Alla inlägg under mars 2014

Av Sirpa - 31 mars 2014 19:39

Idag blev vi bortskämda med underbara smörgåstårtor på jobbet:)

Rickard som fyllde år igår Söndag hade med sig två ugnsplåtar med smörgåstårta.
Riktigt stora.

Vi fick alla äta tills naveln knakade.
Rickard tyckte att det skall vara rejält så alla får äta sig mätta.
Vi lät väl smaka.

Roligt med sådana inslag.Det funkar ju bara på mindre arbetsplatser och blir så oerhört uppskattat.

Jag vet vad jag kommer att ha med mig när jag fyller 55 i Maj:)

Av Sirpa - 31 mars 2014 15:17

Nu är han lämnad hos sin nya ägare.
Kändes i hjärtat!
Vi har åkt många mil ihop.
Lycka till med nya livet !

Av Sirpa - 31 mars 2014 03:08

Igår kväll hade jag till uppgift att se till att bilen jag skall köra till jobbet skulle startas upp med kablar och ladda en stund.
Den har använts så lite att batteriet inte tål något längre.
Tur att jag testade och ordnade det dagen innan arbete.

Det är Silver,Passaten som jag skall köra till sin nya ägare idag efter arbetet.
Är så trött på allt krångel med den bilen så det skall bli skönt att få iväg den.
Vi säljer den jättebilligt till en verkstad så köparen har mycket bil för pengen han betalar.

Ändå hade köparen mage att försöka sänka priset ännu mera.
Jag ilsknade till först och vart sedan ledsen.
Varför skall jag hela tiden hålla andra med grejer och jobba häcken ur mig för andra utan att få något själv.
Bara ge och ge!Leverera ständigt så andra ska få det bra.

Nu räcker det!
Jag har också ett liv.Jag ska inte behöva hela tiden offra mitt för andra.Vill inte längre!!

Han insåg att det var dumt agerat när jag svarade att han får bilen så billigt och att jag inte har ekonomisk möjlighet i dagsläge att efterskänka saker.Att jag själv inte ens har bostad.

Han backade helt då.

Nu ligger jag i tidig morgontimma,orolig över att kanske inte få igång bilen.
Börjar jobba 4.50 i Köping,första arbetspasset på Depån som har hand om uppstarten av allt.
Den tjänsten kan man bara inte komma för sent till!

Vaknade redan 2.15 och kunde inte somna om.
Livet suger energi annars också så fruktansvärt just nu så jag får inte ro.
Var så ledsen hela kvällen igår och somnade efter gråt och med sorg i hjärtat.
Saknar min älskade så det värker i min själ.
Allt känns så fel men ändå rätt!

Hoppas på att detta skall släppa snart så jag kan börja leva igen.
Jag har ju själv tagit steget ut ur vårt samboskap,då är det bara att lösa allt.
Säkert är det besvikelsen efter en kraschad dröm och otryggheten i att inte ha ett eget boende som påverkar mycket.
Kärleken lever ju vidare,om än trasig just nu,men den biten kommer vi att få ordning på,det vet jag.

Såren måste läka och de hårda orden måste bearbetas och blekna innan vi kommer vidare.

Jag saknar honom men inte livet i huset.Behöver mer trygghet än så.
Jag är inte villig att dela boning med ett gäng okända människor som det planeras in i hus och trädgård under kommande år.
Studentboende.
Det får han leva i utan mig.

Av Sirpa - 30 mars 2014 21:12

Åkte tillsammans med min dotter för att titta på en hyreslägenhet i Kungsör som jag blivit erbjuden visning på.
Ligger i centrala Kungsör,på ett bra område enligt mitt tycke.
Känner inte till orten så mycket ännu.

Huset såg slitet ut utvändigt och det gav inget vidare intryck.
Ganska stora balkonger.Positivt
Trappen luktade ok och hiss fanns.
Inte för att jag behöver det men kan känna att det är lite omtanke när det är ditsatt i efterhand.

Väl inne i lägenheten blev jag lite smått faschinerad över planlösningen.
Ljusa rum,bra förvaring.Kanske lite litet badrum.
Köket hyfsat och något renoverat.

Sedan kom vi så ner i tvättstuga och källarförråd,cykelrum.
Trasiga,uppbrutna lås.
Tvättstugan icke låsbar.
Direktinfart för vem som helst utifrån...huu så otryggt.
Fönster med insyn till förråd...knepigt!
Det stank cigarett överallt där.Gammalt skräp samlat lite varstans.

Vi tackade för oss och gick mot bilen.
Min dotter sa genast...NEJ!
Aldrig mamma att du ska bo sådär,det tillåter vi inte.
Vi resonerade lite till och jag höll med henne.Det var inte min blivande bostad.
Jag skall bo tryggt och bra,inte i en oroshärd.

Så nu är det bara att vänta på nästa objekt.

Av Sirpa - 30 mars 2014 08:58

Skulle egentligen sprungit säsongens första tävling idag.
Det blir inte av då jag inte är bra i formen alls.
Har tappat massor med träning senaste månade och känner att jag måste from Måndag lägga in en ny växel på den fronten för att ha en chans att genomföra Göteborgsvarvet och Stockholm Marathon i Maj.

Livet har sugit för mycket att jag inte fixat träna tillräckligt.
Har genomfört de flesta pass under veckorna men känt att ork och styrka inte räcker.
Dåliga tider och halverade sträckor har varit resultatet.

Fröken Niva ska skärpa till detta:)

Av Sirpa - 30 mars 2014 06:00

Vaknade för en stund sedan med ömmande kropp.
Flytten känns i varenda led och muskel.
Värst är händerna som jag redan har sådana problem med.
Men det är ju övergående:)Gäller bara nu.Det är bara att köra långpasset i träningsprogrammet idag så blir kroppen glad igen:)

Läser med glädje min älskades blogg,att han inte verkar ta min flytt så hårt och det är ju bra.
Vi är ännu ett par men har inte fått igång samtalet emellan oss.
Alla sår ligger så öppna.
Kärleken till varandra är så stor så jag vet att vi åter hittar varandra,i särboskap.
För jag kommer inte att återgå till det liv vi hade,det är säkert.

Tiden får visa vilket håll vi styr åt och hurdan struktur vi får i vårt gemensamma liv,som det ändå är fast vi inte bor ihop.

Pusselbitarna i min tillvaro ligger spridda lite hursomhelst,nu skall jag sakta men säkert börja lägga pusslet.
Bit för bit med noggrann eftertanke.

Det som står på tur är visning av en lägenhet i Kungsör.
Blir spännande och se vad det är:)
Om jag gillar den så hoppas jag och ber att jag kan ha en chans att få den.
Det är en hyres 1:a på 60 kvadrat:)Stort,måste vara speciell planlösning.

Sedan är det arbetsdag imorgon igen.Förmiddag.Den sk Väckningstjänsten.Där är jag först på plats 4.50 och tittar till bussarna och startar upp kalla.
Håller kollen på att alla kommer och skulle någon kollega utebli,tex försova sig,vilket sällan händer så kör jag igång den tjänsten.
Har sedan egen skolkörning och långtur efter rast.
Slutar 14.10

Åker så till Västerås med Silver,Passaten som skall till ny ägare.På något sätt skall jag så ta mig till Eskilstuna och mitt tillfälliga boende.
Det blir tåg eller Högskolebussen.

Tror inte att jag varken hinner eller orkar mera den dagen.

Idag efter visningen tänkte jag fortsätta med plockandet bland mina saker,för att få fram sådant jag kan ha i husvagnen.

Sakta men säkert skall jag så landa i livet.Hitta en trygghet.
Är glad att jag kan vara här hos mitt lilla barnbarn,solstrålen.

Kändes så bra igår när P min svärson,tog sig besväret med att lämna åter den stora släpkärran jag hyrt från Statoil.
Jag var så trött och slut att för mig skulle det blivit jättejobbigt.
Han förbarmade sig.

Dottern och jag fixade mat under tiden.Ställde upp mina fina trädgårdsmöbler ute,tände kolgrillen och grillade kotletter.
Ugnspotatis till.Jättegott

Barnbarnet sov i vagnen och det var vårvarmt ute.
Vindstilla.Behagligt
Vi går mot en vår och sommar,fyllda av nytt liv.

Jag längtar efter min käresta hela tiden.Den kärlek jag känner för honom går aldrig att släcka.
Vårat samboliv är över men allt annat lever vidare:)
Nya tag,nya visioner,framtiden ligger öppen med alla möjligheter tillgängliga.
Kärlekens styrka är enorm men också sårbar.

Av Sirpa - 29 mars 2014 21:50

Nu är jag trött så huvudet är alldeles snurrigt.
Både av ansträngningen från flytten i sig men också känslomässigt utmattad,av att lämna det som jag trodde skulle bli mitt hem framöver.

Min käresta kändes som en främling,vi var båda spända inför detta och allt kändes bara jättejobbigt.

Känns ändå bra att jag har mitt bohag hos mig där jag befinner mig.
Nu är det bara att fortsätta med sökandet efter eget.
Jag väljer med omsorg,det skall kännas 100 bra för jag vill inte flytta mera,det räcker nu.
Känner att jag måste få landa någonstans och verkligen kunna lita på att det är mitt hem.

Såhär ser det ut just nu med mitt bohag,får låna dotter och svärsons källare

Jag är så tacksam över att få förvara mitt här tills jag hittar ett boende.

Hjärtat värkte när jag tittade in i min älskades ögon.
Vetskapen att det inte blir vi i detta hus är nu verklighet.
Sambotiden blev väldigt kort.
Jag vill ju att han säljer och att vi så småningom kan skaffa något gemensamt,som bara blir vårt,tillsammans.
Men han är inte villig att släppa det han har så då får det bli såhär.
Vi bor på varsitt håll.Olika städer.

Jag är jätteledsen över det men samtidigt så är vi ju båda vuxna och fattar våra egna beslut.

Jag har inget emot att bo själv.Det är ändå en frihet att kunna stänga sin egen dörr.
Tror nog att min käresta tycker på samma vis.

Vi tog med Silver.Bilen som ska till sin nya ägare i Västerås,vi har ju båda köpt Volvobilar för att dra våra husvagnar.
Silver skall jag leverera till Västerås på Måndag,därför tog vi med han hit,så jag inte behöver till Örebro för att hämta.
Smidigare lösning.

Nu skall jag sova....
Godnatt

Av Sirpa - 29 mars 2014 07:41

Det är lika faschinerande varje gång det sker.
Det jag tänker på är hur stor betydelse nattens sömn och vila har för oss.
Hade en fruktansvärt jobbig dag igår,känslomässigt.
Kände sådan stor sorg i hjärtat och förvirring över allt som skett de senaste veckorna.

Känslorna har åkt berg och dal bana,från dag till dag.
Jag både vill och inte vill.
Både kan och inte kan.
Orkar och inte...pjuh!!
Hjärnan har inte vilat en sekund av tiden utan spinner på nya tankar,framtidsplaner och förverkliganden av livets mening.

Känns lite som att jag står högt uppe på ett berg med milsvida utsikt omkring mig och mitt i detta ett blödande hjärta som för sin talan.
Hjärna och hjärta är inte synkade alls utan talar olika språk,förstår inte varandra.
Detta är på väg att slita mig i stycken!

Det enda jag vill med livet är att få må bra i själen.Jag vet,det är stort som sjutton och kräver mängder av mig,av alla som vill nå det målet.

Jag vill leva ett liv där jag känner att jag som människa har ett fullgott värde,att jag duger som den jag är.

Jag vill känna glädje över att vara den jag är och leva i det utan att behöva förvara mina egna tankar,ord och handlingar.
Jag är ingen ond människa.
Jag vill ingen ont eller trampa på någon för att nå mina mål.
Vill bara bli accepterad för den jag är och mötas därefter.

Hela mitt liv har jag fått kämpa för att komma framåt.Jag har mist människor jag älskar,som varit mina stöttepelare i livet...ändå har jag trampat vidare.Envist

Nu blir jag snart 55 år och känner att jag vill ha ett liv som jag själv valt.Göra det jag vill och mäktar med.
Vill känna lycka utan att behöva slita ont mest hela tiden.

Jag vill kunna vara jag!

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24 25 26 27 28 29 30
31
<<<
Mars 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards