Fick av min yngsta dotter och lilla barnbarn igår, ett sött smycke fyllt av kärlek.

Mom
I love tou to the moon and back

Så fint!!
Har på mig den idag på min födelsedag.

Min enda fridag denna vecka började med huvudvärk, som jag skrev om i förra inlägget.

Fick ordning på den, för några timmar iallafall.
Pratade med dottern och vi bestämde oss för att hälsa på min mor, hennes mormor.

Jag klädde mig fint efter en snabbdusch.
Åkte till Maxi och handlade blomma, tårtstubbe och lite annat.
For så vidare till Ramnäs, hämtade dotter och hund.
Sedan lillan från dagis, där hon får vara med kompisar några timmar så mamma får vila något..

Åkte till mamma.
Överlämnade blomman.Fikade och pratade en stund.
Ett par timmar av samtal som jag inte kände mig bekväm i alls..

Jag hade återigen för stora förväntningar.
Att det jag ger har en betydelse och även att jag ville fira min födelsedag, lite i förskott med delar av familjen.
Så trist när jag gör bort mig, då jag vet hur allt är.

Svarta fåret i familjen...det är jag det!!

Körde hem tjejerna då min huvudvärk kom stormande tillbaka.
Det är stunder i livet då energin sugs ur en till max och det skedde nu.

Jag har förstått sen jag var barn att jag är en människa med väldigt litet värde i somligas liv...det blev så påtagligt återigen och fick mig att må riktigt pyton.
I sådana stunder är det bara att ta fram verkygen jag fick med mig för några år sedan, av min beteendevetare.
Jag drar mig undan och försöker ta till mig positiva inputs så mycket det bara går.
Tala om för mig själv att jag har ett värde för så många människor...

Kände mig så värdelös!!

Besökte ett växthus och köpte blommor och jord.
För att fortsätta projekt "sommaroas" på min balkong.
Kände mig bättre efter en stund.
Planterade om och fixade, med Lovan runt mina ben, nyfiken.

Tycker ju jättemycket om växter och min stora fina balkong inbjuder till att fixa till därute.
Samtalade med min älskade, som har en liknande uppväxt som jag och är storebror i sin familj, som jag är storasyster.

Vi är starka personer som anses av våra föräldrar, inte behöva någon som helst bekräftelse för det vi gör och är.
Vi är i deras ögon utan betydelse för alltid.
Yngre syskonen är de som sätts i framkant och på piedistal.
De gör massor med bra saker ständigt och är så duktiga...

Livet ser ut så:)
Bara att gilla läget.

Pjuh!!
Återhämtade mig mot kvällen.
La mig i bra tid och sov som en stock den natten.
En lite underlig ledig dag

Från ingenstans dök chansen upp...
Göra en utlandskörning med buss.

Började med en fråga på fb om någon har körkortsbehörighet DE.
Buss+ släp.

Svarade Ja...det har jag:)

Sedan spann allting på i rasande tempo...

Dagen efter var det klart.

30/6 åker jag och en god vän med dubbeldäckare och släp, till Italien.
Lido di Jesolo

10 dagar blir vi där och kör omkring på ungdomsmusiker

Skriver mera om detta vartefter tiden går:)
Har fullt sjå att smälta detta själv först.