Alla inlägg den 28 augusti 2014

Av Sirpa Niva - 28 augusti 2014 18:46

Tycker om att skämma bort mina härliga kollegor.

Idag blev det hembakt äppelkaka med vaniljvisp.
Bakade igår kväll och stod imorse 4.30 och vispade vaniljvispen:)

Gott vart det och omtyckt.

ANNONS
Av Sirpa Niva - 28 augusti 2014 14:54

Jag började arbeta tidigt denna morgon precis som övriga dagar denna vecka.

Körde bussen tom mot Kungsör för att starta turen där.Åkte från vår depå i Köping.

Såg redan på avstånd där jag rullade fram,att något låg på vägen.
Förstod att det var ett påkört djur så jag saktade in och stannade.
Det var en jättevacker ungräv som mist sitt korta liv på denna väg.
Den låg inte där när jag åkte till mitt arbete,en timme tidigare.

Jag blir lika ledsen varje gång detta sker och stannar alltid om jag bara har möjlighet till det,utan att vara en trafikfara.
Lyfte den lille försiktigt och bar till en liten slänt vid sidan av vägen.
Delar av magen låg kvar som jag lät vara.
Har med mig papper jämnt så det lägger jag över den vackra räven,ber en kort bön,bryter av en liten kvist och lägger på denne.
Kroppen var fortfarande alldeles varm.

Kör så vidare mot Kungsör och känner att jag gjort vad jag kan för stunden.
Räven vilar i slänten istället för att bli påkörd ännu mera och oftast samlas det fåglar på platsen,med risk för sina liv.Detta var mycket bättre.

När jag med kunder i bussen kommer tillbaka så tror jag knappt mina ögon,då det på samma plats sitter en ungräv,alldeles vid vägkanten och tittar sig omkring,som att den sökte någonting.
Säkert var det ett syskon till den räv som jag burit ut i fridfullare vila.
Nu letade den efter sin lekkompis.

Det var så hjärtskärande sorgligt att se den lilla räven,sitta ledsen och spana efter någon som aldrig mer skulle busa och leka.
Tårarna rann på mig och det skar i mitt hjärta...
Ville stanna bussen med kunder och allt och gå ur för att trösta och krama den lilla räven.

Ohhh....så hemskt att beskåda!!

Det tog timmar innan mitt hjärta slutade värka.

Det är bara ett par månader sedan som jag på samma väg bar undan en ännu mindre räv som också fallit offer för trafiken.

Den fick mig också att gråta då den gnällde när jag försiktigt och vördnadsfullt lyfte upp den.
Det var som den grät....ohh...fy vad det var sorgligt!
Den hade legat ett bra tag då den var stel och kall så säkert var det den sista luften ur lungorna som kom ut vid lyftet.

Dessa små!
Jag lider så av att se dem bara ligga där.
Har tagit undan 3 grävlingar.
3 rävar och mängder med fåglar samt ett par igelkottar bara nu iår.
Det är på säkra vägar där jag vågat stanna.

Dessa har varit vackra,levande,underbara djur innan våra fordon tagit deras liv.
Älskade utav någon precis som vi människor.

ANNONS

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4
5
6
7
8 9
10
11 12 13 14 15 16
17
18
19
20
21 22 23 24
25
26
27 28 29 30 31
<<< Augusti 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ minatankebanor med Blogkeen
Följ minatankebanor med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se