husgrund nån mil bort.

Jag packade upp alla varor och grejerna som var med.
Bäddade sängen så det blev ombonat.
Åt lunch med dottern efter att vi hämtat hem lillkillen. Hon var ännu jättetrött och gick till vila igen efter maten.

Andra dottern kom hit med lillan och barnen lekte. Jag fixade lunch i husvagnen till dem innan jag kom till ro och vila en stund.
Barnen lekte hos mig i vagnen och döttrarna dåsade på soffan i huset.

Sedan tog vi en längre promenad med Ludde förbi det sönderfallna huset en bit bort. Ludde lycklig av promenaden.
Han mår inte så bra som ensamhund efter Lillys bortgång.
Han sörjer och gråter ofta.
Lilla Ludde.

Lilly hade matte hämtat hem i en urna i veckan. Skönt hon fick komma hem igen.

Senare ordnade äldsta dottern mat.
Burgare och majs som jag hade med.
Dukade fint och åt massor med gott.
Friterade vaxbönor bla och hemgjord Lchf glass.
Jättegott allting.

Jag tog Linfröolja idag och drack ännu mera vatten. Extra salt för att få igång magen.

Bäddade åt de andra två i vagnen.
Gjorde kväller inte allt för sent.
Var jätteteötta.
Läste för barnbarnen innan de somnade tryggt.
Ludde svårt att få ro så jag gick ut med honom mitt i natten.

Nu har friden lagt sig igen.
Lite livat i värmesystemet då det bubblar luft i den.
Bra få igenomkört och luftar imorgon.

Av Sirpa Niva - Lördag 14 april 06:46

En liten sammanfattning av de snart 2 veckor jag ätit LCHF.

Det är ju första gången i mitt liv som jag vågar mig på att prova denna form av kosthållning.
Jag är ju uppfostrad att fett är sådant som man undviker. Likaså salt.
Nu är det tvärt om.
Mycket fett och viktigt med saltet.
Inget överdrivet självklart men saltet måste till.

Jag har börjat i liten skala att laga mat som är anpassad. Igår tex blev det Thaifiskgryta.
Jättegott med kokt broccoli till.
Dagen innan en kycklinggryta som smakade toppen, med kokt blomkål till.

Annars äter jag omelett, äggröra, tonfisk i olja, ostar i olika former, skinkpålägg, stekt bacon, salami, avocado. Stekta färska grönsaker som vitkål, broccoli, zuccini och annat som växer ovan jord.
Igår åt jag korv med lite högre kolhydratmängd.
Det tillåtna är max 5g på 100g.
Korven innehöll 10g med hög kötthalt.

Dottern berättade att proteinet inte får överdrivas då den omvandlas till kolhydrater i kroppen.
Så kanske har jag ätit lite för många ägg per dag. Med frukostäggröran medräknad kan det ha blivit 5 ägg om dagen.

Har haft stundtals ont i magen men jag misstänker att min mage inte gillar kål.
Får minska ner på det.
Älskar stekt vitkål och kokt blomkål.
Ska testa rödkål om den är snällare mot magen.

Kokosolja på sked äter jag, ca 3-4 matskedar nu när min mage vägrar samarbeta vissa dagar.
Blir förstoppad och det är jättejobbigt.
Senast igår var jag det och mådde illa rejält, när systemet var igenkorkat.

Hade ingen hjälp hemma som sist, då jag fick lov att ta till Microlax.
Nu tog det timmar av hemsk plåga innan proppen lossnade.
Många besök på toan innan jag med stor smärta fick loss allt och kunde tömma.
Mitt i denna plåga jobbade jag för fullt och pausade för besök på toan och många försök.

Känner mig öm och sargad i ändan idag.
Äter nu ännu mera kokosolja. Dricker mera vatten. Min dotter tror att jag dricker för lite.
Kissar mycket oftare nu än tidigare så jag borde få i mig lagom mängd vätska.

Jag är ju kaffekatt så det kanske torkar ut en del av vattnet.
Blir många koppar på en dag.


Om någon som haft liknande problem läser min blogg så tar jag tacksamt emot mera tips om smörjning av tarmsystemet.
Hur löste ni det?

Annars går det väldigt bra.
Jag har inget sug efter nåt att tugga på som tidigare.
När jag blir hungrig äter jag tills det känns bra. Sedan dröjer det länge innan nästa intag av föda.

Tänker inte på mat som annars när jag kört nån form av lågkaloridiet.
Rena svälten för kroppen har jag förstått nu när jag kör med denna livvstil.

Har tappat 2 kg och känner mig bättre i kroppen. Svullnaden har försvunnit.
Stundtals matt lite darrig.
Känns lite som att min kropp slåss emot att släppa ifrån sig fettet i depåerna.
Den övergången kommer nog att ta tid för mig.
Kroppen måste förstå vad den skall göra.
Den får inte nog med kolhydrater med kosten och måste snart tugga av reserverna.

Min dotter hjälper mig med råd och jag har Diet Doctorn som stöd med recept och tips.
Jättebra med information varje dag.

Så är läget nu och jag fortsätter med gott mod då jag tror på detta.

Känns rätt för mig.

Av Sirpa Niva - Lördag 14 april 06:08

Fick en våldsam väckning av grannen som kom hem från krogen troligtvis.
Han dånade på musik så det skallrade i väggarna.
Jag blev så rädd att pulsen rusade upp skyhögt då jag först inte förstod vad det var som hände.

Klockan var nån gång innan 4. Orkade inte titta. Försökte somna om och det gick ju inte.
Vovve var också orolig. Han måste ha blivit lika rädd som jag. Husse snarkade på som vanligt så han märkte inte.

Vovve kom hit igår och det blev ett kärt återseende. När husse tagit av selen rusade han rakt in till mig för att hälsa och pussas.
Så mysigt.
Vi hittar varann mer och mer.
Han känner igen sig hos oss och är trygg i det.
Känns så bra att få ha honom hos oss oftare.
Blir så mycket lättare för vovve också att anpassa sig till det nya.
Han är så fin killen.


Jag hade en tuff kväll igår med sådan magvärk och trötthet som slagit ner mig totalt.

Känner nu på morgonen att om jag tvingats köra buss idag, med den 12 timmars tjänst som stod på mig, så hade det inte gått.
Jag hade varit trafikfarlig.
Är så tacksam att den gick att byta bort så jag inte återigen måst sjukskriva mig.

Jag jobbar full tid måndag som jag egentligen skulle varit ledig.
Då blir det en dag komptid bara.
Jobb har jag i mängd på Supporten, så risken finns inte att jag slöar till direkt.
Kan säkert jobba några timmar sedan på torsdag då svärfar begravs.
Dagen är ju lång.

Kanske får jag träffa min kärestas övriga släkt den dagen.
Blir intressant.
Jag är ju inte välkommen in i den kretsen.
Må så vara, vilket inte bekommer mig, men jag vill ta ett sista farväl av min sambos far.

Det är några dagar dit nu och denna Lördag tänkte jag faktiskt vara hemifrån.
Kärestan och vovve får skjutsa mig till husvagnen i Etuna.
Kommer att fortsätta med inredningen av den, inför säsongsboendet.
Sova natten och med mig finns också mitt lilla busiga barnbarn.
Han ser så fram emot att sova i mormors husvagn, som han växt upp med.

Jag brukar ju stå hos dem varje vår och på hösten innan vagnen ställs in för vintern.

Kanske får jag även dit min lilla tösabit också, med mor och Bassetbusen Ludde.
Det visar sig om de orkar ut och åka något.
Tiden efter domen i Tingsrätten har fått dem att hamna i ett vakum en stund.
Ett tomrum fyllt av lättnad och utmattning, efter en lång tid av enorm press.

Nu bara andas de och känner hur livet återvänder steg för steg, i frid och trygghet.
Helt överväldigande.
Vandringem framåt får sakta skrida in med återhämtning, läkning och processning av allt det inträffade, som sedan långsamt men säkert kan läggas bakom.
Sådant får ta tid.
Måste få ta tid, annars blir inte läkningen komplett.

Min helg skall jag se till att jag får den vila som behövs.
Själen har hamnat på efterkälken igen efter allt som hela tiden bygger på.
Ingen ro och frid i någonting.
Varje dag någonting som jag måste trycka på i för att få till en struktur och trygghet.
Det tar sådan kraft.

Framtiden i arbetslivet känns som ett oroligt gungfly.
Vilket i min värld väcker instinkten och känslan skrivet i versaler.
LÄMNA och börja på nytt i annat.

Vi får se efter sommaren hur läget ser ut.

Jag fyller 60 nästa år och det vore så skönt att få landa i någonting tryggt.
Att inte behöva stressa livet ur mig för att nå känslan av att ha uträttat något bra, som ger mig hopp och glädje.
Jobba full tid i ett vettigt tempo.
Så vi orkar fritiden också.
Inte bara lägga energin på arbetet.

Förändringar och utveckling är bra.
Men allt måste hänga med.
Från grunden uppbyggt och sedan vidare framåt.
Grunden är viktig. Den måste stå stabilt förankrad för att orka bära allt det nya.
Det vet ju vem som helst.



Av Sirpa Niva - Fredag 13 april 20:50

Idag kändes det riktigt jobbigt att sitta med allt negativt som kom med supportjobbet.

Ständigt problemlösande med ytterst få promille positivitet.
Sedan är det mitt jobb att vända allt till det positiva hållet. Det gör jag med glädje i vanliga fall, men idag var det kämpigt.

Kände mig utmattad och tom efter gårdagens upplösning i Tingsrätten.
Från att ha varit i full stridsberedskap och försvarsmekanismen påkopplad, till fullkomligt lyckorus.

Efter två år av kamp fick min dotter vårdnaden om sin egen lilla, underbara dotter.
Som hon har kämpat!
På alla sätt och vis har hon fajtats för att inte behöva lämna sin dotter i klorna på en våldsverkare.
En människa som misshandlat henne, mitt framför ögonen på den lilla, då hon endast var 5 år gammal.
Nu är hon 7 år och helvetet är över.

Hon får leva ett tryggt liv med sin mamma.

Jag går inte närmare in på några detaljer i avgörandet då detta är respektfullt hanterat av världens bästa advokat.
Tingsrätten fällde domen utan några som helst funderingar.

Barnets trygghet går i första hand.
Det är allra viktigast.
Nu vet den lilla att hon inte måste umgås med en person som inte kan styra sin aggression eller är herre över sina handlingar.

Lilla sörjer djupt sin vän Lilly som lämnade oss på Påskafton.
Sorg är viktigt att låta flöda, gråt är mycket viktigt för att få ut det som smärtar.
Familjen är i både sorg och stor lycka samtidigt.

I detta står jag som mamma och mormor.

Mina älsklingar!
Nu är de inte i fara, utan rättsligt skydd.

Utmattande skönt.

Stängde datorn idag, tog mig en kaffe och sedan en lång varm dusch.
Sköljde av mig arbetsdagen, den negativa energitjuven och släppte in en ledig helg istället.

Fick min ledighet efter flera dagars kamp.
Jag hade aldrig klarat av en körhelg med buss, så som jag nu mår.
Yr, utmattad och helt förbi av trötthet.
Stundtals illamående och darrig i kroppen.

Det har varit lite för mycket nu igen ett tag.
Min själ hinner inte med...



Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4
5
6
7 8
9
10
11 12 13 14 15
16 17 18 19
20
21 22
23 24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ minatankebanor med Blogkeen
Följ minatankebanor med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se