Senaste inläggen

Av Sirpa Niva - Tisdag 5 feb 02:48

Återigen blev det vakentid några timmar på natten.
Gårdagen var rätt krävande med utbildningen.
Jag är så koncentrerad och focuserad på att lära mig och ta in allt som hör till en utbildning, så det tar sin kraft.

Började morgonen med att skvimpa färg över golv, element och lister på kontoret där jag målade om min köpmandisk, på en stor kartongbit.
Skulle skaka om färgburken som jag gjort flera gånger tidigare utan problem.
Fast nu hade jag slarvat med att stänga locket.
Det flög färg runtom och jag fick bråttom att torka bort innan det fastnade.
Papper och våt trasa löste det problemet.
Jösses så klantigt!

Sedan när jag kom till jobbet så kallade trafikledaren in mig till sig och visade ett klagomål från kund som inkommit.
Jag blev helt förstörd, pulsen i 200 och oförstående över det som kunden skrivit.
Kände inte igen något alls!
Det visade sig att det inte var jag som kört.
Trafikledaren tittade på fel dag och en helt annan förare var den som fått detta klagomål.

Det tog tid innan min puls gick ner då jag vet att jag gör mitt yttersta för våra gäster.
Jag älskar ju mitt jobb och har absolut inget dåligt bemötande gentemot mina kycklingar som jag månar om i allt.
Hönsmamma nummer 1.

Lade detta åt sidan efter ett tag och kunde focusera på dagen istället.

Riktig rivstart på den veckan kan man lätt säga :)

Vaknade inatt vid 12 tiden och var på toa.
Hjärnan spann igång som vanligt och Nova ville ha mat. Lite nattmål som hon slukade.
Jag plockade ur diskmaskinen, bryggde mig kaffe och kröp ner i bädden igen
Nova har slocknat i sin egen myskorg bredvid mig.

Jag känner tröttheten komma krypande.
Lite orolig i kroppen så jag hoppas det går att slappna av och sova lite till.
Ännu en utbildningsdag väntar.
Saknar mitt jobb, jag vill köra helst.

Känner mig lugnare i själen nu efter att ha med dotterns hjälp ordnat så min ekonomi blir lite tryggare.
Lade om lån i förra veckan.
Betalade bort de som jag hade och samlade till bara ett lån.
Kom ner i månadskostnad med ca 3.000:- genom att göra så.
Känns bra.

Under måndagen blev allting klart och jag kunde pusta ut. Nu är det bara att vänta in de papper som kommer från de tre jag löste in lånen hos.
Likaså hoppas jag att x et kan lösa det han är skyldig mig för den bil han har.
Det vet jag att han ordnar. Han är ärlig i sådant.
Aldrig att han skulle lämna skulder obetalda.

Hur han löser det är inte mitt problem.
Att vi står där vi gör idag är något han skapat. Jag bad inte om denna lösning och drastiska förändring av livet.
Jag ror mitt iland och han sitt
Hoppas bara det blir snart så jag inte behöver ha med honom att göra mera.
Jag vill vidare i mitt liv utan honom.
Finns ingen plats för det kaos han förde med sig genom det sätt han valde att leva.

Så jag har lite tankar som upptar min hjärnverksamhet
Sorgen över att han tog steget bort har lagt sig och jag har focus framåt bara.
Ilskan har också släppt greppet och jag står mest bara kvar med känslan att detta var bästa lösningen.

Minnet av det fina vi en gång hade ligger inbäddad i hjärtat för alltid.

Livet går vidare med nya utmaningar och det som ligger framför, det skapar jag själv.
Det är lite för mycket för min ork just nu men det löser sig.
Dag för dag ordnar jag till allting till det bästa.
En dag finns åter strukturen i livet och jag kan andas lugnt
Fram till dess så lägger jag pusselbitar på plats och försöker att må bra i det.

Jag är ju van vid att kämpa ensam.






ANNONS
Av Sirpa Niva - Tisdag 5 feb 02:09

Jag är inte direkt förtjust i att sitta på skolbänken. Inte heldagar iallafall.
Mata in mängder med data in i skallen, timme ut och timme in.
Riktigt härdsmälta i min hjärna till sist.

Måndagen blev så till sist, att min hjärna sade stopp. Den var mätt på inputs efter att ha suttit med Kör och vilotider, färdskrivare, vikter och begränsningar på vägar och fordon.
Jätteviktiga saker för oss att kunna som rullar fram på vägarna med våra stora, tunga fordon.
Därför sitter jag väldigt koncentrerad hela tiden för att ta in allt och framförallt allt nytt som ständigt strömmar in i regelverken.

Det är ett upphav utav regler och det gäller för en beställningsförare att ta ansvaret för allt som gäller.
Som linjeförare är det lättare då du har det mesta färdigplanerat. Det är bara att följa de Kör och viotidsregler som råder.
På beställningar måste du själv som förare lägga upp din körning så den är korrekt och laglig.
Varje liten överträdelse kan kosta mig massor med böter, likaså det företag jag kör för.

Förarkortet är en viktig värdehandling för oss. Varje sekund, varje moment vi gör på kortet registreras och varje färdskrivare kräver rätta hanteringen.

Våra vägar är olika vad gäller vikt, längd och belastningar. Oerhört viktigt.
Broar som inte tål hur mycket som helst.
Bussar som lastar olika mycket.

Jag hjälpte till att fixa kaffe till våra pauser.
Lunchen åt vi på andra sidan gatan på det matstället som ligger där nära och behändigt.
Jag åt grönsaker med ris.
Tog en kort promenad i kylan för att rensa hjärnan inför eftermiddagen som var kvar.

Vi var en härlig grupp med förare från olika håll i koncernen.
En från Nettbuss var också med.
En man som bor i samma hus som jag kommer att flytta till.
Världen är liten :) han är kompis med mannen som kommer flytta till den lägenhet jag kommer att lämna.
Vi hade en del att prata om då han dessutom kommer från samma del av Finland som jag.
Arbetar nu som pensionär på Nettbuss i Västerås.

Vi hade med en förare, också pensionär, från Härjedalen som kör för Björks.
Från Enköping och några ställen till.
Två från Västeråsdepån.
En kul blandning med olika utsprung.
Sånt är jätreroligt tycker jag. Många berättelser, från olika håll.

Mycket bra kursledare som jag trivs med som kollega också.
Lugn, saklig och väldigt lätt att lyssna på och lära sig utav.
Intressant och mycket kunnig i det han lär ut.
Sånt är viktigt så jag som elev håller focus och intresse uppe.

Min hjärna var mätt på allt en halvtimme innan avslut.
Vi hade då suttit sedan 8.00 och var klara 16.30 En lång dag i skolbänken.
Åkte ifrån depån med grym huvudvärk, magvärk och trött som en gammal sliten orm.
Hade inga Alvedon hemma så jag valde att i värsta rusningstrafiken, längs stans oplogade gator, ta mig till Hälla.
Behövde handla mat också

Detta tog en dryg timme av tiden fast jag handlade det jag behövde snabbt.
Hem genast i samma trafik.
Var totalt färdig bär jag trillade in hemma vid 18.30 tiden. Fick i mig två Alvedon och kunde ta mig ur uniformen och lägga mig ner för en kort vila.
Nova skällde på mig för att jag inte orkade genast leka med henne.

Efter ett tag lättade värken i huvudet och jag kunde tänka klarare.
Körde igång diskmaskinen och plockade upp varorna.
Fick fatt i ett gäng flyttkartonger som någon lämnat i soprummet. Helt nya, vikta och oanvända.
Tog hem dem tacksamt.

Plockade lite här i lägenheten.
Hade redan på morgonen gjort en del innan jag åkte till jobbet.
Gick ju upp vid 4 tiden redan så det var inte konstigt jag var trött.

Lade mig för natten straxt efter 21.
Somnade bums med Nova tätt intill.
Hon fick busa och leka på kvällen.
Jaga sin laserprick i hallen. Äta godispinne och besöka balkongen i kylan
Hon somnade också trött och nöjd.

Dag ett avklarad i min Ykb utbildning.
Fyra dagar kvar. Kanske att jag inte behöver fredagen då jag redan gjort den delkursen på Nobina för två år sedan. Det får jag veta idag tisdag.

ANNONS
Av Sirpa Niva - Måndag 4 feb 05:41

Nova väckte mig tidigt imorse med att sitta i hallen och prata högt. Jag trodde att det var badrumsdörren som var stängd så hon inte kom åt sin toa.
Så var det nu inte utan hon ville bara få mig att vakna.

Det gjorde absolut ingenting då jag sovit i 8 timmar, utan att knappt vakna till.
Kändes att natten varit till största delen i djupsömn, vilket behövdes.
Natten innan, såsom flera andra före, var sömnen ytlig, orolig och totalt sönderhackad.
Sånt räcker inte för mig. Inte för någon skulle jag tro.
Man måste få ordentlig återhämtning och vila. Annars hinner kroppen och hjärnan aldrig att reparera de skador som blivit under vakentid.

Gårdagen var jobbig för mig.
Dels kom jag inte iväg på det jag planerat pga snöoväder som gjorde att jag valde att avstå från att ge mig ut på vägarna.
Lyssnade på polisens och vänners varningar och stannade hemma.

Detta gjorde att jag gick här i mitt provisoriska "hem"
Det flyttkaos jag nu lever i fram till flytt och bara kände hur tankarna åt på min energi.
Hjärtat krånglade.
Det stannade upp stundtals för att sedan rusa en massa slag vilket gjorde att jag kippade efter andan en stund.

Typisk stresskänning.
Det har jag bara här i lägenheten, i denna väntan och i allt jag känner att jag måste ha ork till att göra innan flyttdagen.
Känns så orättvist att behöva bära allt ensam.
Han jag levde med valde ju att bara dra.
Smita ut igenom dörren med sitt pick och pack, för att sedan lämna allt annat kvar till mig att ordna med
Så förbannat fegt och dessutom planerat bakom min rygg.

Det känns nästan jobbigast.
Att den människa jag trodde var min bästa vän gör så.
Mitt värde som människa i hans liv var inte mera värt än så.
De tankarna och känslorna får mig utmattad. De suger min ork och kraft att agera på ett bra sätt.

Jag vägrar bära det som ett ok i framtiden.
Den biten måste jag bearbeta på ett konstruktivt sätt för att komma vidare.
Hans agerande ska inte styra min tid, mitt liv och mina känslor.
En destruktiv person ska inte få ha sin makt i mitt liv.

Igår vilade jag det som gick.
Jobbade med att måla köpmandisken, skruva dit handtag, skruvade isär sängen efter att ha klurat ut hur jag får ur den tunga madrassen utan att knäcka ryggen.
Lyckades bra och sängdelarna står redo inför flyttdagen

Jag packade av sådant som ännu är kvar.
Ute rasade snöstormen för att mot eftermiddagen gå över i solsken.
Då var jag så trött i kropp och själ att jag ägnade min tid åt slötitta på tv.
Tog en dusch.

Hade vid det laget dammsugit noga i rummen. Varit ner en sväng i källarförrådet för att inventera mängden saker där.
Ska se till att få iväg grillen till min dotter.
Sedan röja bort det jag inte ska ha kvar.
Flyttdagen ska det bara vara att bära över till det nya förrådet, som är mindre i storlek.

Funderar på att skaffa ett par förrådshyllor från Ikea så jag får en bra ordning i det nya.
Nu är allt bara stuvat på varann.
Blir en bättre överblick med hyllor.

Mycket är det jag vill göra och mitt i detta ska också mitt heltidsarbete skötas.
Är så tacksam över min arbetsplats.
Att jag trivs så bra där och arbetar så som jag vill göra och fungerar bäst i.
Det är en gudagåva att ha det så.
Mina fina kollegor som finns runt mig där med sin familjära närhet.
Vi trivs tillsammans.

Denna vecka har jag Ykb utbildning.
Det är något som alla yrkesförare måste göra för att få sitt kort.
Yrkesförarkompetensbevis som då har förkortning Ykb.
Mitt som jag har med mig från swebus räcker inte. Det är Nobinas utbildning, anpassad för linjetrafik och jag behöver den för Beställningstrafik.
Den innefattar mera då jag även kommer köra på utlandskörningar.

Så denna vecka är ren utbildning och jag kommer att skriva inlägg om de olika blocken. Sedan får vi se om jag blir klar denna vecka.
Har tid för Hjärtultraljud på Fredag och då kanske jag inte kan få den dagen komplett i utbildningen, utan måste göra den senare på annan ort.

Det är jättenoga att allt följs till punkt och pricka, fast jag varit i över 30 år i branchen.
Kommer vi en minut försent till kursstart på morgonen så är vi inte välkomna in.
ALLT måste följas slaviskt.
Lika noga är det med vår hantering av färdskrivaren i bussarna.
Minsta lilla så blir det en straffbar överträdelse.
Inte en sekund får bli fel.

Detta känns lite märkligt då det väller in förare över våra landsgränser, med livsfarliga fordon och förarkort i flera namn, som de använder hursomhelst på våra vägar. Samma vägar som vi kör.
Varför gäller inte samma strikta regler för dessa förare? Åker de dit så straffas de inte.
De åker vidare som inget hänt.
Kanske ett litet "ajabajaintegöraomdet" från vårt rättsväsen.
Väldigt märkligt.

Sverige i ett nötskal. Olika villkor för olika individer.
Är du brottsling så klappas du på huvet.
Är du skötsam medborgare så åker du dit så ditt hela liv står och faller om du gör ett misstag nånstans.

Har jag rätt eller???

Nu svävade mina funderingar ut i större saker än jag hade tänkt mig.
Lätt hänt när man har en hjärna som min.
På högvarv som oftast.

Idag kommer jag att börja 8.00 med första utbildningsdagen.
Har inte sett någon dagordning så det blir intressant.
Utbildningen hålls av en mycket kompetent kollega som jag har stor tillit till.
Han gör säkert dagen till någonting givande och intressant, med det material som finns att använda sig utav.

Om jag inte minns fel så avslutas varje dag med ett test. Ett prov som bevisar hur mycket som fastnat hos kursdeltagaren.
Det är bra tycker jag. Där framkommer hur deltagaren tagit in av utbildningen.

Straxt ska jag gå upp och måla det sista på köpmandisken så blir det klart.
Sedan göra mig iordning för dagen.

En ny vecka, nya krafter.
Tacksamhet över nattens återhämtning och nya energier.
Ett steg i taget framåt.
Detta kommer att bli så bra allting.
Ett positivt framåttänk är viktigt.
Likaså att tillåta mig leva i nuet, göra det bästa av allt och tillåta det ta sin tid.
Sörja, bearbeta och lägga bakom.
Livets gång



Av Sirpa Niva - Söndag 3 feb 16:39

Det var ett tungt jobb att ta loss den tunga madrassen för att skruva isär sängen.
Men nu är det gjort.
Steg för steg får jag till allt i denna trerummare som jag ensam packar ihop, skruvar isär och städar inför flytt.

X et har nog med sitt och har tagit helt avstånd från allt ansvar med denna vår gemensamma lägenhet.
Det är väl ganska talande ....
Enkelt att bara fly från allt jobb.

Så mycket var det med den kärleken.

Av Sirpa Niva - Söndag 3 feb 16:24

Det tar sig med tillfixandet av den slitna, matta och gamla köpmandisken.
Några lådor kvar att slutmåla

Blev en helt annan möbel än innan

Av Sirpa Niva - Söndag 3 feb 05:51

Denna tidiga söndagsmorgon då jag inte kunde väsnas nåt ännu för att inte störa grannarna, så fortsatte jag att måla köpmandisken.

Den blir bara finare och finare.
Målade på kanter och smådetaljer som jag inte lade på någonting då första vändan

Nova satt nyfiket och tittade på när jag satt på huk och strök på det vita.
Så lättrinnande att det droppade ner på kartongen som ligger som skydd mot golvet
Det gillade hon och var fram med nosen för att se vad det var för vita prickar som hamnade där.
Hon fick inget på sig iallafall.
Hon var på väg att stryka sig mot köpmandisken men jag hann hejda henne.

Färgen går ju att tvätta bort med vatten men så onödigt att få i pälsen.
Risken är att hon själv försöker slicka rent och får i sig färgen.

Nu är jag klar med denna vända och dörren till kontoret är stängd. Hon kommer inte in dit.
Det är lite kvar på de mittersta lådorna, sedan får det vara klart.
Ev ett lager till på skivan.
Får se hur det sugit in när färgen torkat.

Riktigt nöjd med resultatet.

Fortsatte sedan jobba inne i det tömda sovrummet.
Skruvade ner sänglamporna.
Lika där var Nova med och kollade så allt gick rätt till
Det är bra att hon håller ordning på morsan.
Nu har vi lagt oss i sköna bädden en stund.
Ska snart äta lite frukost.

Av Sirpa Niva - Söndag 3 feb 04:09

Vaknade denna tidiga söndagsmorgon och fällde upp persiennerna.
Riktigt busväder med blåst och snö.
Glad över att jag inte har jobb idag och måst ut på vägarna med buss fylld av gäster.

Körde ju redan igår kväll i detta då vi kom från Grisslehamn.
Mellan Enköping och Strängnäs började det snö med rejäl halka som följd.

Hade med mig en elev/kollega som skulle se linjesträckningen från Eskilstuna.
Trevligt med hjälp denna tur då gästerna hade handlat stora mängder ölplattor och bagaget fylldes snabbt.
Bussen gick sedan stabilt och fint med all lasten hemåt.

Vi hjälpes sedan åt att fixa med tank och städning. Gick mycket snabbare.
Hann klart i tid trots att vi kom in lite senare på grund av mycket last och dåligt väglag.
Kunde åka hem, trött och hungrig den tid vi skulle.

Såg på fb att det kommit ner stora mängder snö på många håll i landet. Upp till halvmetern norrut.
Nu ska allt ner under Februari månad verkar det som, innan det är dags för våren och ljuset.

Längtar nu efter barbacke och värme.
Solen har inte synts till på ett bra tag nu.
Det påverkar människor mycket att inte kunna vistas ute i solen.
Hoppas snön ändå får ligga över sportlovet så barnen får fint ute i skidbackarna.
Några minusgrader och sol att föredra.

Av Sirpa Niva - Lördag 2 feb 22:54

Lite sköna sovstilfoton på mitt "barnbarn" Ludde. Han är en basset med egen avslappnad stil.

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ minatankebanor med Blogkeen
Följ minatankebanor med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se