Ringde min Mamma nu här på eftermiddagen härifrån Visby Gotland där jag är med ESK Hockey.

Hon berättade glatt att hennes älskade barnbarn hade hälsat på.
Det hördes hur mycket det betydde för henne.

Alla positiva händelser underlättar för henne i den situation hon befinner sig i.

Om så bara 5 minuter så är det Guld värt!

Känns verkligen toppen med all den positiva feedback jag fått över mitt beslut att ta jobbet norröver.

Hamnar faktiskt i känslan att det jag gör skulle gärna flera vilja men inte riktigt vågar sig på att ta utmaningen.
Boxens väggar är trygga och stabila.
Jag är ju udda på så vis.
Vill ha trygghet och i detta även uppleva, utforska och utmana.

Det är ju enda sättet att få uppleva någonting här i livet, just att våga!
Inte sitta och vänta på att någon annan ska leva och förverkliga äventyr och upplevelser åt en.

Livet känns alldeles för kort och framförallt i den här åldern jag nu befinner mig i. Tiden rusar fram.
Tyckte inte det var så länge sedan som jag fyllde 60 och om ett halvår fyller jag 63.
Åren ramlar på och inte blir vi yngre direkt

Dessa få år som jag har kvar att förvärvsarbeta vill jag känna att jag uträttar något som jag trivs med.
Bussjobb finns, överallt!
Det är bara att vara på allerten och visa vad man kan åstadkomma.
Att man vill, kan och vågar.

Jag älskar ju mitt yrke som tar mig överallt i vårt land och förhoppningsvis även utanför landets gränser när pandemin lugnat sig i världen.

Min inkomst är oerhört viktig för mig och jag hoppas att snart kunna börja lägga undan slantar för att ha en bra handpenning till att köpa en liten husbil när jag väljer att helt gå i pension.

Tror knappast jag är en person som sätter mig ner och gungar gungstol den dagen jag lägger förarkortet på hyllan. Kanske gungar en kort stund men sen ska det vara full fart igen.
Jag vill fortsätta att se mig omkring och vara i rörelse sålänge hälsa och ork tillåter.

Då kan husbil vara lösningen.
Åka dit jag själv vill och ha boendet med mig.
Inte vara bunden till någonting.
Faktiskt om jag hade pengarna idag och kunde köpa en husbil så skulle det underlätta enormt i arbetet.

Ta bostaden med mig vart jag än väljer att jobba.
Fast just nu skulle jag inte nöja mig med något litet fordon utan det skulle vara större ytor och det kostar.
Den jag gärna vill ha går på minst 700 tusen.
I den finns allt jag skulle behöva.

Så idag är det inte något alternativ.
Dotter, barnbarn och jag bor så himla bra här på landet. Med alla djuren och naturen inpå knuten.

Medans jag skriver detta blogginlägg slog klockan över från sommartid till vanlig tid.
Först stod det 02.59 på displayen och i nästa stund 02.00
Det såg lite kul ut :)
Vila en timme extra är ju inte så tokigt.

Jag känner mig ganska trött ännu efter magkraschen och allt som jag ändå grejat med under gårdagen fast det borde varit vila och återhämtning.

Har ju svårt att hålla mig stilla när det finns att göra.
Hann med att få undan mera löv och att klippa gräs på baksidan.
Hönsen helnöjda när jag hällde in det som kommit i gräsklipparens uppsamlare.
De sprätte och pickade, hittade någonting att äta i löv/gräs blandningen.

Hängde tvätt och laddade nytt i mängd hela dagen. Dottern måste ju tvätta upp precis allt från sängkläder, bäddmadrass, mattor och kramdjur till leksaker och badlakan efter barnbarnets kräk på fredagsnatten.
Vi hjälptes åt med att få allt rent igen.
Det hänger tvätt överallt på tork nu.

Eldade i köksspisen för att få en varm och behaglig temperatur inne för torkning.

Sedan åkte jag efter välbehövlig dusch till Vallby Kyrka och tände ljus på vår hyresvärds makes viloplats.
Den 25/10 var det ett år sedan han somnade in.
Tände även två ljus i Minneslunden för alla andra jag saknar och minns.
Pappa, Lillsyrran, släktingar samt nära och kära vänner som sjukdom tagit ifrån oss som är kvar på jorden.
Det är många nu. Märks att jag själv börjar komma upp i åren.

Där jag stod och såg ut över de höstplöjda åkrarna i den råa kyliga luften där på kyrkogården så kände jag att det var ännu mer angeläget att leva det liv jag själv vill.
Vår tid på jorden är begränsad.
Ingen vet när det är dags.

Det är bara att se på min mor som de senaste åren blivit så krasslig och i fullt behov av andras hjälp för att klara sin vardag.
Dit kommer vi alla, då åldern tar ut sin rätt
Jag hoppas att hon i en snar framtid kan få möjligheten att få komma till ett lättare boende.
Hennes lägenhet är ett fängelse så som hon nu är.
Otympligt och opraktiskt.

Broder och jag mäktar inte med att göra mer än det vi idag gör för hennes trivsel.
Resten måste överlåtas åt Hemtjänst och Kommun.

Jag hoppas att fler i släkten kan besöka henne oftare.
Idag är det bara broder och jag som är dit. Min äldsta dotter har varit dit.
Det finns ju flera av hennes barnbarn som kan besöka henne.

Mina besök kommer att begränsas då jag flyttar upp till Duved och jobbar. Kommer hem var tredje vecka så då besöker jag henne.
Blir många fler telefonsamtal istället.

Just nu har jag vilat ifrån kontakten med henne några dagar. Känner att jag själv behöver landa i allt runtikring mig för att mäkta med besök som är fyllda av allt som mamma vill ha uträttat.
Besöka henne när jag själv varit magsjuk är ju ingen bra ide.

Kommande vecka hinner jag dit på Torsdag.
Sticker idag Söndag med Esk Hockey till Visby Gotland med övernattning.
Bussen med på färjan över.
Sedan Tisdag Onsdag är jag i Duved och Östersund och besöker min nya Arbetsgivare, depån och boendet däruppe.
Torsdag kör jag nåt gäng till Nyköping bara. En transfer med tom buss åter Västerås.
Efter det åker jag direkt till Mamma för att se vad som måste göras.

Nu ska jag sova en stund till.
Ska upp 6.30 för att fara till Västerås, hämta bussen, lasta laget i Enköping och vidare till Gotlandsfärjan i Nynäshamn som avgår 12.50
Så firar jag Halloween :)

En hel dag gick åt skogen igår när jag var så risig i magen och orken tröt fullständigt.

Idag känner jag mig bättre men inte på långa vägar pigg igen.

Men det spelar ingen roll.
Det är saker som måste uträttas och dessutom än mera idag då jag inte gjorde en släng igår.

Räfsade löv en kort stund och bar bort högar. Kände att det var för ansträngande och för tidigt efter magstrulet.

Fixade frukost åt oss när dotter och barnbarn hade gått upp.
Barnbarnet fortfarande blek om nosen.

Hängde tvätt, började packa inför övernattningen i Visby.
Mejlade min chef att jag tar min körning på Söndag.

Körde fram bilen, kastade ut gummi mattorna ur den som var leriga och äckliga. Tvättade dom noga.
Dammsög hela bilen i bagaget och allt riktigt noga.
Vill ha en ren bil till tisdag då vi åker upp till Östersund och Duved.

Det tog på krafterna att krypa omkring i bilen. Våttorkade överallt där det var smuts och fläckar.
Jag har ju använt bilen till att frakta allt möjligt hela hösten och det syntes verkligen.

Dammsög inne i hall och kök innan undanplock av dammsugaren.

Nu är det bara yttre tvätt kvar och det tar jag på en mack under måndagen.

När allt var klart fick det bli en lång och varm dusch.
Det är ju inte direkt skönt ute med det råa och fuktiga höstgråa.

Jag ser verkligen fram emot att åka upp till min nya arbetsgivare och se vad det är jag ska göra och hur det är tänkt.

En av depåerna har jag redan besökt och den var jättebra.
Skulle tro att den i Duved är minst lika bra.

Känns helt rätt att hoppa av den karusell jag hamnade i och inte kände mig hemma i.
Visst, körningar som jag kände igen och kunder som jag trivs med.
Bästa chefen jag jobbade nära.
Men sen vet jag inte resten .... Det var inte på långa vägar som jag tänkt mig.

Så för min del fick det bli beslutet att återigen stuva om hela arbetssituationen.

Jag behöver struktur för att fungera.

Lördag morgon och hungriga katter.
Vaknade vid 5 tiden helt av mig själv.
Gick på toa och höll på att snubbla över en hungrig Wille katt som tyckte att jag genast skulle servera honom frukost.

Det fick båda katterna alldeles straxt efter.
Drog igång kaffe och kände hur min mage knorrade efter något att äta.
Den hade lugnat ner sig efter gårdagens omrumling och illamåendet hade också släppt.
Det gjorde illamåendet redan på kvällen när jag låg i sängen och vilade.

Sov gott hela natten annars och det var ju skönt att slippa rännandet på toaletten.
En snabb och effektiv urrensning av vad det nu var jag drabbades utav.
Barnbarnet vilade hela fredagen och kunde börja äta lite lätt mot eftermiddagen. Hon var blek och medtagen efter föregående natts våldsamma kräkningar.

Jag har nu gått igenom Oktober månads tidsrapport för jobbet.
Det är ju en jobbdag kvar innan allt ör klart. Många timmar blir det och det är bra.
Då jag går från fastanställning till timanställning i December så blir det ju ett glapp i penningflödet.
Transdev tar tillbaka det som betalats ut i förskott.

Så i Januari blir det fattigt.
Gäller att hålla i vartenda korvöre som kommer in fram till dess.

Sedan far jag ju upp till Duved och jobbar och där kommer jag endast att använda bilen om jag ska jobba nåt i Östersund.
Ska leva så snålt jag bara kan de drygt 4 månaderna jag kommer att jobba däruppe.
Jobba massor, äta billig mat, sova och träna.
Det blir mitt liv under den tiden.

Det kommer ju att kosta resa hem och åter var tredje vecka.
Just nu har jag ett dyrt dieselkonto med jobbresor samt alla extra resor till mamma i Surahammar. Dieseln är ju uppe i över 19.12 och det är klart kännbart.

Jag kommer ju att få lov att köpa diesel till pannan hemma i huset under vintern och det kommer gå på ca 20.000 .
En hel månadslön kommer gå åt till det.

Det kostar på att leva.
Men sålänge jag har hälsan och fixar att jobba en massa extra så går det ihop.

Tjejerna och jag vill bo som vi gör och då tar jag kostnaden.
Jag har ju inga dyra utsvävningar i övrigt så det borde gå.

Tanken med timanställning är ju också att jag ska kunna påverka min inkomst.

Det viktiga för mig är att få må bra i jobbet och inte slita livet ur mig som jag gör nu. Är konstant trött nu och det sliter på kropp och knopp.
Blir galet fel när jag inte ens hinner återhämta mig mellan arbetspassen pga att det blir för kort vilotid.
Jobbresorna äter ju upp mer än två timmar av den tiden varje dygn.

I Duved blir det inga resor då jag kommer ha mitt boende intill depån.
Ett rum med egen dörr som jag kan stänga om mig.
Det räcker gott för mig.

Åker sedan hem och är ordentligt ledig från jobb var tredje vecka. Minst 4 dygn

Hoppas det kommer snö denna vinter så jag får jobba i riktigt vinterlandskap.
Senast jag var i Östersund så var det gnistrande vackert.
Kallt och snö, sol och jättefint.

Men först jobba klart härhemma med Merresors körningar.

Sedan går jag över till Svenssons i Saxvallen och Molunds Trafik.

Nu är det inte kul.
Gick ju upp tidigt imorse och mådde hyfsat.
Kände mig lite orolig i magen men det är ju inget ovanligt med den skiftmagen jag har.

Barnbarnet hade kräkts ner sin säng inatt med allt vad det innebar.
Kramdjur och allt nerkräkt.

Jag gick ut vid 8 tiden och fortsatte räfsa löv men det gick inte så länge som jag hoppats på.
Magen gjorde ännu ondare och jag var tvungen ge upp.
Började dessutom frysa.

Några timmar senare var det helknas i magen och jag är risig ordentligt.

Fick lov att krypa till korset och ringa jobbet för jag kan ju inte ge mig ut i eftermiddag och köra hockeylag om jag har magsjuka.

Har kräkts och fryser som en tok nu här i sängen, fullt påklädd och filt över mig.

Barnbarnet och jag lever ju nära varann med mycket kramar så det är inte konstigt om jag åkt på det hon hade inatt.
Hon är hemma från skolan och har inte kräkts sen inatt, men är trött, blek och medtagen.

Hoppas detta är snabbt överstökat.
Jag har inte tid att vara sjuk.
Dessutom har vi så ont om personal så sånt här finns inte med i planeringen.
Ingen får vara sjuk!

Man tar sin hälsa förgiven helt klart!
Även den starke kan bli sjuk.

Magsjuka brukar jag klara mig ifrån för det mesta.

Gårdagen tog kraft ordentligt och jag ser på föregående inlägg hur trött jag måste ha varit när jag skrev det.
Fullt med felstavningar och missar av bokstäver.
Men det får vara så :)
Går ju ändå att tyda vad jag skrivit om.

Vaknade tidigt nu på morgonen här i min egen säng.
Stormen/blåsten som drog fram igår har lugnat ner sig och det känns ju bra.
Kanske ligger de lövhögar kvar som jag var tvungen att lämna igår eftermiddag, då orken tog slut.
Eller så har vindarna sopat iväg löven som då är utspridda lite varstans.
Det ser jag ju när det ljusnar ute.

Har försett katterna med frukost och Wille har gått ut.
Nova vet jag inte var hon tog vägen.

Såg nyss ett meddelande från dottern på övervåningen att mitt barnbarn kräkts inatt.
Så trist då hon skulle ha så roligt i skolan idag och likaså i helgen med kusinen.
Det skulle vara Halloweentema.

Hoppas det inte blev värre än just en kräka och att det sen släpper.
Kan ju hända att hon tog ut sig i stallet igår där hon hade ridit och jobbat på hårt i timmar med hästens omvårdnad.

Jag har eftermiddags/kväll/nattjänst framför mig igen.
Esk hockey J18 ska till Upplands Väsby för match.
Ogillar dessa sena nätter som tar musten ur mig. Väntetid i kalla ishallar eller kall buss.
Lockar inte att gå långa promenader i mörker och regn.

Snart är det dags för att utgå från den tuffliga depå som blivit oss tilldelad.
Känner en stor oro för hur det ska gå att bedriva verksamhet där.
Hur det ska funka att städa, tvätta, tömma toa och fylla vätskor som måste finnas i bussarna.

Städa ska vi göra utomhus tydligen.
Blir intressant se hur det funkar i oväder, spöregn och sträng kyla.
Tvätta någon annanstans.

Nåja, jag har ju dryga 6 veckor kvar som fast anställd på den depån.
Sedan bär det iväg uppåt landet.

Gårdagen var tuff som jag skrev tidigare.
Trädgårdsjobb i 8 timmar totalt.
Var iväg mitt i där och lät skifta till vinterdäck på min bil.
Vintern knackar ju på dörren och på tisdag far jag ju uppåt landet.

Körde grejer till Återbruket.
Pantade in det jag hade i tomflaskor i bilen. Blev över 100:- som jag gick in och handlade Ljung för, att plantera i krukorna på verandan.
Ljung är så tacksamt och vackert att ha under höst och vinter.

Fortsatte sedan att räfsa löv och bubba bort. Lägger upp en jättehög i en dunge där vi vet att det rör sig en Igelkott. Lövhögen blir en bra övervintringsplats för kotten.

Hämtade barnbarnet från skolan och fortsatte jobba med löven.

Bar också ner en massa grejer till källaren. Utekrukor och hinkar som jag först tvättade ur efter sommarens odlingar.
Skruvade isär glasbordet som stått ute sen stolarna plockats ihop
Det måste torka innan inpackning noga så glaset håller över vintern i källaren.

Källaren är ännu ett kaos sen översvämningen i somras.
Det tog månader att få torrt därnere och sedan har det måst bli byte av alla trähyllor till metall, ifall det svämmar över fler gånger.
Sånt onödigt extrajobb!
Vi hade ju så fin ordning därnere som hade jobbats fram med omsorg.

Så jobb på lediga dagar finns i mängd och parti.
På detta omsorg av gamla mamma som jag bara mäktar med under lediga dagar då mina arbetsdagar är så långa.

Har nu kunnat sova ordentligt ett par nätter iallafall sen jag kom till beslutet att säga upp mig och börja som timanställd istället.
Oron över hur jag skulle orka med körningarna och bussvården under rådande omständigheter har jag nu släppt.

Efter mitt säsongsjobb i Duved, Åre och Östersund som kommer att pågå tiden 15/12- 30/4 så kommer jag ner hit igen och kör då timmar för minst två bussbolag.
Tänkte då styra mina tider så det funkar för mig.

Som jag nu jobbar så tar det så mycket tid och energi att jag går på knä om detta fortgår länge till.
De röda varningslamporna har ilsket blinkat hela hösten.

Jag har nu dragit i handbromsen och gör en förändring.
Det är nog med denna flod av utflöde energi och minimalt in.
En balans måste till även fast det kostar.
Inget är enkelt i dagens arbetsliv vad gäller bussbranchen.
Jakten på pengar ett faktum med förarnas liv som insats.

Jag är för gammal för att dras med i det vansinnet.
Yngre förmågor kanske orkar med ett kaos men inte jag.

Sedan vet jag ju inte mycket om jobbet i norr men jag vet iallafall att det blir någon form av schemalagd körning. På en riktiga depåer med fungerande ordning.

Framförallt får jag miljöombyte.
Det känns bra.
Vsk fotboll är ju snart slut och troligtvis blir det nåt annat bolag som kör nästa säsong.

Är något less på alla Stockholmsturer med hockeyn som varje vardag ska köras i värsta eftermiddagsrusningen.
Under tidspress och tajta marginaler.
Senaste matchen kom vi fram 30 minuter senare än det beräknade.
Kändes inte alls bra!
Jag mådde pyton av att kämpa mig fram efter bästa förmåga i 08 trafiken.

Jag har inget alls emot att köra i Stockholm men just i rusning står ju allt stilla och framkomligheten minimal.
Ofta olyckor som stoppar upp trafiken totalt.
Det går ju inte att lattja iväg på smågator med turistbuss och tro att man kommer fram överallt.

Hade dessutom fått fel information om hallen vi skulle till. Fel adress i körordern. Det uppdagades när vi började närma oss adressen.
Fick korrekt beskrivning av materialaren istället.

Inte lätt att utföra ett proffsigt jobb när informationen är felaktig.

Det blir att börja dubbel och trippelkolla allt framöver igen, som det var tidigare.

Det är ju jag som förare som får bära ansvaret när det blir fel.

Nu gick allt bra om än att laget inte hann värma upp som de är van vid.
Två timmar innan vill de vara på plats för att förbereda sig.

Får se hur det flyter på i eftermiddag.
Ska till rätt sida av 08 området iallafall.
Upplands Väsby.
Förra resan var Tyresö och jag körde då in i stan via Södertälje.
Genom stan var det tvärstopp pga av olycka. Det visste jag om så därav valet Södertälje.

Nu ska jag hänga tvätt och ladda nytt.
Ta mig mera kaffe och när det ljusnar städa bilen.
Den ser hemsk ut efter alla körningar med grejer från jobbet och annat jag fraktat i den.
Spillvirke, återvinning och lastpallar.
Riktig liten bruksbil min lilla X1:a

Hinner nog räfsa mera löv innan det är dags att ta på uniformen och jobba 12-13 timmar.

Tjingeling!

Ledig imorgon iallafall innan Hockeyresa till Visby Gotland på Söndag.
Bussen med över på färjan.

Nu har det mesta i lövväg kommut ner från ikringliggande träd och buskar.

Jobbade på några timmar idag med att räfsa löv och ta undan det.

Vart många högar bara på en liten del av gräsmattan på framsidan av huset.

Tungt att räfsa då det var blött och löven hade sjunkit ner i gräsmattan.
Har nu tjusiga låsor vid båda tummarna då händerna inte är van vid att nöta räfsa på det sättet.

Bubbade undan minst 15 skottkärror fyllda med blöta löv och säkert 5-6 korgar plus allt som jag lade i pallkragarna och inne i busjar för attha a som gödning inför nästa säsong.

Idag sade jag upp min fasta anställning från och med 10/12.
Går över till timanställning hos Merresor.

Åker till Duved på Tisdag om en vecka för att besöka depån jag ska jobba vid och min nya chef samt kollegor.

Ska också se hur jag kommer att bo under den drygt 4 månader långa säsongen jag ska jobba däruppe.

Känns bra att jag tog steget även fast det var jobbigt att berätta det för min närmaste chef som jag trivs jättebra med och tycker väldigt bra om att jobba tillsammans med.

Kommer ju tillbaka till våren igen och finns det körningar hos Merresor så kör jag givetvis dessa.
Likaså för minst ett annat bolag som uppskattar min kompetens och arbetsglädje.

Spännande tid framför mig.

Duved, Åre och Östersund here I come.
Börjar köra däruppe den 15/12