Vaknade tidigt denna kalla Novembermorgon.
Ser att det är -11 ute nu och jag tycker det är härligt när den riktiga vinterkylan sätter in.
Nu är det bara att hoppas på snö så det blir ljust och fint.

Sista November.
Himmel vad denna månad gått fort fast den har varit rätt kämpig att leva igenom.
Covidsjuk, trött, kämpigt som sjutton på jobbet och många nya beslut tagna.

Nu såhär med sista dagen kvar så hoppas jag på ett riktigt bra avslut.
Två viktiga möten har jag idag och sedan kvällsjobb på det.

Många saker ska hinnas med innan jag kan luta huvudet mot kudden sent ikväll/natt.

Men morgonen får bli lugn och stilla.
Gick upp nyss och bryggde på dagens första kaffe.
Känner pyttelite doft och smak ibland.
Det liksom blixtrar till och försvinner och inger ett hopp om att snart vara tillbaka igen.

Wille katt ligger och myser på mitt täcke efter att båda katterna fått lite frukost.
Ingen var sugen på att gå ut så det märks att kylan håller pälsklingarna inomhus.
Skulle det krisa så finns ju en kattlåda i hallen, det vet båda om.

Nova vet jag inte vart hon tog vägen.
Båda verkar vara väldigt trötta.
Det är bra, då är det en lugn morgon som väntar.

Jag somnade jättetidigt igår kväll och det berodde på att dagen startade tidigt då jag vaknade redan vid 3 och inte kunde somna om.
Vid 7 tiden åkte jag iväg för att äntligen kunna ta en fika med min bästis och handla förnödenheter på Willys inför min resa.
Bästisen har jag inte träffat på flera veckor då jag blev sjuk i Covid19.
Det var en guldstund att bara sitta och prata om allt som hänt och alla tankar om framtiden.
Han är min energiboost.
En människa som inger mig ett lugn och förnyade krafter.

Det blev ett kort möte bara då jag behövde iväg och han skulle jobba med sitt.
Vi hinner nog ta en gofika innan jag åker uppåt landet på Måndag.
Jag vill gärna ge en julklapp då vi inte kommer ses på evigheter sedan.
Det är tur att mobiltelefon finns så vi kan prata den vägen.

Jag handlade massor på Willys.
Barnbarnet fick Pippis Pepparkakshus som hon ska snickra ihop i veckan.
Bunkrade Julmust som kommer gå åt i December.
Jag dricker två glas på Julafton, det är allt.
Har aldrig varit en vän av drickor och sånt sött. Jag är vattendrickare.

Köpte några Julklappar samtidigt.
Det blir inte mycket sådant iår. Jag hinner inte handla och har heller inte råd.

Kom hem med alla varor och lastade ur.
Åt en god frukost med dottern innan hon gick upp till sitt för att vila förmiddagen.
Jag plockade med mitt.
Packade, kokade risgrynsgröt.
Hämtade in mera ved. Plockade med pantflaskor jag haft ligga i bilen efter lagkörningarna. Det blir en del.
Vilade en stund innan det var dags att hämta barnbarnen från skolan.

Hämtade Isaac först. Hans mamma jobbar nu ett par dagar i veckan så han är hos oss efter skolan tills mamma kommer hem.
En timme senare var det dags för Josefina att komma hem så Isaac och jag åkte och hämtade henne.

Mellis i magen och sedan gick barnen ut för att leka. Dottern plockade med sitt, hon är fruktansvärt trött med sin sjukdom ständigt plågande.

Det började bli eftermiddag och jag blev energilös. Insåg att jag glömt äta lunch.
Blir lätt så när jag inte känner lukt och smak.
Så det fick bli en tallrik gröt innan jag grejade vidare härhemma.

Under dagen var jag i kontakt med tänkbara blivande arbetsgivare och nuvarande arbetsplats som jag är inne på sista veckan hos.
Får en väldigt udda arbetsvecka som jag sätter på kontot att jag verkligen inte ska vara kvar på det stället.
En riktig bekräftelse på att jag inte ens behöver tveka över mitt beslut att lämna helt och hållet.
Sätta punkt och tacka för mig.

Bearbetar min besvikelse över att allt blev som det blev.
Drömmen om en trygg och fin anställning som blev ett kaos som bara åt energi och gav ingenting tillbaka. Det är tur att jag hade så fina gäster som jag fick härlig respons och bekräftelse ifrån.
Att mitt slit var värt någonting.

Jag får skylla mig själv som trodde på allt som sades och inser nu att det var bara en språngbräda över till nåt helt annat.
En försäljning och utrangering av den biten i företaget.
Jag var bara en behändig bricka i spelet.
En idiot som jobbade häcken av mig för någonting som skulle bort ändå.
Så känner jag idag!!

Nåja, det är bara att komma över förtretet. Jag vet ju att min kompetens behövs i dessa tider då bussförare inte växer på trän.
Definitivt inte erfarna och arbetssugna Beställningsförare iallafall.

Mina sista år som arbetstagare innan jag går i pension ska jag se till att dessa blir för mig givande och värdefulla.
Jag älskar mitt yrke och vill resa och se mig omkring massor de åren jag har kvar. Beställningar åt alla håll och kanter.

Börjar med att jobba vintersäsongen uppe i Duved/Åre och Östersund.
Passar på att i detta jobb fundera på fortsättningen.

Har idag ett möte med en tänkbar arbetsgivare. Bara som timanställd.
Jag passar mig noga för fastanställningar. En sådan blir bara en boja har jag insett efter de två senaste jag nu haft.
Som fastanställd måste jag ta de körningar som finns.
Som timanställd kan jag tacka nej och välja vad jag vill göra.

Om jag får som jag vill så blir jag timanställd hos 5-6 arbetsgivare.
Det passar jättebra.
På olika orter och alla dessa arbetsgivare är privatägda.
Inga storbolag. De privata är så mycket mera humana.
Vi förare har ett värde som människor, inte bara ett anställningsnummer.

Dessa företag jag blir timmis hos ska veta att det är bara att ringa mig om körningar. Jag finns och kör om jag är tillgänglig.
Gärna långkörningar.
Har hittills haft kontakt med 4 arbetsgivare och alla är intresserade.

Den senaste ringde igår eftermiddag sent och vi ska ses om några timmar och prata.

Så får det bli.
Jag orkar inte med några flera smällar som detta med både Björks Buss och nu Merresor
Två försäljningar på kort tid.
Jag betackar mig!
Det räcker nu.
Arbetslös som bussförare, det blir jag aldrig.

Som timmis kan jag ju jobba tills jag är 70. Helt perfekt.
Skulle inte hälsan tillåta det, så går jag i pension vid 68. Inte före.
Jag fyller 63 i maj :)

Dessa år vill jag trivas och må bra.
Jobba som jag vill och vara ledig när det passar mig.
Så jobbar en hel del kollegor i min bransch och trivs som fisken med det.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har nu varit hemma nästan en vecka från mina körningar i Norge. Inte har jag slöat direkt utan kört för ett annat bolag.Dagkörningar så jag kunnat komma hem varje kväll. Först i Söndags hämtade jag en dubbeldäckare med släp och körde till K...

Nu förstår vi verkligen inte vad det är som straffar oss i familjen så grymt hårt. Inom loppet av några veckor har vi mist 3 stycken av vårt gäng. Först hittade jag min tarantellaspindel Gumman död i sitt terrarium när jag kom hem efter jobbres...

Efter de fyra dagarna med mina Japanska gäster och den härliga reseledaren så har jag kommit hem. Lämnade av gänget vid färjan till Danmark igår eftermiddag och körde sedan hemåt i full fart. Inte det enklaste att ta sig ut från Oslo en Fredag ef...

Det var ju inte runtigt meningen att jag skulle över till Norge de här sista dagarna i Maj. Men när bästa chefen ställde frågan så kunde jag inte säga nej. Dessutom är det en reseledare för denna lilla grupp på 12 personer som jag redan jobbat me...

Min äldsta dotter och barnbarn har under så himla många år önskat sig en katt men det har inte varit möjligt då svärsonen är allergisk. Till hans egen sorg också då han älskar djur. Dem har provat lite igenom åren med att vara i kontakt med olika...