Alla inlägg under november 2017

Av Sirpa Niva - 30 november 2017 21:38

Blommorna på Arlanda, i de fina planteringarna har fått nytt liv igen när det är + grader om dagarna.

Se bara så fina de är...

ANNONS
Av Sirpa Niva - 29 november 2017 18:02

Nu har mitt pepparkaksfrosseri börjat.
Det kommer att hålla på December ut och sedan bara sluta tvärt

ANNONS
Av Sirpa Niva - 27 november 2017 07:45

Sitter i den invändigt nedsläckta bussen och åker till Arlanda för att jobba som Värd.
Känner mig inte direkt motiverad.... Men det gör jag sällan när jag sitter och åker de 1 1/2 timme som det tar från Västerås.
Känns som bortkastad tid.

Jag vet att när det väl är dags att jobba så tycker jag att det är kul.
Träffa kunder och hjälpa mina kollegor, då de kommer in med resenärer i sina bussar, stressade och jagade av körtiderna som inte är tillräckliga.

Jag tror att jag gör nytta iallafall....
Det lär väl höras på mötet ikväll.

De flesta i bussen sover och några sitter och pratar, förväntansfulla inför sin resa.
Kollegan kör mjukt och fint.
Känns tryggt att åka.

Blir bara så förbryllad över värmen i våra bussar.
Det kan vara varmt och behagligt, för att i nästa stund dra kallt och luften är riktigt kylig.
Att det inte går att ha en jämn temperatur.

Det blir jacka på och jacka av hela tiden.

Tog mig för en stund sedan lite kaffe och medhavd macka.
Rågbröd som jag börjar hicka av om jag inte dricker nåt i tuggorna.
På det ett äpple.
Hoppas på att slippa magvärk idag, som jag hade i förra veckan.

Ganska mycket resenärer på turerna som kommer in under dagen.
Så jag kommer att ha och göra.

Märsta nu, snart framme.

Fotot är från den dagen jag fick jackan.

Av Sirpa Niva - 27 november 2017 04:47

Första tanken när jag vaknade var.. Har inte älsklingen gått upp ännu? Han ska jobba tidigt.
Det visade sig att han redan var uppe.
Högen bredvid mig var bara kudde och täcke.

Ville somna om igen men hjärnan tyckte att vi sovit nog.
7 timmar fick räcka.
Gick upp och pussade min älskade hejdå när han trött stod arbetsklädd i hallen.
Förmiddagsskift är inte hans grej alls.

Tog på kaffe och tände levande ljus i sovrummet.
Behaglig start på dagen, på arbetsveckan, som jag vet kommer bli lång och intensiv.

Kände närvaron av någon i rummet och det syns ju även på fotot att jag inte är ensam i rummet.

Jag har under de senaste dagarna saknat min Titti så oerhört.
Känt hennes närvaro.
Kanske är det hon som är med mig här, för att trösta i saknaden.
Jag hoppas det

Det är så tomt utan henne.
Tre år har snart gått och jag tänker så ofta på henne.
Tänker på hur hon skulle tyckt om att bo med oss här i lägenheten.
Säkert är hon här då, för att ge mig ro.

Min lilla underbara livskamrat som var med mig i 15 år.

Snart är det Första Advent och då kommer jag att varje dag, fira Julen.
Fira han som kommer att födas till Jorden.

Kommer att lägga in några besök i kyrkan, för jag känner att jag behöver det.
Gemenskapen i kyrkan, i tron, i värmen och hoppet om att livet kan vara utan oro och stress.
Jag vet att min sambo inte kommer att följa med och det respekterar jag.
Han och religion är inte kompatibla, så är det bara.
Han respekterar min Gudstro och lever i det.

Advent har stor betydelse för mig.
Väntan på någonting stort och fint.

Sedan får vi se hur Julhelgen blir för oss.
Känns ju ännu osäkert med ledigheten.
Julafton är säker och jag hoppas att Annandagen går fri, då jag bjudit mina nära och kära hit till oss.

Det borde jag få veta idag, då vi har möte på jobbet ikväll och jag kommer innan dess att ha ett möte med henne som har hand om mitt Terminalvärdskap.
Vi får se vad hon levererar.

Just nu tar jag det lugnt en stund.
Med ljusen tända, i tystnaden.
Laddar mina batterier inför en lång dag.

Min arbetsvecka kommer att vara på Arlanda.
Idag åker jag dit med 6.25 turen, för att kunna återvända till Västerås till mötet sedan.

Ett möte som vi alla väntat på.
Få höra hur tankegångarna går om vår framtid.
Om vi någonstans, kommer att få några förbättringar.
Eller om det blir ännu mera åtstramningar.
Blir det det sistnämnda så lämnar jag skeppet.
Jag orkar inte och vill inte kämpa i ständig motvind.
Något måste lossna och bli bättre.

Spännande möte.
Hoppas vi får svar på våra frågor...

Av Sirpa Niva - 26 november 2017 21:05

Vaknade tidigt imorse och smög upp.
Fixade till kaffe och tände levande ljus.
Satt i soffan och bara fanns till en stund.
Såg på den fina ljusslingan jag satte upp igår, efter hemkomst från dottern

Tycker om att det närmar sig Första Advent.
Det är ju så mörk tid på året att alla stjärnor, ljusstakar och granars belysning, är så välkomna.
Allt ljus är värdefullt.

Det var gott med dagens första kopp kaffe.
Tystnaden kändes behaglig.
Vovve med husse låg och sov för fullt.
Lite kalt härhemma då alla mattor är bortplockade.
Vovve har en tendens att droppa lite så vi väljer att skydda mattorna som inte går att tvätta.

Vid 6.30 tiden klädde jag mig i bekväma kläder och åkte till Maxi Hälla för att storhandla i lugn och ro, innan rusningen.
Det är ju lönehelg.
Strosade för mig själv och valde med omsorg det jag lade ner i kassarna.
Morrade åt folk som försökte stressa intill mig.
Ville vara i min egen bubbla, utan att bli störd. Så lite folk som det var i butiken så fanns det ingen anledning att vistas precis intill mig.
Människan är verkligen ett flockdjur.

Fyra stora kassar senare gick jag ingenom kassan och betalade.
Det blev mycket som behövdes hemma.
Köpte sedan en födelsedagspresent åt min älskade sambo som fyller på Lördag.

Åkte hem och tog upp allt med hissen.
Parkerade Elsa ute sålänge.
Hon skulle ju ut och rulla snart igen.
Lastade in varorna med stor nogrannhet.
En del är till julens matlagning.
Tog mig frukost som var välbehövligt.
Hade ju varit uppe många timmar redan.

Vovve och husse gick ut.
De borstade päls därute för vovve fäller otroligt mycket just nu.
Det är pälsstrån och tussar överallt.

Jag satte igång och bytte gardiner.
Strök dem först. Röda öljettlängder.
Tog fram ljusstakar och stjärnor.
Satte upp i rummet.
Ljusstakar i köket också.
Tänkte ha klart till kommande helg.
Det är ju advent då...

Husse åkte iväg med vovve, hem till hans första hem. De skulle hälsa på farfar och farmor först.
Jag hade inte tid att följa med.

Satte igång att dammsuga noga överallt.
Mängder med päls överallt.
Skurade sedan alla golven noga.
När det torkat, fick mattorna inta sina platser igen. Lagade mat.
Var ner i tvättstugan och laddade maskinerna.

Kom upp och åt mat.
Var jättehungrig.
Sedan färgade jag håret.
Dusch efter 30 minuter.
Torkade snabbt håret med handduk, innan det bar ner i tvättstugan igen.
Doftade gott härhemma med nyskurade golv och fräsch tvätt på tork.

Dammtorkade och plockade undan lite överallt. Hämtade upp tvätten när den var färdig.
Sambon kom hem och då var jag klar med allt.

Kändes skönt att få allt gjort inför lång arbetsvecka.
Var nere i källaren och checkade fukten.
Det hade torkat helt.
Resten av eftermiddagen blev det pyssel med julgrejer.


Av Sirpa Niva - 26 november 2017 06:18

Nog är det som förgjort vissa dagar, att det inte går att få in vila och ro någonstans.

Jag mådde ju inte så jättebra direkt i Fredags då jag kom hem från jobbet.
Blev hämtad till dottern och de fyrtassingar jag skulle ta hand om medans dotter och barnbarn var iväg på julbord med hennes jobb.

Det var mysigt och rogivande.
Jag sov gott på natten, vaknade och somnade om en stund.
Var ut med hundarna och gav alla pälsklingar deras frukost.
Åkte sedan med dotterns bil och handlade på Willys i Surahammar.
Skönt få det gjort i lugn och ro, Lördag morgon.

Ut med hundarna igen och sedan fick det bli brunch för mig själv.
Vid lunchtid kom så lägenhetsinnehavarna hem och vi tog en fika tillsammans innan min sambo hämtade mig.

Åkte hem på hala vägar.
Väl hemma så rastade han vovve som vi har hemma denna helg.
Jag kom iordning med uppackning av varor och grejer som varit med.
Kände mig trött och hade sagt redan i bilen att jag inget skulle göra hemma denna dag.
Vila var nödvändigt

Då jag kände att jag kan fixa en sak innan vilan, så fick det bli att julbelysningen till balkongräcket kom upp.
Vi har ju här riktiga uttag på balkongen så det blev jättebra.

Blev nöjd med det jobbet.
Sedan kommer det att bli dags för elljusstakar och stjärnor i fönstren.

Värmde på glögg, bryggde kaffe och vi njöt av årets första lussebullar som jag köpt.
Blossas alkoholfria är min favorit.
Sambon kan inte dricka glögg alls för sin allergi mot äpplen och vissa druvor.
Han fick nöja sig med kaffet.

Tog det lugnt en stund och sedan började det gnaga i mig av nån konstig oro.
Hjärnan ville att jag skulle gå ner i källaren och rota fram julpynt och sånt.
Kroppen svarade att den inte orkar.
Det var så mycket bildäck i vägen som jag måste lyfta bort isåfall.

Det blev att jag gav efter för oron och gick ner.
Tur var det!
För när jag hade lyft undan lite däck och annat så fick jag se att det låg vatten på förrådsgolvet.

Bar upp några kartonger med pynt till lägenheten och berättade för sambon vad jag upptäckt.
Gick ner igen och lyfte ut allt som stod på den sidan vattnet var.
Tungt och jättejobbigt.
Jag slet i oro för att få fram orsaken till vattnet.

Bar upp ännu mera och ringde sedan Jouren om vattnet.
Jättetrevlig kvinna på SOS alarmering som jag fick prata med.
Jag visste ju inte alls hur det såg ut i grannförrådet, där vattnet verkade komma ifrån.

Fortsatte sedan jobba med att flytta på våra saker.
Vi har ju en hel del som kan bli förstört.
Husvagnens all inredning bla.

Kändes riktigt olustigt.
Snart kon så en kille från jouren och han kunde bara konstatera att inget stod och läckte nu och att inget skulle göras förrän på måndag.

Så jag fick stuva in allt på den ena sidan av förrådet bara och sedan stänga till.
Allt julpynt var uppburet.

Då vovve var hos oss och han inte kunde lämnas ensam och heller inte vara nere i källaren så slet jag ensam med allt i förrådet.
Vovve är redan så orolig när han är hos oss och nåt nytt händer.

Var klar därnere efter nästan tre timmars slit och kunde sedan pusta ut i soffan.
Helt slut i rygg och armar.
Jag är ju van att slita ensam med allt i livet så detta var inte främmande för mig.
Tog bara på krafterna, som redan var slut innan jag började.

Jag är glad återigen att jag lyssnade på känslan, när något sade åt mig att gå ner till källaren.
Lyckades på så vis rädda vårt förtält och andra textilier från husvagnen som låg därnere.

Känns lite snopet samtidigt då jag var så trygg med detta torra fina förråd.
Så är det nu inte....
Får se hur det ser ut idag.
Ska straxt ner och kolla

Av Sirpa Niva - 25 november 2017 04:15

Igår efter jobbet, då jag blivit hämtad från RC av min sambo, så blev det snabbt ombyte, in med lite mat i min trötta, värkande kropp.
Väska stod redan packad sedan dagen innan.

Jag skulle vara mormor på heltid åt mina två Basseluringar och två katter hos min yngsta dotter.
Egentligen skulle vovvarna varit med min sambo nån timme innan jag kom hem från jobbet, men jag valde ju att åka hem lite tidigare.
Vi skulle sedan åkt med dotterns bil, jag och vovvarna, hem till dem.
Nu hämtade dottern mig istället, hem till dem.

Det är lättare att ha alla djuren i sitt eget hem än att dra dem till oss, så därför gör vi såhär de gånger djurvakt behövs.
Dessutom skulle sambons xhustrus vovve vara hemma hos oss denna helg.
Mycket djur är det stundtals :)
Jättemysigt!

När pälsklingarna och jag blivit själva, tog jag en välbehövlig varmdusch.
Tvättade bort arbetsdagen och fick åter kroppstemperaturen.
Hade blivit så kall ute på Arlanda.

Sedan var det dags för vovvarnas middag.
Två tända ljus väntade på sin mat.
Jag själv värmde på riktigt onyttiga och kaloristinna Vitlöksbröd i ugnen och njöt av till en kopp kaffe vid tv:n

Älsklingen därhemma åkte och hämtade vovve från Köping och sedan mådde han gott.
Han får träffa vovve alldeles för sällan.
Jag är så glad varje gång det blir möjligt för jag vet att det gör både vovve och husse lyckliga.
Att min sambo är lycklig är viktigt för mig.

Lite senare på kvällen tog Bassarna och jag en promenad under en vacker stjärnhimmel.
Det var gnistrande kallt och friskt ute.
Båda vovvarna ville in till slut.
De ville gå och lägga sig för natten.

Jag tog mig mera kaffe och chokladboll till det.
Unnar mig extra fast jag vet att det lägger sig på magen om jag inte rör på mig.
Blev över 70 tusen steg förra veckan i jobbet så jag tror nog att jag kan unna mig.

Dessutom allt slit med resenärers bagage, borde förbränna en hel del.
Samt att vara ute i kylan så mycket som jag är.

Ville katt tyckte att han skulle köra med tasspåläggning på min mage när jag lagt mig.
Han är en riktig healer den kissen.
Lägger sig varm och tung på en i sängen och spinner.
Fast han är så liten så gör han sig blytung på en.
En lugnande effekt på mig, har han.
Tittar mig i ögonen och bara lugnar

Det snarkades snart överallt.
Båda hundarna och gammelkattan snarkar.

Det var så tyst och lugnt denna Fredagskväll att jag snabbt gick ner i varv.
Skulle tro att jag sov för fullt innan 21.

Tycker om dotterns trivsamma fina lägenhet
Här bor en familj som bryr sig om varandra.
Min dotter, barnbarnet och de två hundarna och två katterna, samt akvariefiskarna.

Av Sirpa Niva - 25 november 2017 03:28

Ligger vaken i väldigt tidig timma, denna Lördag i November.

Ligger faktiskt och bara njuter av tystnaden.

Det inar fortfarande i mina öron fast jag sovit flera timmar.

Hade i torsdags kväll en ordentligt migränattack som gav sig på mig direkt efter jobbet.
Kämpade med den hela kvällen och somnade sedan utmattad.

Vaknade fredag morgon med känslan av zombie i huvudet
Smärtan var borta men jag kände mig helt golvad.
Tog mig till jobbet i vanlig ordning.
Gick en extra tur i centrum för att ta lite flera foton och förhoppningsvis få hjärnan att klarna.

Busstur till Arlanda och sedan var det fullt upp med jobb.
Hade som en handbroms i hela kroppen.
Ont i höger höft, huvudvärken kom tillbaka och jag frös, ända in i benmärgen.
Skötte mitt jobb som jag skulle.
Försökte vila mellan bussarnas ankomst och avgång.
Lyfte mycket tunga bagage åt äldre personer. Mycket frågor åt alla håll...
Inte lätt att vila när det var ett stimmigt Arlanda med resande stressande överallt.
En bedövande ljudnivå.

Bestämde mig för att åka hem med 12.55 turen.
Hade jobbat extra igår så det jämnade jag ut med en timme tidigare hem denna dag.
Kände att jag inte orkar med allt med huvudvärken som bara tilltog.

Mina steg var fullbordade redan och det kändes i kroppen.
Börjar känna av det hårda golvet i höften.

Blev hämtad av min älskade sambo så jag inte behövde gå hem i den råa kylan, genomfrusen.

Jag mådde inte alls bra.
Riktigt andfådd och medtagen bara av att gå i trapporna upp hemma.
Kändes att kroppen kämpade förtvivlat.

Det blir bra med mötet på måndag med J som är min chef i detta på Arlanda.
Det är för mycket för en person att slita som jag gör på Arlanda.
En till behövs som jag kan varva med.
Kanske köra buss en vecka och nästa på Arlanda, eller nåt sånt.
Att vara där varje arbetsdag mäktar nog ingen med.
Jag jobbar ju så intensivt med alla våra bussar som befinner sig på Arlanda.

Sedan att inte komma undan från allt stim gör huvudet helt kollrigt.
Människor, fordon och oväsen överallt, precis hela tiden.
Det tar på krafterna.

Jag har kul mestadels men det är jobbigt samtidigt.

Omstrukturering behövs på något vis.

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6
7 8 9
10
11 12
13
14
15 16 17
18
19
20
21
22 23 24 25 26
27
28
29 30
<<< November 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ minatankebanor med Blogkeen
Följ minatankebanor med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se