Direktlänk till inlägg 30 april 2017
Jag har nu levt på väldigt lite kolhydrater och fett under två veckors tid.
Intar mest bara flytande.
Soppor, lite fullkornsbröd.
Kvarg, yoghurt och inget utöver.
Första veckan var jättejobbig med huvudvärk, hunger, magont och allmänt knäsvag och darrig.
Jag jobbar på som vanligt och försöker gå mina 10.000 steg varje dag.
Nu lyckas inte det riktigt varje dag, men det hamnar på 7-8 tusen ändå.
Vissa dagar upp till 14 tusen, så det jämnar ut sig.
Jag har ju ingen stegräknare på mig, utan det är mobilen som får räkna stegen och den har jag ju inte med mig ständigt.
Så säkert är totalen så mycket mera.
Hemma tar jag alltid trapporna.
Hissen är bara om jag behöver frakta någonting.
Sockersuget är borta helt och jag är inte längre hungrig.
Känner att kropoen förser sig av fettdepåerna på kroppen.
Överallt minskar det :) centimeter för centimeter.
Har hittat balansen mellan vila och motion hyfsat.
Jag har ju väldigt mycket att göra ständigt om dagarna, så det underlättar ju allt.
Sitter inte i soffan och funderar, utan det är full fart och om jag hamnar i soffläge så är jag så trött att det bara är skönt att vila.
Kaffet smakar godare än vanligt och det beror säkert på att jag inte sockrar smaklökarna.
Sopporna jag äter smakar gudomligt.
Gulaschsoppa är favoriten.
Åt Sparrissoppa igår som också var fin.
Magen har dragit ihop sig och den vill jag få ner helt.
Målet är att mina uniformsbyxor, som jag inte ens kunde knäppa igen efter sjukskrivningen, ska sitta löst och ledigt.
Jag vill i mina gamla, svarta, supersköna jeans igen och det Ska jag.
All frånvaro av träning under min sjuktid, då jag totalt kraschade under hostan som pågick i nästan ett år, innan jag fick riktig hjälp och togs på allvar, har gjort att min kropp farit fruktansvärt illa.
Vem vet hur länge den kämpat med högt blodtryck....
Fick ju det aldrig kollat och när det gjordes så konstaterades en viss höjning.
För mig var den höjningen stor då jag normalt har lågt tryck.
Medicinen gör nytta och värdet ligger bra nu.
Min kamp tillbaka i form igen är jättejobbig och jag tar det steg för steg. Det går inte att rusa in i någonting för det slår bara tillbaka.
Nu den senaste förkylningen/influensan, gjorde att allt backades tillbaka.
Det var bara att börja om igen.
De två veckor som gått har gjort susen.
Jag gör framsteg och det kostar kraft vill jag lova.
När jag väl är nere i den vikt jag strävar efter och formen känns bra så kommer jag inte att tillåta ett förfall igen.
Det är alldeles för kämpigt att ta sig tillbaka igen, ju äldre jag blir.
Snart fyller jag 58 år och det är liksom inte så jättelänge kvar till 60 strecket :) som jag ser fram emot.
Min ambition är att kunna fortsätta springa lite lopp.
Få upp grundstyrkan i kroppen och sedan underhålla den resten av mitt liv.
En god hälsa är viktig och den allra viktigaste delen för att upprätthålla den, är just träning och god mathållning.
Känns så skönt att kunna gå raskt igen utan att flåsa lungorna ur mig och att kunna gå långt igen.
Jag älskar ju dessa milslånga vandringar som får mig att må så gott.
Livet är hör och nu och den förpackning jag bär omkring på, är mitt eget ansvar att vårda och värna om.
Kommer under nästa vecka att ringa vårdcentralen om tid till hjärtultraljud igen.
Snart har ett halvår gått sedan min läckande hjärtklaff kollades.
Det skall göras varje halvår för att se hur den utvecklar sig.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | ||||||||
3 | 4 |
5 |
6 | 7 | 8 | 9 | |||
10 | 11 | 12 | 13 |
14 | 15 | 16 |
|||
17 | 18 |
19 |
20 | 21 | 22 |
23 | |||
24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 | 30 | |||
|