Alla inlägg under december 2018

Av Sirpa Niva - 31 december 2018 23:41

Gott Nytt År

ANNONS
Av Sirpa Niva - 31 december 2018 17:34

Vid Flenasjön med dotter och barnbarn.

ANNONS
Av Sirpa Niva - 31 december 2018 10:05

Ica Maxi Hälla i Västerås har tagit ställning och säljer inga fyrverkerier.

Jättebra!

Av Sirpa Niva - 31 december 2018 08:46

Årets sista dag.
Vaknade vid 5 tiden med en tungt sovande Nova på min rygg.
Hon sover på mig mest hela nätterna.
En mysig, trygg och varm känsla för oss båda.

Vi gick upp tyst så husse fick sova vidare.
Ut i köket för servering av frukost åt fröken som påstod att hon fullkomligt svalt.
Väldigt dramatisk tassfröken må jag säga.

Hon fick sin mat, kaffebryggaren laddades och sedan tände vi ljus.
Levande ljus i lyktorna på balkongen samt ett på rumsbordet.
Mycket behaglig start på denna nyårsaftonsmorgon

Intog kaffet i lugn och ro, funderande över dagens upplägg.

Av Sirpa Niva - 30 december 2018 21:24

Våran tjej

Av Sirpa Niva - 30 december 2018 10:13

Bloggade först ner en del tankar om året som nu börjar ta slut.
Satte sedan igång att plocka undan Julen.

Det enda som får vara kvar är granen, ljusstakarna, stjärnan och julgardinerna.
Allt annat är nedstuvat, noggrant packat och sorterat i kartonger och korgar.
Det skall vara trevligt att plocka fram allt igen vid Advent nästa år.

Jag älskar varenda julprydnad och vill bevara dem hela livet.
Säkert vill barn och barnbarn ärva något av dessa när jag sedan gått vidare.

Nova iakttog mig när jag plockade och pysslade.
När kartongen var igentejpad försökte hon öppna den. Som att hon inte ville ha bort pyntet ännu.

Av Sirpa Niva - 30 december 2018 06:47

Imorgon är det Nyårsafton.
Detta året har snart gått och ett nytt börjar.
2018 är straxt avklarad och avslutad.

Mycket har hänt under året.
Väldigt mycket.
Livet ramlar på i ett tempo som inte går att sakta in hur gärna man än vill det.
Pusselbitar faller på plats och människor kommer och går i ens liv.

Något som för mig personligen varit en mycket viktig bit detta år är bytet av arbetsplats.
Den turbolens, oro och frustration jag kände och släpade omkring på i nästan 2 års tid, är nu lämnad bakom, bortlagd likt en tung ryggsäck som tog enormt med energi under den tid den hängde kvar på axlarna.

En befrielse så stor att det lyft hela mitt liv till en mycket, mycket bättre nivå.
Jag har fått tillbaka mitt människovärde.
Min yrkeserfarenhet uppskattas av både företaget och våra kunder.
Detta känns fantastiskt.

Ingen orkar släpa ett ok av värdelöshet hur länge som helst, utan att till sist antingen göra en stor förändring, våga göra det eller förgås.
Valet var inte svårt.
Jag kämpade så länge i något som jag verkligen trodde på.
För att i denna tro bara tappa mer och mer gnista, ork och till sist även viljan till att kämpa vidare.
Varje dag ska inte vara en strid eller ett energislukande svart hål utan botten.
Det var verkligen så.

Nu är det annat drag under galoscherna kan jag lova.
3 månader har jag varit hos min nya arbetsgivare Björks Buss och jag trivs så oerhört bra.
Arbetar självständigt under stort ansvar och tycker så grymt mycket om det.
Trivs med alla, ledning, planering och alla jag har att göra med i jobbet.
Kunderna är fantastiska.
Varje dag är olika och jag träffar så mycket människor som ger mig kraft och energi att utöva mitt yrke på allra bästa sätt.

Jag är glad och nöjd efter varje arbetspass.
Många gånger väldigt trött efter att ha givit av mig själv i mängd.
Genom detta också fått enormt mycket tillbaka.
Självklart möter jag problem både här och där men jag har glädjen och styrkan att lösa allt vartefter på bästa sätt.
Inget i livet är ju problemfritt.
Konstigt vore annars.

Hela livet är ju ett pussel vi lägger på både gott och ont.
Det gäller att hitta det system som fungerar för en själv och det känner jag att jag gjort i arbetslivet.
Till fullo.

Blir spännande att se vad som händer under kommande året.
Om allt går väl så är min provanställning ändrad till något än mer hållbart från 1/4.
Det visar sig.
Om inte så får jag väl värdera om allt igen.
Det är ju inte värre än så.
Jag styr ju själv mitt arbetsliv. Går dit jag vill och stannar där jag mår bra.
Inte svårare än så.

I övrigt har livet bjudit på en hel del bra händelser och även tråkiga.
Vänner har lämnat det jordiska.
Sjukdom har tagit dem ifrån oss som lever kvar.
Även detta livets gång men ändå måste vi tillåta oss att sörja och sakna.

Känner stundtals en enorm saknad efter min lillasyster, som jag ändå vet, har det mycket bättre på andra sidan än hon hade i sitt liv på jorden.
Ett liv präglat totalt av sjukdom och smärta.
Jag hoppas och ber att hon från sin himmel ger sina vuxna barn den energi de behöver för att de skall leva sina liv på ett konstruktivt sätt.
Sorg lägger sig med tiden, blir till ett minne i hjärtat.
Livet går vidare och ingen vet när det är dags för var och en av oss att lämna allt bakom oss.

Sambons far lämnade också livet bakom sig
Efter stor smärta och grymt lidande
Just nu ligger hans mor på sjukhus och knackar på dörren till evighetens vila.
En väntan råder. Kroppen ger upp vartefter, vill inte, orkar inte. Sjukdomen har helt tagit över.
En människa som vill lämna det jordiska men som tvingas kvar av sjukvården och anhöriga som vägrar släppa taget.

När vår tid är kommen bör vi låta naturen ha sin gång.
Människan förstör så mycket i sin oförståelse och girighet.
Jag skulle inte tillåta att jag blir liggande likt ett kolli som bara är fyllt av lidande och smärta.
Mina nära och kära skulle låta mig få min vilja råda, utan egoism.
Det är jag säker på.
Äkta kärlek fungerar så.

Jag ber att hon får frid i kropp och själ.
Ingen människa ska behöva lida så oerhört.

En fantastisk händelse under det gångna året är tillökningen i vår familj.
Vår älskade lilla katt Nova Lovisa Leija som kom in likt en lite energiboost in i vår familj.
Ett glädjens yrväder, full av bus och upptåg.
Sprängfylld av kärlek och gos.
Matglad, lycklig och oerhört vacker 3 årig tjej som vi hittade på Djurskyddet i Eskilstuna.
Hon annonserade efter nytt hem då det förra vänt henne ryggen och låtit henne leva hemlös, ensam och ledsen i kylan.

Hon hann vara 1 månad på Djurskyddet innan hon hittade oss.
Vi är så lyckliga över hennes närvaro.
Hon fyller upp ett tomrum härhemma.
Hennes husse får ju inte möjlighet att umgås med sin vovve som han måste lämna kvar i sitt förra liv.
Vovve och han ses alldeles för sällan för att detta skall vara sunt.

Vi ville ha en form av delad vårdnad men det gick inte vovves matte med på.
Människans makt är tärande stundtals.

Novas uppgift har då blivit att fylla en liten bit av det tomrum som råder i husses hjärta och själ.
En dag i framtiden kommer Nova att få en bror, en vovvebebis, när vårt liv landar i en hållbar struktur i arbetslivet.
Husses arbetsförhållanden måste först ordnas upp.
Sedan tar vi steget vidare till att bli med ännu en familjemedlem.

Vi köpte en till bil under hösten.
Min lilla Cindy, en äldre bmw fröken som har farit lite illa.
Älgkrock bara 4 dagar in i ägandet av henne.
En kamp med försäkringsbolaget för att
hennes liv skulle räddas.
Det lyckades och Cindy står i sitt garage, välmående och vackert röd.

Mina älskade barn och barnbarn lever sina liv.
Min äldsta dotter med familj blev med häst för några veckor sedan.
En stor omställning för familjen.
Lillkillen är överlycklig då han får rida och sköta Magino som pålle heter, under mammas beskyddande vingar såklart.
Att växa upp med djur är så värdefullt.
Det vet mina barn som hade en mängd av olika djur under sin uppväxt.
Hästar, katter, kaniner, möss, ormar, hamstrar ja en massa olika och alla lika älskade och omskötta av sina mattar och husse

Ja, detta år har bjudit på mycket.
Allt har jag inte ens skrivit om då det inte är något jag vill dela med mig av.
Trots oro som ligger och gnager i bakgrunden så går livet vidare.
Vi väljer att leva och ta dagarna som de kommer.
Ingen vet när det är dags att lämna det jordiska, så vi väljer livet.
Göra det bästa av allt, njuta och må bra så länge det bara går.

Livets kamp fortsätter, över till det nya året som väntar bakom hörnet.

2018 är ett år vi snart lägger i minnesarkivet.
Vi har alla gjort vårt bästa.

Nu ska jag ta en kopp kaffe till och dra igång denna dag med alla de sysslor jag har i tanken.
Ledig i 3 dagar är jag från jobb.
Vet att det kommer att bli en längtan tillbaka till jobbet och det känns toppen.

Först tar vi an nyåret på ett bra sätt.

Bjuder på en bild som min dotter tog igår.
Isaac i sadeln med skyddsväst på.
Glad och nyfiken Magino bär honom med försiktighet och värdighet.

Fantastisk bild






Av Sirpa Niva - 29 december 2018 22:10

Det är en skön känsla att kunna lämna ifrån mig bussen fulltankad, fylld spolarvätskebehållare, adblue fylld, olja och glykol kollad, tvättad, dammsugen, skurad, toan tömd och rengjord, sanervätska påfylld.

Vetskapen att nästa kollega som tar bussen bara kan köra iväg med allt klart, som det skall vara, den känslan är härlig

Mina härliga gäster idag lämnade kvar en stor mjuk bomullstuss i mitt hjärta.
Många kramar och mängder med beröm för mjuk, trygg och fin körning
Bra information och service på hög nivå.
Fylls av tacksamhet över att mitt arbete är uppskattat.

Hade ett underbart par framme hos mig längst fram som jag pratade med hela resan till och från Grisslehamn.
Tack Agneta och Uffe för timmarna vi hade i gemenskap och goda samtal.
Allt vi hann prata om och skämta till det stundtals.
Ni gjorde min dag verkligen ni två härliga, öppenhjärtliga människor.
Hoppas verkligen att vi ses igen snart.

Nu ska jag sova, jättenöjd efter dagen.


Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5
6
7
8
9
10 11 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24 25 26 27 28 29 30
31
<<< December 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ minatankebanor med Blogkeen
Följ minatankebanor med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se