Vaknade imorse och kände mig som en soffpotatis..
Nattens sömn var djup och jag var alldeles svullen i kroppen.

Intog morgonkoppen kaffe efter att katterna fått sin frukost.

På med träningskläder.
Hopp i bilen för färd till Björnön.

Gav mig genast ut i spåret i full fart.
Joggade/gick raskt växelvis.
Varmt och soligt.
Blev ganska snart igenomsvettig.
Ökade tempot ytterligare då...

Drygt 6 km senare landade jag vid bilen...det rann svett i strid ström.
Björnön fylldes upp med badare och solare.

Skönt att lämna ön då det var ett lemmeltåg med bilar in på ön.

Det låg en påkörd Grävling på vägen från Björnön.
Jag vände och åkte tillbaks.

Plockade undan den lilla till vägkanten i gräset.
Så ovärdigt att ligga dödad mitt på vägen.

Nu får den ro i gräskanten istället, vid sidan av ett dike.

Jag kan inte åka förbi bara om jag har möjlighet att stanna, utan att vara en trafikfara.
Döden är oåterkallerlig men slutet kan vara värdigare än mitt på vägen.

Kom hem lättare till sinnet och trött i kroppen.

Tog en dusch innan frukost...

Jag måste ju hämta hem min husvagn efter att mina barn bott där och den sedan blir bara stående till ingen nytta.

Agendan åkte fram igår och jag lyckades skrapa fram 5 dagar i slutet augusti/början september för att kunna åka ner till vagnen.
5 dagar fick jag loss och det känns toppen.

Då använder jag tiden till att njuta av ön, den sista sommaren där med säsongsboende.

Kostar mer än det smakar.

Vill ha vagnen närmare så jag kan använda den mera.
Mitt nuvarande jobb med sämre inkomst inbjuder inte till resor som är så långa, på ledig tid.
Jag har så mycket resor till Uppsala som äter mina pengar, som jag aldrig får igen.

Vill jag till Öland så drar jag vagnen med mig just då.

Så det blir en sista njutning och rivning av tältet för att sedan dra hem allting.

Ska checka om jag kan ställa vagnen på en camping i närheten.

Kanske Härjarö...
Det ligger ju bra till både till Västerås och Uppsala.

Det visar sig :)

Just nu njuter mina döttrar med barn av vistelsen på Öland.
Härligt att se dem trivas och må gott.
Då har jag inte kört ner vagnen förgäves och betalat en massa i onödan.
Känns bra!

Känns lite vemodigt att avsluta Öland.
Men så får det bli...
Allt har sin tid och ön är ju kvar.