Alla inlägg under februari 2018

Av Sirpa - 28 februari 2018 21:13

Något som jag älskar är att få bädda rent i sängen och sedan på kvällen kunna krypa ner i det fräscha, väldoftande, svala och sköna sänglinnet.

Jag vet inte om jag inbillar mig, men det känns som jag sover bättre just den första natten efter jag bäddat rent.

Nu ikväll blev det sådan njutning när det var dags att lägga sig. Doftade av rena sängkläder redan när jag kom in i sovrummet.
Sambon jobbar fortfarande och kommer inte hem förrän vid midnatt.
Så jag fick krypa ner ensam i fräschören.

Staxt dags att släcka ner efter en lång arbetsdag med tre kortare promenader.

Detta har gjort mig extra sömnig.

Av Sirpa - 28 februari 2018 19:25

Om några timmar går vi över i vårvintermånaden Mars.
Februari har passerat med rungande fart och en hel del har hänt.

Min hälsa återhämtar sig sakta men säkert och det är nu andra veckan på heltidsjobb igen. Känns bra att inte behöva oroa mig för inkomstbortfall.
Den tid som helt sjukskriven och även som 50% lämnade kännbara spår i ekonomin.
Flera tusen som bara försvann till ingenstans.

Det kommer att ta tid för att bygga upp ekonomin igen, till ett läge där vi kan känna oss trygga igen, jag och sambon.

Februari månad avslutas med rejäl kyla och ordentlig vinter.
Jag har idag varit ut på tre kortade promenader i kylan och blåsten.
Bet ordentligt i kinderna.
Men så grymt skönt med frisk luft då jag jobbat vid datorn idag i mer än de 8 timmar jag skall göra.

Tre promenader som jag fick ihop över 6000 steg. Det känns bra.
Min tanke med matkontroll så vikten skulle minska har jag fullständigt lagt bort, då det tog sån energi från mig, som jag inte har.
Måste bli starkare först innan jag laborerar med maten.

Sockersuget är borta iallafall och det är en stor seger bara det.
Men jag är ju galen i bröd så det fixar jag inte just nu att avstå ifrån.
Tack vare att jag har bättre ork för varje vecka som går, så kan jag röra på mig mer och mer, vilket är det effektivaste sättet för mig att komma i uniformsbrallorna ordentligt.
Dem vill jag ska sitta bra bra på mig och just nu är den inte riktigt bra.
Lite löst vill jag att dem sitter så det är bekvämt att sitta och köra.

Tanken är framöver att jag kan sitta på depån och jobba en dag i veckan, med kundsupport.
Då tänkte jag gå dit och hem, vilket ger över 8 km på en dag.
Jag gick ju jätteofta då när jag var frisk.

Det blir bra detta, det känner jag

Av Sirpa - 28 februari 2018 03:14

Känner mig riktigt stolt över den diciplin jag har med mitt arbete som nu görs hemifrån.
Jag jobbar 8 timmarsdagar. Måndag, Onsdag och Fredag med Kundsupport hemifrån.

Datorn står nu inne på kontoret och jag håller hårt i att inte ta i datorn de andra dagarna.
Definitivt fridagar, då all tid är min egen.

Kände igår morse att jag var sugen på att gå in en stund för att kolla till ett ärende som är under pågående nu.
Men jag lyckades hålla fingrarna borta och verkligen vara ledig.
Vet att om jag sätter mig "en stund" så blir det plötsligt timmar.

Där är nackdelen att jobba hemifrån.
Det blir för mycket helt enkelt.

Så igår morse efter frukost, tog jag bilen till Hälla och handlade på Maxi.
Lugnt och skönt sådär på morgonen.
Åkte vidare till Coop och köpte lite utgående varor som jag vet går att fynda där.

Hem med varorna och bilen fick sambon ta över direkt, då han skulle till gymet.
Jag ställde mig och fixade lunch efter att ha sorterat in varorna i kyl och frys.
Skönt att få handlat och känna att vi har välfyllt i skåpen.
Inte behöva tänka på det på ett tag.

Tog en fika och pustade ut i soffan.
Det är riktigt kallt ute nu.
Köldeffekten är den dubbla mot vad termometern visar då det blåser.

Sambon kom hem och vi åt tillsammans.
Han duschade och klädde om till uniform.
Fick samtal från ett företag som vill ha möte med honom, då de så gärna vill anställa honom. De förstår värdet av honom som människa och den kompetens han innehar.

Mötet blir på Fredag.
Hoppas detta leder till något vettigt.
Möter de upp med de krav sambon har så kommer snart nuvarande företag att mista honom.
Det i en mycket snar framtid isåfall.

Min älskling skall ha ett arbete som ger honom något åter och en arbetsgivare som lyfter honom och inte trycker ner och förminskar.
Jag vill se honom må bra.
Inte som nu, sönderstressad av allt som inte fungerar och trött av att tvingas jobba mot sin dygnsklocka. En kvällsmänniska ska inte börja jobba 3-4 på morgonen.
Helt galet fel.

När han åkte och jobbade så följde jag med till depån.
Ville se om nån chef var på plats, men det var inte fallet.
Åkte med bussen till Resecentrum och gick sedan hem därifrån. Vinkade av min kära först.
Herrejösses vad kallt det blåste!
Var genomfrusen vid hemkomst.

Bytte om och tog mig varmt kaffe.
Kurade ihop under filt i soffan.
Somnade till en kort stund. Det var ju eftermiddag och mina krafter var på väg att ta slut.

Fixade till pizza i ugnen.
Köpte färdig deg och på den fick det bli tomatsås, skinka, salami och ost.
Skinkan och salamin hade jag fyndat till halva priset, utgångsdatum dagen efter.
Så det var bara att frossa i skinka
Blev jättegott!
Gjorde en låda med flera bitar pizza som sambon for förbi och hämtade när hans rast började.
Jag sprang ut till bilen med lådan.
Ville att han skulle få gott att äta, som jobbade och slet i den fruktansvärda halka som råder på våra vägar nu i vinterkylan och bitande vinden.
Vinden slipar vägarna till skridskobanor.

Sedan gjorde jag kväller.
Orken var slut och jag låg och såg på tv.
Smörjde mina kliande, torra ben flera gånger.
Körde disk och lämnade urplockandet till nästa dag.

Behöver boka tvättstuga snart.
Onsdagen är kontorsjobb igen och jag vet att mycket jobb väntar.
Torsdagen är kördag så jag vet inte hur det blir, har inget fått ännu.

Gick och lade mig vid 21 tiden.
Vaknade när sambon kom hem vid midnatt.
Denna vecka har han arbetstider som ger honom andrum.
Börjar 14.30 och slutar vid midnatt.
Helt perfekt för honom.

Av Sirpa - 28 februari 2018 01:56

Jag har ju fullt sjå med att hitta en balans i det tämligen orkeslösa tillstånd jag befinner mig i ännu.
Hitta strukturen i heltidsarbete, fritid med motion och vila.
Hushållsarbete och umgänge med de mina, nära och kära.

Har nästan accepterat att allt är som det nu är. Min ork är väldigt begränsad och det finns inget annat jag kan göra, än att leva i det.

Häromnatten låg jag i soffan och bläddrade bland allt skräp som kommer i flödet på fb.
Reklam för allt möjligt.

Hittade något som fångade mitt intresse.

Konsten att leva

Det lät väldigt intressant.
Jag behärskar inte konsten att leva, på det sätt som får mig att fungera i en balans.
Mitt sätt att leva äter upp min energi, bränner ljuset i båda ändor.
Jag ger för mycket helt enkelt.
Utan att tänka på att min kropp går sönder och själen hänger inte med över huvud taget.

Jag bara ångar på för att räcka till åt alla håll och kanter.
Slarvar med sömnen, med maten och framförallt finns inte tiden för återhämtning.
Inte förrän hälsan säger Stopp och kroppen bråkar med alla möjliga symptom.
Då tvingas jag att dra i nödbromsen.
När det är försent.

Finns inget annat att skylla på än mig själv.
Att jag tillåter stressen och jakten på sekunder, ta över mitt liv.

Det måste vara slut med det nu.
Jag levererar så gärna utav allt jag kan och är bra på, men med måtta.
I ett tempo som håller för mig.

Där kommer denna kurs in.
Varannan onsdagskväll kommer den att vara.
För mig blir det helig tid som inget får inkräkta på.
Med början 7/3.

Ser verkligen fram emot detta.
Kommer att hållas i kyrkan.
Jag som älskar kyrkomiljön.
Närheten till min egen tro och känslan av gemenskap som råder inom kyrkans väggar.

Därifrån kan jag bygga in i mitt liv, en insikt med verktyg som jag vet behövs, för att få mig i balans.
Hålla kraven utifrån på en sund nivå.
Inte tillåta mig dras med i stressen och prestationshetsen.
Jag vet själv hur mycket jag klarar och orkar.

Mer än så kan jag inte släppa in i mitt liv.

Även jag har en utmätt gräns.
Det måste jag förhålla mig till.
Ingenting utöver.

Jag tar hjälp av de medel som finns.
Nu denna kurs som bara dök upp som en skänk från ovan

En brygga att vandra fram på, till dörrar att öppna längs vägen, med de verktyg som finns att tillgå.

Av Sirpa - 28 februari 2018 01:22

Som alltid på vintern, så får jag sådan klåda på mina underben.
Straxt ovanför vristerna är det som värst.
Jag kliar sönder huden på nätterna i sömnen och det till sist så det blöder.

Smörjer flera gånger om dagen.
Nu har det blivit Helosansalva till och med för att komma undan klådan.
Den lugnar ned huden så det inte kliar lika mycket


Sätter jag igång och river så är det svårt att sluta.
Detta är hemskt när jag jobbar.
Sitter vid ratten och det kliar så jag håller på att bli galen.

Just nu har jag smort mig under kvällen flera gånger att huden är mättad på salva.
Måste vara det att kylan torkar ur huden just där, varje vinter vid mer än -5 grader.
Då sätter det igång.
Ju kallare desto värre.

Detta har jag haft sedan jag var barn.
Har provat många sorters lotion och salvor igenom åren.
Det enda de gör är att lindra klådan.

Av Sirpa - 27 februari 2018 19:48

Idag fick det bli hemmagjord pizza.
Supergott och riktigt onyttigt :)
Rökt skinka, salami, god ost.
Nom Nom

Av Sirpa - 27 februari 2018 03:23

Hemma hos oss vet vi ju att vi inte är ensamma.
Båda har vi sett en katt, kan vara två till och med. Som rör sig här i rummen.
Ofta ser vi den skymta förbi i hallen men det har ju hänt också att jag sprungit på den i full fart i nån dörröppning.
Jag har precis hunnit ta ett sidosteg eller hoppat undan för att inte trampa på den i mötet.

Min yngsta dotter såg mig göra en sån manöver en gång och jag var knappt medveten om den.

Nu när jag ligger i soffan så tänds det plötsligt bakom tv:n
Vi har en sån där limmad diodlist bakom tv:n som styrs av att tv:n startas igång.
Nu tänds den av sig självt.
Sedan slocknar den efter 1-2 minuter.

Säkert har detta en logisk förklaring.
Magnetism, värmen från mig eller nåt annat som påverkar strömmen till listen
Eller så är det någon som vill mig något.
Jag vet inte vilket.
För min del spelar det ingen roll.
Är iallafall inte det minsta skrämmande utan kan stundtals vara irruterande snarare, då jag sover i soffan och blir störd i sömnen.

Katten som vistas här hos oss såg jag även Ville reagera över ofta.
Han kunde plötsligt bara titta upp och studera någonting ingående.

Framförallt i sovrummet så tittade han ofta mot fönsterbrädan. Som att det satt nåt där, som han själv kunde göra ibland.
Mellan blomkrukorna kunde han sitta och titta ut.

Sedan har vi ju både sambon och jag sett avtryck i sängen som varit bäddad.
Små tasspår och även grop efter något som legat hopkurad och sovit.
Ville lämnade själv såna spår när han var här.

Jag har på natten känt hur något kommit upp i sängen och lagt sig intill mig vid höfterna eller benen.
Lovan gjorde ju så ibland.
Titti sov ju oftast på mig eller vid min mage. Eller så delade vi huvudkudde.

För mig ger detta en trygghet.
En liten katt som finns hos oss, välkomnar jag med öppet hjärta.
Den får vara hos oss så länge den själv väljer det.
Som katter gör :)

Nyss tändes det bakom tv:n och då passade jag på att ta fotot.
Detta upplevde även min sambos son T när han sov hos oss förut.
Det hade tänts flera gånger bakom tv:n han hade släckt den till slut för att få sova.

Mycket finns det runt oss som vi inte ser, bara känner.
Härhemma bara trevlig känsla.

Jag har igenom åren känt det på många ställen. På vissa riktigt obehagligt och då har jag lämnat platsen.

Våran kisse är välkommen.
Jag behöver den nu när jag saknar Ville så enormt mycket.
Ville som nu är hemma hos sin familj.
Matte, lillmatte, Pompis katt och bassethundarna och fiskarna :)
En stor familj har han Ville Dill :)
Mormors älsklingskisse

Av Sirpa - 27 februari 2018 02:52

Måndagen började för mig med kaffe och dusch innan inlogg på jobbdatorn.
Sambon gick upp straxt efter.
Han hade läkarbesök efter lång lång väntan på en tid.
Han behöver gå på årliga kontroller för sin hälsa, då han resan som 35 åring åkte på en hjärtinfarkt, troligen orsakad av stress.

Så det är viktigt att han går på kontroller och får sina värden undersökta.
EKG och allt sådan hade varit bra.
Han är ju så tränad och sköter sin kost.
På Onsdag skall han dit igen för resterande blodprover.
Han verkar ha fått en bra läkare.

Medans han var där kom våran fastighetsskötare och fixade värme på elementet i köket.
Det har krånglat sen vi flyttade hit för ett år sedan.
Antingen är det fullt pådrag eller så stänger den ner helt, som nu när det är riktigt kallt ute.
Tydligen behövs rörmokare ut för att byta en del i den som kärvar.
Räcker inte med att smörja upp som han provat nu, två gånger.
Sånt händer och våran hyresvärd Masmästaren är superbra på att ordna allt snabbt.

Jag jobbade på under förmiddagen.
Har nu flyttat in på kontoret då kärestan rensat därinne. Lite kalt vid skrivbordet men vi fixar till det vartefter.

Skrivbordet är mörkt och lite trist men hörnan är ljus, sedan sambon satte upp en diodlist som belysning.
Det var soligt och fint där under hela förmiddagen så jag mådde gott.
Behöver ljuset känner jag.

Lyckades jobba undan mängder med ärenden innan lunchen.
Var i kontakt med min mentor i Jönköping om sånt jag inte riktigt behärskade att fatta beslut om.
Så skönt att ha henne att luta mig emot vid behov.

Satte in mat i ugnen och vid 12 tiden kom min son över, på sin lunchrast.
Iden var min förra veckan, då han fyllde år och jag kom inte åt att gratta.
Så det fick bli lunch.
Jättetrevligt!
Vi hade mycket att prata om.
Svärdottern har fått fast jobb och familjen har det bra.
Det gör mig glad och höra att de mina mår gott.

Sambon kom hem från gymet och åt han med. Sonen åkte åter till sitt jobb och jag fortsatte jobba på mina timmar.
Plockade undan först.
Sambon åkte och jobbade också.
Kvällskörning som han trivs bäst med.

Denna måndag gick till historien med en olycksstatistik som säkert var enorm.
Fruktansvärd halka överallt och mängder med olyckor.
E4:an mellan Arlanda och Stockholm hade en jätteolycka med 30 tal bilar inblandade.
Överallt låg det bilar i diket, körda i mitträcken och kvaddade åt alla håll och kanter längs våra vägar.
Personskador och riktigt jobbigt.

Min mamma ringde och hörde efter att vi var ok då Arlanda nämnts på nyheterna.
Sambon tvingades köra småvägar till och från Arlanda på kvällen då det small hela tiden på E18.
Avstängningar och köer överallt.

Jag själv stängde ner datorn efter mina jobbade 8 timmar.
Bytte om till varma kläder och tog mig en snabb promenad i kylan och blåsten.
Inget väder man var ute i nån längre stund frivilligt.
Blev 20 minuter iallafall.

Skönt att andas frisk luft efter att ha varit inne hela dagen.
Jag måste få en rutin på att ta två promenader varje dag som jag har kontorstjänsten hemma.
Blir så insnöad i huvudet annars.

Hoppas det kan bli en ordning på körningarna så jag kan få två körpass i veckan.
Just nu är det bara motsträvigt krångel på den biten.
Har ännu inte fått några körningar denna vecka. Vilket är underligt då externa förare kör vårt jättemycket.
Varför inte lägga på mig körningar för varje vecka klart, så ligger det färdigt.
Får inte ihop logiken i min hjärna.

Hoppas detta löser sig med tiden och det kan bli en rutin för planeringen också.
Måndag Onsdag Fredag har jag heldagar på Kundsupport iallafall.
Funderar faktiskt på att nån dag sätta mig på depån med det jobbet så jag får kollegor omkring mig.
Blir väldigt ensamt att jobba hemifrån.

Efter min promenad fick det bli en kopp kaffe i soffan.
Hade inget att göra i hushållet direkt.
Städade under Söndagen innan körningen, så det var bortstökat.
Såg på tv och var jättetrött som jag är nu på kvällarna.
Orken avtar kraftigt efter 16-17 tiden och rasar helt på kvällen.

Efter diverse tuggande av snacks och godis gjorde jag sedan kväller.
Somnade vid 21.30 tiden och kärestan jobbade ännu.
Han ringde mig vid 20 tiden och berättade om kaoset längs vägarna.
Jag vet att han är en trygg förare i alla väglag så jag somnade utan oro. Nåja... lite orolig var jag... Men vad hjälper det.
Var så trött att jag slocknade direkt när huvudet landade på kudden.

Härligt med besök av min älskade förstfödde idag :) Han fyllde 36 år min äldsta unge.
Dessutom har han gjort mig till farmor åt tre gulliga battingar :)

Åren går och jag själv fyller 60 nästa år.
Då blir min yngsta 30 år.
Mina skruttungar som jag älskar högt, alla tre.
Dessutom har jag ju mina 5 barnbarn.
Minstingen i Eskilstuna har just nu vattkoppor.
Får se om mormor förlägger nån av sina kontorsdagar hos honom om mor och far hans behöver barnvakt.
Vattkoppor tar tid att tillfriskna ifrån.

Just nu ligger jag i soffan och lyssnar på snöplogen ute på gatorna.
Vaknade av att mina ben kliade av torrhet tidigare. Sambon hade kommit hem ordentligt och vi hann prata några ord innan han lade sig att sova.

Jag kunde inte somna om så det fick bli soffa, blogg och en kopp the.
Hör hur sambon snarkar och sover hårt i sovrummet.

Imorgon Tisdag, eller Idag blir det ju egentligen, klockan är straxt 3 tisdag morgon, har jag ledigt.
Kommer nog att logga in och slutföra ett jobb jag inte riktigt orkade när jag stängde ner för dagen.
Kanske en timmes jobb.
Sedan funderar jag på att sticka ut på en längre promenad.
Beror helt på hur kyligt det är.

Vill ut och gå på Mälarens is i nån timme.
Tar då med rygga med varmt kaffe och nåt till.
Det lockar om vädret bara tillåter.
Hursom så ska jag ut, det är säkert.
Betala bort månadens räkningar står på tur också. Handla hem lite färskvaror.
Så jag har att göra på lediga dagen också :)

Så skönt att slippa stressa!!!
Kan nån förstå hur jag njuter av det!!

Jag gör jobb och sysslor i min takt, med den begränsade ork jag har.

Nu blir det kamomillte och straxt några timmars sömn till.



Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19
20
21
22 23 24 25
26 27 28
<<< Februari 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards