Jag har nu varit i Mora och kört skidåkare i tre dagar.

Först Lördag då det var TjejVasan.
Härliga, glada och förväntansfulla tjejer som jag körde med dubbeldäckaren till starten i Oxberg.

Hann köra två vändor.
Vi var ju väldigt många bussar på plats och det är en mycket väl inoljad planering med allting på plats och vi hade fått noga instruktioner över vad som gäller.

Säkerhetstänket är A och O när det är sådana här stora evenemang.

Lördagen var klar för oss vid 16 tiden då vi återvände till boendet och parkerade.

Söndagen startade tidigt.
Kollegan och jag som jag delade lägenhet med där på plats gick upp redan 2.20 på natten för att köra åkare från Mora till starten i Sälen Öppet Spår.

Vi var på plats med bussarna 3.45 vid Rosa huset i Mora.
Där var det knökafullt med bussar.
Räknade det till närmare 40 bussar och då hade alla inte kommit ännu.

Jag fick lasta och åka 4.20 och åka den nästan 1 1/2 timme långa färden till Sälen.
Bra men krokiga och smal väg som på sina ställen var ordentligt knögglig och isig. Men vad gjorde väl det, bara att anpassa hastighet.
Sista milen går längs en helt underbar skogsväg där bara vi bussar får åka då det är så mycket trafik på den vanliga vägen.
Välplogat med snövallar på sidorna och ordentligt grusat.

Väl framme så fick vi ställa oss i långa rader och lasta ur vartefter vi anlände dit.

Vi blev bjudna på frukost.
Kaffe, smörgås och yoghurt.
Jag tog mitt med mig då jag inte åt så tidigt. Bara kaffe.

Där fick vi sedan vänta tills starten gick vid 7 tiden innan vi kunde rulla iväg.
Tog en stund att komma loss då vi var så många bussar.
Städade bussen under väntetiden.

Rullade tomma tillbaka till Mora.
Var så framme där vid 9 tiden och då smakade frukosten fint i magen.
Vacker soluppgång och det blev en strålande vacker solig dag.
-11 i Sälen.
-6 i Mora helt perfekt.

Sedan blev det ingen mera körning visade det sig för oss.
Så vi kunde rulla till boendet vid 12.30 tiden och städa ur bussarna ordentligt.
Dessa hämtades av kollegor som kom från Avesta med bil.
Vid 14 tiden fick jag gå ut och lämna över bussnycklarna så kollegorna kunde köra eftermiddan och kvällen.

Jag lovar att jag var riktigt trött när kvällen kom. Det blev sova redan vid 19 tiden. Vet inte när bussarna kom åter och parkerades. Jag sov djupt.

Dag tre var det uppstigning lika tidigt.
2.20 var vi uppe, packade alla våra grejer och rullade till Rosa Huset vid 3.45

Jag var något ledsen och arg då kollegan som kört bussen kvällen innan inte städat eller tankat min buss!!
Jag fyllde en halv sopsäck med sopor ur bussen och jagade runt med trasa och torkade upp efter åkarnas spill och kladd.
Som tur gick jag ut tidigare till bussen så jag hann få ut det värsta.

Nu lastades vi nästan direkt när vi kom till Rosa huset.
Rullade mot Sälen 4.10 redan.
Urlastning och väntan som dagen innan.
Nu stod jag först i mitt led så jag rullade mot Mora straxt efter starten vid 7.

Vi hade kommenderats av funktionärerna på plats i Mora att återvända dit, fast det innan blivit bestämt att vi skulle rulla hemåt.
Vi var något fundersamma men lydde order.

Framme i Mora var jag tvungen att åka och tanka.
Fick sedan meddelande från kollegorna att vi inte behövdes mera utan kunde rulla hemåt.
Det var tur för vi hade inte kunnat köra en vända till för då hade vår ramtid spruckit.
Vi hade ju hemresan att ta hänsyn till också.

Så jag rullade till Avesta för jag skulle byta buss.
Min skulle in på vindrutebyte då jag fick min buss påbackad i Mora.
Nedre delen av min ruta var skadad.

I Avesta fick jag med mig en helt ny buss hem till Hallstahammar.
Det skriver jag om i ett annat inlägg.

Tre dagar i Mora var grejade.
Skönt att åka hemåt

Startade hemma i Etuna vid 10.45 och åkte till depån i Hallstahammar.
Dotter och Barnbarn i bilen som sedan tog med bilen hem så den inte behövde parkeras över helgen i Hallstahammar där det sker så mycket stölder i bilar.

Pratade med driften en stund innan jag lastade in mitt bagage i en hyrbil som jobbet fixat och körde till Sura för snabbt besök hos Mamma innan jag for vidare till Ludvika.

Där stod Dubbeldäckaren och väntade på mig. Ostädad och skitig utvändigt fick jag ta den och åka i full fart till Mora.

Fick samtal från kollegor om boende och annan information.
Anlände till Rosa Huset där jag fick nycklar och även skjuts med bil till boendet som vi skulle reka så det gick att parkera buss.
Jättegulligt av funktionärerna att hjälpa till med det så jag slapp ta dit bussen och krångla.

Det gick bra så vi återvände till Rosa Huset. Jag fick kassar med frukost för 4 förare totalt.
Jag delar lägenhet med kollega från Valbo och sedan bor det två kollegor till i andra lägenheten som jag har nycklar till också klara.
Så slipper dem krånglet då de anländer Lördag kväll

Lastade in deras matvaror också så allt var klart efter jag parkerat min buss utanför.
Lite trångt och knöligt är det men det går med lite extra krångel och tålamod.

Bar in mitt bagage och installerade mig i det sovrum där jag ser bussen från fönstret. En trygghet för mig.

Det är studentlägenheter som vi får bo i under tiden vi kör här i Mora för Vasaloppet.

Fixade lite mat och varvade ner för dagen. Klockan var 20.00 när jag kröp ner i sängen.
Upp tidigt då kollegan anländer och äter frukost här innan vi börjar köra 7.00 från Rosa Huset.

Idag är det Tjejvasan så vi kommer att köra tjejer till starten i Oxberg.

Jag vaknade mitt i natten och kunde inte somna om. Ska nu försöka sova lite till. Ska upp 5.30 tänkte jag.
Kollegan kommer vid 6 tiden.

Bor bara några minuter bort från Rosa Huset så vi kan ta det lugnt.
Blir att jobba här i dagarna tre nu.
Åker hemåt Måndag.

Stod vid spisen igår och gräddade pannkakor i mängd och parti, med två stekpannor igång.
Brukar göra mycket när det ändå ska göras för att kunna rulla ihop de pankisar som blir över efter middagen, styckfrysa och påsa in sedan för mellisar framöver åt barnbarnet.

Perfekt till exempel om hon är i stallat länge och behöver nåt i magen.
Bara att ta fram och tina upp för att värma i micron.

Nu stod jag där och jobbade på. Vispade smet, vände pankisar och köksfläkten brusade för fullt.
Lite bråttom när jag har två stekpannor igång.

Såg att vedspisen behövde mera ved.
Tar grytlappen, öppnar luckan och lägger in ett par klabbar.
Vet inte sedan varför men jag petar igen ugnsluckan med två fingrar.
Inser mitt misstag när det bränns som s...n på fingertopparna.
Vrålar rakt ut och rusar till kylen för att få fatt i nåt kallt att lägga emot det brända.
Får tag i en tub med nåt i och lägger emot.

Snabbt till spisen och vänder på pankisarna som ligger i stekpannorna.
Tar grytlappen och stänger ugnsluckan.
Den är ju av gjutjärn och skållhet.

Ont på det brända stället på vänster pek och långfinger.

Känner straxt hur det blixtrar till i huvudet och synfältet blir fullt av blinkande områden.
Migränattack bara sådär!!

Snabbt till mitt sovrum och hämtar migränmedicin. Laddar i ny smet i pannorna då dessa jag vänt var klara.
In med tabletter med en mun kallt kaffe som stått i en mugg sen morgonen.
Synar fingrarna som gör galet ont.
Hämtar annat kallt ur kylen och lägger emot.
Viktigt att hålla ställena nerkylda länge.

Vänder pankisar och mitt synfällt blir mer och mer begränsat.
Känner mig yr och vinglig.
Jobbar på med pannkakorna vidare ändå. Kan ju inte bara lämna.

Kämpar på så tills all smet är gräddad.
Migränattacken påverkar mitt tal också när dotter och barnbarn kommer via köket och åker till stallet.
Känner att jag har svårt att hitta ord.

Dottern blir förskräckt när hon inser vad som hänt, att jag bränt mig.
Jag visar att det inte är nån fara.
Håller fingrarna kylda i en timmes tid.
Migränen övergår i lätt illamående och till sist huvudvärk som är lindrig, tack vare att jag direkt tog medicin och magen var tom så det genast kunde gå ut i systemet.

Efter att jag diskat upp så fick det lov att bli sängläge en stund.
Somnade till och vaknade lite matt och knepig.
Fingrarna klarade sig bra.
Fick ju två rejäla märken men smärtan klingade av under kvällen.

Men vilken vända!

Allt på en gång. Måste ha varit kroppens reaktion på smärtan, att svara med migrän. Jag har inte varit med om ett snabbare förlopp tidigare.
Dessutom väldigt länge sedan jag hade migrän med synflimmer och allt.

Huvudet kändes mossigt hela kvällen. Har nu sovit bort resten och känner lite ömhet vid tinningarna.
Fingrarna märkta med grå brännmärken som är stela och torra, lite ömma.

Pankisarna blev jättegoda iallafall och det var bäst det, sån kamp som detta gräddande blev :)

Det är nog dags för pension för tant :)

Mitt i natten vaknade jag av nåt konstigt ljud som lät väldigt obehagligt.
Insåg efter en stund när ljudet återkom två gånger till att det var ljudet av skottlossning jag hörde.

Klev ur sängen och gick ut på verandan i mörkret, med hjärtklappning delux!
Dottern kom ner från övervåningen alldeles blek och såg frågande på mig.

Hörde du det också mamma?
Visst var det skottlossning?

Hon hade vaknat en stund tidigare då det hade skjutits en serie skott innan jag vaknade av nästa.

Det var en hel del bilar som åkte ute på Torshällavägen fast klockan var efter 1 på natten.

Varje vecka är det ju skjutningar i Årby och Skiftinge här i Eskilstuna.
Fast vi bor på landet en bit bort så får vi ju ta del av allt när helikoptern flyger över oss.

Våldet kryper närmare!!

Läste klart min polisdeckare igår och visste inte riktigt bad kag sedan skulle välja av de böcker som jag har härhemma.

Några har jag försökt ge mig på men funnit dessa så fullständigt ointressanta och på gränsen till obegripliga att jag fått lov att helt enkelt ge upp efter ett tag.

Det är ju toppen att det finns böcker och författare för alla olika tycken och smaker.

Nu gav jag mig på en riktigt tjock bestseller på sin tid.

Ken Follets Svärdet och Spiran.

Oerhört bra och välskriven.
Jag kom in i boken på en gång och Follet skriver på ett sätt som får mig helt inne i handlingen.
Hans beskrivningar av platser, människor och känslor är så äkta att boken får iallafall mig helt fast.

Låg och läste till midnatt innan jag bara måste lägga undan den då ögonen tårades av ansträngning, trötthet och den gripande handlingen i boken.

Jag minns när boken kom, med efterföjare, att den var väldigt populär.

Nu läser jag den, bättre sent än aldrig.

Svärdet och Spiran

Dotra fixade egna Semlor på Semmeldagen.
Barnbarnet har Mjölkproteinallergi så för att få Semlor så gör Dottern egna varje år

Jättefina och Supergoda

Till sist blev mötet av med Biståndshandläggaren om att få in Mamma i kön för Serviceboende.
Det var ett bra möte med en öppenhet om det faktiska läget som vår Mamma befinner sig i.
Hon kan inte längre bo kvar i sin lägenhet. Det är alldeles på tok för komplicerat och svårt för hennes kropp med allt när det är en äldre bostad med trånga ytor och oerhört svårarbetat i alla led.
Badrummet så litet.
Hon kommer aldrig ut i friska luften då det är på tredje våningen
Hög tröskel och smal dörr ut på balkongen.

Allt i köket i en höjd som anstränger Mammas redan slutkörda armar och leder så hon får inre blödningar av överanstränging.

Det är inget som är anpassat för hennes tillstånd i dagsläget och inte lär hon bli bättre med tiden, tvärtom.

Nu väntar vi på besked vilket beslut som tas.
Om det blir ett positivt besked så åker jag så snart som möjligt till det önskade Serviceboendet på studiebesök för att se hur det ser ut.

Det vore väldigt märkligt om inte Mamma är berättigad till Serviceboende.
Hon måste få en värdigare tillvaro i en miljö som är anpassad för hennes behov.
Bara att få komma ut i friska luften kommer att få hennes liv att bli så mycket bättre.
Idag är allt en enda kamp för henne.
Varje minut dygnet runt.

Känns ändå bra att broder och jag kommit såhär långt i planeringen av Mammas framtid.

Nu väntar vi.....

Idag är det 41 år sedan som jag födde mitt första barn.

Min älskade son som jag tyvärr har alldeles för lite kontakt med.

Vi kämpar båda med att försöka vända den trenden och ses så ofta vi kan och hinner.
Livet har sett ut på det sättet att vi kommit ifrån varann längs färd och sånt händer, det är bara att inse att läget blev så.

Grattis min förstfödde :)
Vi ses snart!

Du är en fantastisk Kämpe!!!