Vaknade mitt i natten här i husvagnen på Öland.
Det kändes kyligt i vagnen så jag började mickla med värmen för att höja temperaturen något.
Kör på extra med gasolvärmen ett tag får vi se...
Verkar som det är termostaten som fått nåt spel.

Visst är det kyligt ute men det ska ju inte sänka tempen alltför lågt ändå.

Tankarna spinner igång i nattens tystnad.
Känner att jag börjar bli ganska sliten då det varit en hel del tråkigheter på sistone, som sliter på mig.
Saker sker som jag inte kan påverka och det sliter på mig både psykiskt och fysiskt.

Att se mitt eget barn fara illa och dessutom veta att hon gjort det under flera års tid, mitt framför ögonen på mig, utan att jag förstått det, gör mig så fruktansvärt ont.

Visst har ju hon som vuxen ansvar för sitt eget liv och sitt välmående...men jag vet ju själv hur lätt det är att hamna under en människas utövande av härskarteknik.
Att bli styrd av någon annan.

Sedan att det varit våld och hot med i spelet i åratal...det gör mig så arg och ledsen att jag själv känner mig som jag skulle kunna fajtas bara för att få fason på en sådan person som utövat detta på mitt barn...

Jag vet ju att det inte hjälper eller förändrar människan, om jag skulle klappa till denne... men känslan finns där likförbannat!!
Jag skulle bara sjunka ner till dennes låga nivå.

Ingen vill ju uppleva att ens barn blir utsatt för våld och hot!!
Då går iallafall jag upp i försvar.

Där är min energi nu i livet, hos min dotter och lilla barnbarnet.
Göra vad jag mäktar med för att de skall ha det bra.
Min dotter är helt körd i botten, kraschad i själen och orken.
Helt enkelt utbränd både i kropp och själ.

Hennes drömhus är sålt, hon mår fruktansvärt dåligt efter misshandeln hon utsattes för av sin dotters pappa, mitt framför den lilles ögon.

Bostadsbristen gör att hon fått lov att köpa en gammal, utnött tvårummare en mil ifrån det samhälle hon har sitt arbete och barnomsorgen.

Hon är långtidssjukskriven och i stort behov av ekonomiskt stöd från Försäkringskassan och sociala nätet.
Inget fungerar ännu tillfredställande.
Inte ett öre någonstans ifrån, inte heller mer vård än antidepressiv medicin från sjukvården.

Hon skulle behöva få en trygghet i livet och förnärvarande finns den inte.

Skönt att hon kommit ur klorna på mannen som ville henne ont bara...att hon har en egen dörr att låsa.
Skydda sig och sitt barn.

Ja...
Tiden får gå så ser vi vad som händer.

Hon kämpar på mitt barn.
Hon slet nästan livet ur sig själv inför husförsäljningen och flytten.
Packat allt som skulle med.Fixade och stylade huset inför visning och fotografering.
Ett hus på nästan 150 kvadrat med biytor och tomt...det är mycket jobb.

Jag har hjälpt till så gott jag hunnit och orkat, utöver mina egna långa arbetsdagar och resor.
Min ekonomiska hjälp har varit begränsad då jag inte ens klarat mig själv i det, efter husvagnsrepatationer, bilresor i arbetet, arbetsplatsbyten och anskaffande av bostad som kostar mer än jag tänkt.

Kostnaderna blev större än jag klarade för stunden.
Nu börjar den biten ordna upp sig tack vare att jag jobbat mängder med timmar.
Under februari månad bla blev det 210 timmar.

Oron vid timanställning att jag inte skulle få tillräckligt med timmar...den har tagit kraft från mig.
Jag vill ha full koll på sådant.

Ligger just nu i en varm bädd i husvagnen, med mitt lilla barnbarn tätt intill mig.
Hon har ena benet och armen på mig och sover tryggt, min lilla tjej.
Värmen i vagnen har kommit igång efter min handpåläggning.

Har varken råd eller ork med en massa krångel nu...vi är här på Öland för att få några dagars andrum från verkligheten och då känner jag att krånglande ägodelar är inte lämpliga.
Vi behöver vila, sinnesro och batteriladdning just nu...inget annat!!

Kände mig hungrig då jag grejade med värmepannan...åt en blåbärskvarg.Gott och fräscht.

Har pratat en hel del med min älskade som har det riktigt tungt i sin del av livet.
Tar inte till mig hans problem och bär dem, då jag inte kan påverka något.
Inte annat än att bara finnas som stöd och glädjeämne.
Vi kan ha det så kul i vår kommunikation han och jag:)

Vad jag älskar denna människa!
Framtiden får visa vart vi hamnar han och jag:) Jag vet bara med säkerhet och känner att jag älskar honom djupt och innerligt...

Han är en person som inte lämnar någonting åt slumpen...utan vill ha kollen på vad som sker i livet.
Det gillar jag:)
Saknar honom ständigt...
Men som jag tidigare nämnt...den som väntar på nåt gott :)

Livet kommer att ordna sig, det vet jag.Vi kämpar tillsammans vi tjejer...

Hoppas på att värmen i våren skall infinna sig.
Min kropp far illa av kylan i luften.
Lederna värker och när kvällen kommer är jag riktigt medtagen.
Smorde in mig med liniment igår kväll när jag lagt mig...det lindrar, värmer.

Fingerlederna ömmar och mina höfter skriker efter träning.
Känner att jag behöver röra på mig för att hålla igång lederna.
Så imorgon bitti ger jag mig ut igen på en pw/joggrunda på Bödastranden.

Nu fungerar värmen i vagnen:) det knäpper i elementen och gasolvrännaren går igång som stöd då och då.
Nu säger jag natti natti....

Släpper alla tankar och vilar i drömmarnas värld...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är det tidig Tisdag morgon och jag vaknade efter en natt med djup, nästan medvetslös sömn. Natten innan var det svårt att komma till ro då jag anlände rätt sent och skulle upp tidigt. Det blev slarv med matintaget också igår och det gjorde nog...

Söndagen bjöd på jättefint somigt väder, men hu så kyligt. Men kylan märkte jag inte av där vid bussratten. Hann äta frukost denna morgon innan det bar iväg till Kristinehamn för lastning av tågresenärer till Karlstad och Oslo. Jag fick med mång...

Kände mig trött och hungrig när jag gick ut till bussen och hämtade laddsladden till min mobil. Passerade receptionen på hotellet och kunde inte motstå att köpa mig en Linssallad med handskalade räkor och kokt ägg som kostade 89:- Har köpt nåt...

Vaknade jättetidigt i husbilen. Det bar minusgrader ute och det kändes inne hos mig där i bilen. Pannan gick igång ofta. Bryggde på gott starkt kaffe och låg sedan kvar i söngvärnen en stund. Hörde hur kollegor hämtade sina bussar. Jag fick ...

Måndagen började jag med att haltande av smärta kliva upp tidigt och få igång kroppen innan det var dags att köra barnbarnet till skolan och direkt därefter åka och besiktiga min lilla bil. Jättetrevlig besiktning. Dekra i Svista hemma i Eskilstun...