Alla inlägg under september 2015

Av Sirpa Niva - 30 september 2015 11:30

Jag vet inte riktigt hur jag skall skriva, uttrycka mig för att göra mig förstådd på rätt sätt....

Jag hör till den sortens människa som är lycklig med min tillvaro.
Jag har det som behövs för att leva gott.Skapar mitt eget välbehag.
Ett härligt arbete, bra hälsa, vänner, bra boende, underbar familj.
Ja allt känns kanonbra!

Jag är så lyckligt lottad att till slut få vara tillfreds med mitt liv.

Efter många år av kamp på många sätt och vis.Stor sorg, misshandel, sexuella övergrepp som barn och kränkningar som styrde min tillvaro under många år.
Ätstörningar, självskadebeteende och även försök till att ta mitt eget liv.

Att jag ur detta lyckats skapa den lycka som jag känner idag, får mig att förundras över livets väg.
Hur något jobbigt kan vändas till positivitet och glädje.
Hur det ur sorg och elände kan blomma upp en människa som älskar livet.

Mitt i denna glädje och stolthet över att ha lyckats skapa ett bra liv, så känner jag skuld....
Nästan som att jag inte skall vara så glad, för det är så många människor i världen, som mår så dåligt.
Som far illa på olika vis.

Som nu alla dessa stackars människor som är på flykt från sina egna länder där det råder kaos.
Det dödas och lemlästas överallt i världen.
Vi människor kan vara så brutalt vidriga mot varandra, göra så ont och till vilken nytta då vill jag fråga...

Dagligen läser jag på Facebook om olika våldshandlingar mot både människor och djur.
Varje gång jag går och handlar möts jag av människor som sitter och tigger vid ingången.

Jag ger av det jag har till dem, kanske inte varje gång men 75% av gångerna iallafall.
Hälsar, ler och pratar några ord med dessa människor.
Jag ser dem....
Samtidigt ställer jag mig frågan...hur hjälper min 50 lapp denne som sitter där?
Gör den nån skillnad?

Vad gör att en människa sätter sig passiv och tigger av andra, istället för att försöka göra någonting fysiskt för att få ihop sitt levebröd?
Jag har så svårt att få in i min hjärna att det gått så långt att man som människa bara sitter....och låter tiden gå.

Säkert får jag många arga kommentarer på detta jag skriver men så får det bli.

Svaret är ju det som alla säger...vad har de för val...

Det jag är ute efter med mitt skrivande nu, är att jag känner det som att jag inte riktigt tillåts få vara lycklig och glad.
Att jag borde ge mera av mitt till dem som inget har.
Eller??
Hur ska man känna egentligen?

Att jag själv har det bra är min egen förtjänst.Jag jobbar och sliter för det jag tjänar.Gör alltid rätt för mig i alla lägen.
Får jag då känna glädje över det jag har?

Säkert ger jag 400-500 i månaden till någon form av välgörenhet.
Ibland även mera om det är nåt otäckt som hänt i världen.
Visst kan jag ge mera...men jag vill inte!!
Är det ego att tänka så?
Att känna så?

Jag hjälper till allt vad jag mäktar med och bidrar till dem välfärd vi lever i.
Jag har aldrig levt på bidrag av någon form.Förvärvsarbetat och betalat skatt ända sedan jag var 16 år gammal.

Hur får jag känna??

Är jag ensam om att känna på detta vis????

ANNONS
Av Sirpa Niva - 30 september 2015 10:32

Dagens träning fick bli inomhus då jag är med mitt febriga barnbarn.
Jag har ju ledig dag och planerat att greja hemma hela dagen så det föll sig jättebra att lilltjejen är med mig:)

Hon tog det lite lugnt och åt sin frukost i sin egen takt medans jag var på övervåningen och svettades på gåbandet.
Det blev 5 km på 45 minuter idag.
Varmt i rummet.
Det är ju så tråkigt med träning på band inomhus men fick bli så idag:)
Huvudsaken att jag inte hoppade över träningen.

Är nu motiverad att köra på med kombinerat pw, jogg och lite löpning.

Sist av allt körde jag trappor.
Sprang uppför i trapporna och gick ner.
10 gånger orkade benen med denna gång.
Ludde bassetvalp sprang med mig de sista gångerna:)

Skönt med stretch dusch och frukost på det.

ANNONS
Av Sirpa Niva - 30 september 2015 07:40

Denna sommar har verkligen varit fylld av allt annat än ledighet.

Månaderna har ramlat på och jag har nätt och jämt hängt med i tempot som varit, ibland.

Nytt arbete, tillfällig timanställning med allt vad det innebar.
Oro för framtiden och ekonomin då det blev rejäl lönesänkning i timanställningen.
En minskning med ca 2000 i månaden och det var kännbart givetvis,
Blev knappast tryggare av att min förra arbetsplats tog tillbaka 27.000:- drygt som jag då blev skyldig i och med att de har förskottslön.

Pjuh...det var svettigt en stund.
Jobbade precis allt vad som gick inom lagens ramar och detta gjorde att jag nästan stod på öronen av trötthet.

Semestern indragen pga av detta.
Gjorde ju inte saken bättre direkt.

Flyttade från Kungsör i den vevan.
Hem till min dotter i Surahammar.
Fick några dagar ledigt så jag kunde hämta hem min husvagn från Öland.
Flyttade in i den och det älskar jag:)
Min husvagn!

Var under 5 veckor timanställd på två bussbolag och ett till ville ha mina tjänster:)
Jobb fanns men för mig så otryggt när jag inte hade fast anställning.

Fick sedan beskedet att från 1/9 var jag bara Nettbussare om jag ville.
Klart jag ville:) Det var ju mitt mål.
Sade upp mig på VL.
Det kändes helt fantastiskt:)
Tryggheten infann sig omedelbart och jag vågade planera för framtiden.

Drömmen om ett eget hus fick sin början och det vill jag verkligen, skall bli en sanndröm.
Eget hus, fast jobb som jag älskar.
Husvagn på sommaren på Öland och en bra bil.
Så vill jag ha det:)
Just nu är det huset som saknas.

Arbetet har börjat hitta en struktur som fungerar.
Jag har återigen lärt mig att säga nej när det känns som att jag bara ägnar tiden åt att arbeta.
Behöver ledighet och återhämtning.

Träningen är igång så sakta.
Tiden och orken har inte riktigt räckt till under sommaren.
Nu är jag igång med powerwalken med inslag av jogg och kroppen känns bra, på rätt väg.

Tänkte att jag ska bo i husvagnen Oktober månad ut, om det inte blir allt för kalla dagar och nätter.
Det kostar ju en del att värma upp vagnen.
Vi får se:)
Jag har ju mitt rum i huset som jag själv inrett så det är bara att flytta lver och bo där.
Rätt skönt med min egen dörr att stänga i husvagnen.

Sommarens boende på Öland är betalt och klart.
Det är bara att göra upp medmin arbetsplats om när jag skall ha semester.
För det skall jag ha nästa år...en riktig välbehövlig semester.

September är straxt slut och med det också sommaren.
Hösten med kyla och fukt är här, samtidigt som moder natur bjuder på vackra soliga dagar.

Jag tycker om hösten.
När mörkret faller så ger det en anledning att boa inomhus med levande ljus.

Jag är nöjd med livet som det är just nu.Lite turbolent och oroligt ikring mig men hag försöker att inte tillåta mig påverkas av det.
Finns som ett stöd bara när behovet uppkommer.

Vilar i det som är och mår bra.

Just idag är jag ledig från mitt arbete.
Är hemma med mitt barnbarn som varit febrig och krasslig sedan vi kom hem från Öland.
Hon och jag huserar tillsammans idag så föräldrarna får arbeta.

Jag skall tvätta en del.
Köra ett gångpass på bandet då jag inte vill lämna tösabiten ensam och ge mig ut.

Vi får se om jag bakar något gott idag.Skall iallfall börja ta in grejer från husvagnen för att sedan boa inomhus när det är dags.
Har ju saker därute som inte behövs för boendet.

Lika bra att tömma av vartefter så att den dag det är dags för vinterförvaring av min älskade vagn, så skall det vara enkelt att städa ur och tömma det sista.
Jag vill ha vagnen helt tom så det inte finns någon anledning för gnagare att ta sig in i den och förstöra.

Lillungen sover ännu när jag sitter och bloggar.
Intill mig har jag familjens nya katt som fick ett nytt hem hos dem, istället för att behöva somna in för tidigt, då hennes andra familj inte kunde ta med henne vid flytt.
Nu har hon oss som sin egen fanilj:) och vi älskar henne.

[Bild]

Av Sirpa Niva - 30 september 2015 00:54

Idag innan jobbet åkte jag till Statoil Hammarbyrampen och lät tvätta bilen i automattvätten.

Något slött att bara köpa sig en kod, knappa in den.Köra in bilen i läge.
Stänga av och sedan bara sitta i den medans jobbet blev gjort.

Jag brukar inte tvätta mina bilar i såna tvättar utan det fixar jag för hand.
Tycker att det är roligt att tvätta bil:)
Precis som att handdiska.

Nu hade jag inte tid och bilen var täckt med stendamm från att den står på jobbet och det pågår ett bygge intill.

Jag satt i bilen och putsade den invändigt medans tvätten pågick.
Kul att se på:)

Fin blev dem och det kändes bra.
Gillar inte att åka i en smutsig bil när den annars är så fin.

Blev bara grymt ledsen när jag åkte hem ikväll efter jobbet.
Bilen var återigen täckt av ett tunt lager stendamm.
Så den tvätten var bortkastad...

Skrutt också!
179:- kastat i sjön

Av Sirpa Niva - 29 september 2015 08:28

Kan känna nu när höstmörkret lägger sitt kyliga täcke över tidiga kvällar, att det finns en saknad inombords.En känsla av att något inte riktigt blivit klart denna sommar.

Mitt "njuta på Öland" konto är inte tillfredställt.
Jag fick alldeles för lite tid därnere, i mitt älskade paradis på jorden.
Det är min plats för rekreation, träning, uppbyggnad och återhämtning.

Vet också att det är självförvållat, då jag bytte arbete mitt i sommaren och hade varken tid eller råd att åka ner till min husvagn, som stod uppställd där med allt som hör därtill.

Jag och min dotters familj lade verkligen kraft och tid till att jag skulle få det fint.
Med golv i förtältet, samt inredningen i tältet.Byggde upp allt under våren.

Jag köpte nya möbler, vindskydd som passade så fint till tältet och allt gjordes iordning för att jag skulle kunna vara där, med Titti i 4 härliga veckor, senare under Juli och in i Augusti månad, då den värsta rusningen var över där.

Nu blev det inte så..
Det är den känslan jag bär inom mig.
Jag är inte Ölandsmätt för detta år.

De dagar jag tillbringar där är så guldkantade, energigivande och fulla med sådan glädje, harmoni och tillfredställelse.
Varje morgon vaknar jag där med en sådan glädje i hjärtat, en förväntan inför ännu en härlig dag i mitt paradis, där jag själv styr över varje sekund av min tid och tillvaro.

Träningen på stranden och i skogen.
Bad och solande utan badkläder på Lyckesand.Med brun och välmående kropp som resultat.

De tidiga mornarna med soluppgångar som aldrig är lika.Som varje morgon tog andan ur mig och fyllde mitt hjärta med tacksamhet, över att få vara just på denna underbara plats, just då.

Känslan är så stor:) så mäktig!
Riktigt brusar i ådrorna av livet som strömmar igenom kroppen av bara tanken av den känslan.

Mitt älskade Kyrketorp.

Nästa år kommer jag att planera tiden och ledigheten med största omsorg för att verkligen få ut det jag behöver av min vistelse på Öland.

Jag älskar att besöka Borgholm, Butik Öland är ett måste vid varje besök:)
Likaså kyrkan där mitt på torget.

Ölandsglass, äta Kroppkakor med lingon, strosa i hamnen, springa Victorialoppet:)
Tända ljus i kyrkan, njuta av Musik i solnedgång i Elavi Kapellet med havet som altartavla:)
Så vackert!

Iår hann jag inte med en enda Gudstjänst på Öland, på sommaren och det känns inombords.

Långfrukostarna i solskenet efter träningspassen, med färskt bröd från Bageriet.

Hann njuta av våren iallafall:)
Under Maj månad då jag tog mig en vecka och åkte ner.

Sommaren har ju inte varit så bra vad gäller sol och värme och sådant gör inte mig någonting.
För mig är platsen det viktiga.

Byrums Raukar, Hornsstrand, Löttorp....ja listan över platser är stor:) Byxelkrok med Neptuni Åkrar
Platser där jag älskar att vistas på min lediga tid.

Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om mitt Öland och det skulle ändå finnas mera att skriva om.
Det är ju bara en pytteliten del som jag ännu besökt av allt det som finns att uppleva på ön.

På något vis måste jag fylla det tomrum av saknad jag har inombords.
Lägga en hel del tid på nästa års planering av vistelsen där.

Har ju börjat med att boka och betala klart platsen som blir min.
Tar över min dotters familjs plats, närmare havet.
En rymligare plats.
Där jag kan njuta av soluppgången direkt vid vagnen:)

Ser fram emot detta.

Mitt Älskade Öland.

Köpte en kalender över nästa år.
Tema Öland givetvis.
Den skall jag börja njuta av genast efter Nyår då det är dags att använda den.
Sålänge får den ligga i sin plast och bara vänta på rätta tillfället.

Längtar och njuter av tanken att mitt Öland finns där och väntar:)
Med all sin prakt i det unika ljuset som bara finns just där

Av Sirpa Niva - 29 september 2015 00:52

Fick mejl idag ifrån "min" camping på Öland, med en bokning av plats för nästa säsong.

Det mejlet skulle svaras på inom 12 timmar och jag kunde känna en viss stress.
Var på jobbet då och skulle jobba till midnatt.....över dessa 12 tlmmar så det blev bråttom att agera på min rast.

Kontaktade min dotter och det blev bestämt som vi talat om tidigare, att jag tar deras plats vid havet.
Så min plats försvinner.

Ringde till en av ägarna och berättade detta.
Fick en ny bokning straxt på mejlen och betalade den direkt.
Hela säsongen, så är det ur världen:)

Skönt få det gjort!
Fick dessutom rabatt med min tidiga betalning:)

Så kommande säsong delar vi på min vagn i familjen:)


Av Sirpa Niva - 28 september 2015 12:05

Måndag morgon.
Tidigt...klockan är inte ens 5 när jag vaknar till.Har sovit riktigt tungt, nattens alla timmar.

Känner hur kroppen kommit till ro med smärtan i lederna.Bara en ömhet och lite svullna fingerleder kvar.
Är ganska säker på att det onda var en reaktion på den kyliga havsluften och för lite kläder under mina kilometrar på stranden

Det blev så mycket stillasitta i körning igår att jag bestämde mig efter kaffet, att ge mig ut i den klara morgonluften.
Såg till att klä mig ordentligt denna gång, med handskar på mig.

Kändes jätteskönt att få sträcka ut i stegen och bara gå på.
Styrde mot vackra Långsjön där jag visste att jag kunde få fina bilder i morgonljuset.


Det är inte bara Öland som bjuder på skönhet:) det finns även bara 3 km hemifrån.
Mådde gott där jag gick med pigga steg.
Fortsatte längs en skogsväg.
Joggade korta sträckor och det var ännu skönare för benen, få röra ordentligt på sig.
Blev varm och mjuk.Kände hur lederna svarade fint på att komma ut.

Plockade med lite tallkvistar som vk kan ha i hängamplarna vid ingången till dotterns hus.
Fungerar ju att ha hösten och även vintern.

Tog mig så åter hemåt och bara njöt av tanken att jag utmanat mig själv, med att ge mig ut fast det värkte så igår.
Detta var bästa medicinen:)
Drygt 8 km blev det och jag är jättenöjd!

Kom hem, stretchade noga innan varm, lång dusch.
Sedan bjöd dottern på frukost.
Satt och pratade om framtiden och hur det kändes att lämna Öland för denna gång.

Hon är hemma med lilltjejen idag som är alldeles febrig.
Mycket jobb ändå med att ta reda på allt ut deras husvagn som nu är hemma.

Jag betalade månadens räkningar.
Plockade med allt möjligt i husvagnen.
Bar undan utemöblerna som jag haft vid vagnen.

Fint och soligt idag.
Straxt dags att åka till jobbet för att köra till midnatt.

Av Sirpa Niva - 28 september 2015 06:29

Söndagen innebar för oss ihopplock av det sista efter frukost.

Jag gick iväg till Servicehuset och diskade under njutfull sinnesfrid, säsongens sista disk här på Öland.
Handdisk är ju ett av mina favoritsysslor och nu hade vi sparat all disk från helgen, så jag fick denna stund för mig själv.
Härligt!
Torkade allt och gjorde klart så det bara var att plocka in i skåpen i vagnen.

Vi kopplade på efter att dottern bryggt oss kaffe i thermosar, till bilarna.

Deras Saab tog husvagnen och min Volvo fick dra det lilla släpet som turligt nog tagits med.
Annars hade vi fått problem med allt som måste hem, då vi blivit av med förvaringen på campingen.

Nu var det lyckat att både min bil och släpet var med.
Min dotter frågade mig senast i Tisdags om jag inte skulle åka i deras bil, men jag berättade att något sade mig, att ta egna bilen.
Där var förklaringen:)
Mitt undermadvetna talade.

Vi lämnade campingen efter att ha krånglat en stund med belysningen på kärran.
Den ville inte riktigt samarbeta med Volvon.Vi fann en lösning som fungerade:)

Åkte från Kyrketorp kl 10.00 ganska precis.Mycket trafik i rörelse redan.
Husbilar i mängd.
Köer redan vid Löttorp.
Rullade vidare och hade tänkt tanka i Borgholm.Det var bara att glömma då det var kö hela vägen från Köpingsvik.

Jag tycker att det är härligt att Öland blommar upp under Skördefesten och det kommer många till ön för att njuta av det sista vackra, innan höstens kyla och vindar tar över, ödelägger ön och stänger det mesta.

Rullade över bron en timme senare.
Även där kö och stressade människor.
Att det skall vara så svårt att bara ta det lugnt i köerna, istället för att bli jagad och göra dumma omkörningar som ingenstans leder.
Alla ska ju bort från ön.

Nu gick det bra men jag har varit med om riktiga stjärnor som ställt till så det skett olyckor, helt i onödan.

Körde vidare och stannade vid Preemmacken i Ålem.Såg hur familjen susade förbi med sitt ekipage.
Jag hamnade ca 2 minuter efter dem och vi körde på tills det var dags för mat.Stannade efter 3 timmars färd och åt korv med bröd som dottern fixade i husvagnen.
Vid Fårbo rastplats.

Titti fick mycket uppmärksamhet, där hon satt i sin stora bur.
Ställde upp luckan när vi stod still.

Tror inte att det är många katter som färdas så bra och säkert som hon gör.
Krocksäker bur, mat och vatten och toa inne hos sig:)

Vi körde vidare och jag mådde inte bra.Det gjorde ont i lederna.Satt med hög värme på framme vid mig för det lindrade.

Mycket trafik och stressade fartdårar överallt.Husvagnsekipage som körde allt vad det gick.
Säkert i 110 för de försvann i fjärran med vagnen krängande i sidled.

Jag försökte hålla hastigheten så gott det gick.På väg att bli påkörd flera gånger av bilar som kom ikapp.
De brydde sig varken om hastighetsbestämmelser eller heldragna linjer.
70 sträckor var för dem 120 sträckor.
Bråttom, bråttom!!

Jag var helt färdig när vi stannade kort längs Tumbovägen.
Toabesök och sedan resten kvar hem.
Då hade vi varit på rull i 8 timmar med en 45 minuters rast.

Det kändes i lederna.
In med tablett och avlastning.
Bilen var fullproppad med grejer.Likaså släp och även vagnen.
Bar och stuvade.
Alla utemöbler fick sin plats på altanen.Tält och övrigt i förrådet.

Jobbade på ett par timmar alla tre och fick undan.
Kvällsmacka.Sedan tog jag itu med att packa upp mitt inne i vagnen.
Titti nöjd över att vara hemma igen.

Skönt att ha allt hemma.
Somnade ovaggad kan jag lova efter en sådan dag.
Så skönt i den egna, varma och sköna vagnen.
Titti tätt intill...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se