Med rungande fart och enorm energiåtgång har denna December månad nu gått över i sin andra halva.

Känner att jag börjar landa i det nya.
Känna mig trygg med rådande rutiner och omställningen att bo så långt hemifrån under längre tid

Första veckan var grymt kämpig.
Mycket beroende på att jag kom hit fullständigt slutkörd sedan förra arbetsplatsen.
Dessutom kämpar jag mig tillbaka efter att ha varit sjuk i Covid19 och det tar sin tid känner jag.
Ännu håller tröttheten i sig och stundtals är jag så fullständigt utmattad att jag bara vill sätta mig ner och gråta.

Livet och orken kommer sakta sakta tillbaka. Orken väldigt sakta.
Jag måste verkligen tänka mig för när jag agerar och verkar under dagarna.
Hur mycket jag pallar med och när kommer energidippen just den dagen.

Igår gick allt väldigt bra.
Men då gjorde jag endast det jag måste just den dagen.
Jobbade mina 13 timmar här och avslutade med att borstskrubba min vita buss så den är fin när kylan sätter in.
Tre vändor på båda sidor fick det lov att bli innan smutsen släppte och det vita blänkte istället.

Hos den här arbetsgivaren är det av yttersta vikt att bussarna är rena och det tycker jag om.
Så vill jag ha det och har alltid strävat efter. Toppen helt enkelt!!
Nu kan jag städa, tvätta och fixa.

Har en hel del pyssel framför mig med att göra iordning förarplatsen i bussen så den är praktisk.
Saknas förvaring för det jag har med mig. Tex papperskorg och nåt fack att ha mobil och dyl.
Stadsbussar är sällan anpassade så föraren har det bekvämt. Dessa är bara byggda för resenärerna, inget mera.
Jag är ju nu van från beställningsbussarna och där finns ju allt detta.
Låsbara fack och sånt som jag känner är bra att ha under färd och längre resor finns i beställningsbussarna.

Känner stundtals att jag backar bandet 20 år i tiden med att köra endast stadsbuss nu.
Samtidigt vet jag ju att det är en begränsad tid.
Slutet April åker jag ju hem helt.

Ni som känner mig och läser mellan raderna ser säkert att jag inte riktigt är bekväm här.
Men jag har åtagit mig denna uppgift och då sköter jag den exemplariskt.
Jag trivs jättebra när jag har gäster i min buss. Det är ju därför jag är här.
Köra skidåkare från A till B.
Att köra tom buss är urtrist!!

Mitt boende trivs jag med och de flesta av kollegorna som jag jobbar med.

Vi börjar nu vara full boendestyrka här i huset. En sista väntas i Januari.
Då är vi totalt 5 gubbar och jag.
En kollega bor i lillstugan utanför då han har hund. Men han har varken toa eller kök i den stugan.
Så 7 personer som delar på alla allmänytor.
Kök, badrum och toa, tvrum.

Vi fick en ny tv i förra veckan då den förra hade gått sönder.

Köket och badrummet är fantastiskt.
Stort, luftigt och ljust.

Dagarna går och jag anpassar mig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Skrållan som fått ett nytt hem hos min äldsta dotter. Skrållan är en Maine Coon dam. Jättesnäll, kelig och nyfiken. Lekfull och helt underbar. ...

Igår var jag bjuden hem till min äldsta dotter och barnbarnet för att bli firad i efterskott då jag var i Norge i jobbet den 13/5 när jag fyllde 66. Det blev jättegod Räkmacka och till efterrätt Fruktsallad. Fick dessutom möjligheten att bli nä...

Jag har nu varit hemma nästan en vecka från mina körningar i Norge. Inte har jag slöat direkt utan kört för ett annat bolag.Dagkörningar så jag kunnat komma hem varje kväll. Först i Söndags hämtade jag en dubbeldäckare med släp och körde till K...

Nu förstår vi verkligen inte vad det är som straffar oss i familjen så grymt hårt. Inom loppet av några veckor har vi mist 3 stycken av vårt gäng. Först hittade jag min tarantellaspindel Gumman död i sitt terrarium när jag kom hem efter jobbres...

Efter de fyra dagarna med mina Japanska gäster och den härliga reseledaren så har jag kommit hem. Lämnade av gänget vid färjan till Danmark igår eftermiddag och körde sedan hemåt i full fart. Inte det enklaste att ta sig ut från Oslo en Fredag ef...