Det är ganska intressant att ha en egen blogg.
Som handlar om mig och det som rör mitt,tankar,känslor och händelser.
Lite galna upptåg och tokiga ideer.
Inget märkvärdigt egentligen men ändå verkar det som mitt liv följs med ett nyfiket intresse:)
Det tycker jag är jätteroligt!

För den som läser tror jag att vissa saker känns igen från det egna livet.
Kanske en tokig tanke eller inlevelse som funnits hos läsaren,men som denne inte riktigt vågat erkänna,eller leva ut.

Jag hoppas själv att min blogg kan inspirera till att få andra att leva ut och blomma,förverkliga tankar och kanske till och med drömmar.

Själv känner jag att den del av mitt liv som jag delar med mig av här,känns så verklig och har stor betydelse i mitt eget liv,i mitt välbefinnande.

Alla känner vi att livet går upp och ner.
Ingen är sprudlande glad varje stund och det kan jag själv känna är bra.
För tänk om livet gick som en rak väg,framåt utan några som helst hinder i vägen,eller korsningar med olika val och alternativ.
Vad trist och enahanda det skulle bli!

Livet är brokigt och att leva fullt ut är viktigt så som jag ser det.
Ge hän för det man känner och vill...
våga leva,känna och agera.
Det är då som dagarna känns värdefulla.

Framförallt är det viktigt att älska,att våga älska.Släppa in människor i ens liv.
Visst åker vi på snytingar och får in energitjuvar som heter duga ibland:)
Men det ordnar sig i slutänden om man bara vågar.

Ge en kram,beröm en frisyr eller ett klädesplagg...ja vad som helst som ditt eget öga uppfattar som bra.
Tala om det :)
Sådan öppenhet sprider glädje och energi.
Alla människor har behovet av att bli bekräftade.
Alla behöver få veta att de har ett värde,jag,du och alla andra.

Lev nu och idag!
Vi vet inte ett skvatt om morgondagen.