Efter att jag haft husvagnen på verkstan en sväng på morgonen så packades det sista in innan vi rullade iväg mot Malingsbo camping.

Skönt att äntligen komma iväg efter strulet med vagnen.

Anlände efter ett par timmar och körde in till platsen vi hyrt över sommarsäsongen. Fint läge nära den lilla Tjärnen.

Planerade noga hur allt skulle ställas upp för att få den bästa utdelningen av sol, skuggläge för vagnen för att ha svalt i den till natten på sommaren.
Likaså läget mot grannarna för att ha så lite insyn som möjligt.
Vi är inte här för umgänget med grannarna.
Trevliga grannar givetvis, det är viktigt.

Installerade vagnen, byggde upp tältet och inredningen till boendeform innan vi fixade lunch och satte oss trötta och nöjda för att hungriga njuta av sill och potatis, gokaffe och en stunds vila innan fortsättning med inredning och plock.

Vi tre generationer Nivatjejer jobbade bra tillsammans.
Grannfarbrorn var så skeptiskt till hur vi skulle klara få upp förtältet :) fast vi sa flera gånger att det inte är något problem för oss, att vi var van vid att resa förtält i halv storm på Öland.
Här var det vindstilla och lugnt. Vi jobbade på i ett lugnt tempo utan stress.

När vi var klar kom han fram och beundrade vårt arbete.

Nog är det märkligt att vi kvinnor för vissa karlar måste överbevisa att vi faktiskt klarar av massor med saker själva!!

När kvällen kom så hade vi tagit en längre promenad med Ludde Basset, fixar middag och gjort det riktigt hemtrevligt i boendet.

Trötta som gamla ormar alla fyra.
Barnbarnet var jätteduktig och hjälpte till med allt som behövdes.
Ludde tvärslocknade i sin bädd och sov hela natten.
Likaså barnbarnet.
Jag kände mig rätt slut och dottern var helt trasig i sin sjukdom.

Skönt att släcka ner vid 22 tiden.
Ute var det stjärnklart och kyligt.
Blev minusgrader till natten.

Jag jobbar på med att få dotterns husvagn klar och fullt användbar till sommarsäsongens uppställning i Malingsbo.

Kommer nu den här morgonen att köra den en tredje gång till verkstad för att försöka få ordning på vattnet i den.

Efter gårdagens pumpbyte som var ett troligt fel när det inte blev något tryck i vattenkranen i köket och toan så visade det sig att det ännu är nåt läckage under toastolen.

Skulle inte förvåna mig om at är nån slangjäkel som är loss eller så är det nåt mer som kommit åt att frysa redan dör två år sedan när ett läckage uppstod.

Hittills har det bytts nån koppling som fryst sönder.
Likaså fick hon en ny varmvattenberedare i födelsedagspresent i förskott (fyllr år i Juli)
Den fick hon av mig, sin far med hustru och sin syster. Vi gick ihop och gav den med montering.
Den var inte billig!

Igår som sagt en ny pump.
Hade köpt en som var för klen så verkstan satte in en kraftigare.

Tidigare var jag och besiktigade husvagnen.

Vi ska till campingen idag är det tänkt så tidigt den här morgonen måste jag dra iväg vagnen till verkstan för att åtgärda läckaget.
Vagnen har stått hela natten på med fläkt och värme där att torka ur där det kommit åt att läcka in vatten.

Jag var helt slut igår efter allt flängande och fixande då vi för på morgonen lastade vagnen.
Jag gjorde rent utemöbler som ska med, körde barnbarnet till skolan så dottern kunde greja klart så jag kunde köra vagnen till verkstan.
Var där i över två timmar.
Hem med vagnen och koppla loss.

Iväg igen till Granngården och köpte havresäck och spånbal till höns och kaniner.
Hem och fick i mig lite mat.
Packade mina egna grejer och kläder som ska med.
Vattna alla blommor i huset.
Tömde sopor och återvinning.
Duschade och försökte sedan vila en kort stund.
Kom hela tiden på nåt som måste göras innan vi åker.

Huset blir inte tomt utan min andra dotter och barnbarn kommer finnas här så tjyvar gören sig icke besvär.
Vi har ju djuren som måste skötas och dessa kan inte lämnas.

Nu väntar en tuff och lång dag.
Först verkstan som jag hoppas hittar felet och kan åtgärda det.
Annars är alla andra investeringar förgäves om läckaget inte hittas.
Inget vatten kommer då att kunna användas.
Inte dusch, inte toans spolning.
Det blir knöligt värre.

Så jag ber till högre makter att detta lyckas!!!
Det känns som att allt måste vara en satans kamp hela tiden.
Det är ju inte ens mina grejer men dottern får ju inte köra ekipaget och hon har ju sina begränsningar med sin sjukdom.

Pjuh!!
Jag är ju inte en ungdom längre och dessutom slåss jag med mitt blodtryck som strular.

Det blir några dagar i Malingsbo där det kommer garanterat gå åt minst en hel dag att bara installera allt.
Upp med förtält och inreda det inför sommarens vistelse.

Det blir säkert bra när allt är på plats och kan användas till det som det är tänkt.
Avkoppling och vistelse i vacker omgivning och härlig natur.
Stillhet, bad och rekreation.

Men måste det vara så energikrävande innan allt är användbart och redo att användas.

Jag vet att jag själv inte kommer att vara där många dagar denna sommar.
En hel del tid kommer att gå åt till att jobba givetvis.
Sedan ska ju allt härhemma skötas.
Gräset behöver snart klippas och det är ju inte gjort på en timme direkt.
Snarare 6-7 timmar.

Så det där med lugn och ro i pensionstider är bara att glömma.
Pengar flyger iväg hela tiden till allt...
Alltså måste jag jobba för att få in några.

Livet är en jävla kamp .....

Såg i måndags Leksands "nya" spelarbuss på depån.

Jodå :) Den syns och är väldigt blå.

Personligen tycker jag den förra var snyggare men jag är ju inte Leksandsfan.

Har ett foton på den med då jag kört den men hittar inte bland alla foton

Fick igår beskedet om min pension.
Jag går ju ett år tidigare än 65 år.
Eller egentligen två år tidigare som det nu räknas. 66 år är regeringens beslut att jag ska jobba till innan full pension med allt vad det innebär.

Jag kan säga i nuläget att det blev en halvering mot vad jag tjänar när jag jobbar.
Hade heller inte räknat med mera så det kom inte som en överraskning.

Så det är tur att jag är arbetsför.

Nästa år kommer det några tusingar till men inte mycket inte.

Jag har jobbat sen jag var 15 år och från 16 års ålder heltid.
Det vill säga i snart 50 år.

Att vara vanlig knegare är inte något som bygger pension.
Helst ska vi dessutom jobba tills vi trillar rakt ner i graven så vi inte blir en kostnad.

För egen del går hälsan först
Jag har gjort det här valet för att kunna ha någon frihet i livet och inte jobba ihjäl mig innan uppnåd ålderspension.

Det blir ett pusslande med ekonomin, som vanligt med andra ord.
Men jag bestämmer ändå vart, när och hur jag jobbar och hur mycket det behövs.

Det gäller också att jag ser till att betala in rejält med skatt till staten så jag inte åker på en skattesmäll.

Jobbande pensionärer måste vara rätt bra skattebetalare :)

Det blir en hel del havregröt hädanefter

Äntligen tog jag mig tid att städa ur min genomskitiga bil invändigt.

Utvändigt brukar den få en tvätt varannan vecka minst.
Vi har ju så bra på jobbet att vi där kan blåsa av med högtryckstvätten.

Nu slet jag ut gummimattorna och lade i blött i vatten med skurmedel i.

Fram med dammsugaren och satte igång att noga dammsuga överallt.

Så mycket grus och torkad lera från skor som varit i stallet och hagen.

Sedan åkte skurhinlen fram och trasan.
Våttorkade överallt där det var fläckar.
Insteg, dörrkanter osv....

Bagaget fick sig en noga genomgång och sist av allt gick jag loss under motorhuven.
Torkade och putsade.

Vill ju ha med en ren och fin bil när jag ska dra dotterns fina Hobbyhusvagn till campingen.

Något trött i ryggen och stel om fingrarna av allt skurande och fejande.

Snyggt med svart bil men huga vad den ser smutsig ut snabbt.

Hade min första kollokörning igår för säsongen.

Tog dubbeldäckaren och åkte till Djuprämmen utanför Lesjöfors i Värmland för att hämta kolloledare som tillbringat helgen där på Teambuilding.

Ett härligt glatt gäng som hade humöret på topp fast vädret var hemskt den dagen.

Det hade regnat hela dagen och när jag kom med bussen vid 14.30 tiden så kom det ner blötsnö.
Allt var genomvått!

Det blev kramar och glada hälsningar över att jag kör även iår.
I deras värld en stor varm trygghet med förare som vet precis hur allt fungerar.
Kollegan Uffe och kag har ju full koll.

Bussen lastades och efter en sista samling så kom alla drypande blöta in
i bussen.
Med sig hade alla mängder med blöta höstlöv som följde med skorna in.

Mat skickades med till hemresan.
Allt packat i kartonger som noga stuvades in efter att maten ätits.
Aldrig att sådant lämnas av kollot till oss förare.

Åkte först till Örebro Resecentrum och lämnade av första gänget medans regnet hällde ner.
Sedan for vi vidare mot Stockholm.

Jag tror de flesta njöt av att åka i en varm och skön buss efter att ha levt ute i naturen över helgen.

Vi lämnade Djuprämmen vid 15.45 och var sedan framme i Stockholm och avsläpp vid Waterfront Klarabergsviadukten.

Snabb urlastning och många tack och visessnartigen hälsningar.

Jag körde bara bort till Kungsbron och parkerade. Var tvungen ta 45 minuter i färdakrivaren innan jag kunde köra vidare hem till depån.

Det blev en 50 minuters dammsugning av bussen. Som tur hade löven torkat och gick att få bort.
Jobbade på så svetten lackade.

Toatömning, svabbning invändigt och yttre tvätt samt tankning gjorde jag innan parkering av buss 23.20 på natten.

Lång dag och tuff lång körning men jag kände mig glad och nöjd för jag gillar köra kollot.

Nästa resa blir i början av Juni.
Ser fram emot det

Under året som gått så har jag kämpat på med att betala in campingavgiften för en sommarsäsong med dotterns husvagn i Malingsbo.

Vi är ju van vid att ha vagn stående på säsong på Öland.
Nu är det inte möjligt längre.
Dels ekonomiskt men heller inte genomförbart med dem som har campingen vi bodde på under många år.
Det mesta har spårat ur där och säsongarna har flytt, nästan alla.

Hursom så har vi inte pengarna för att sitta och åka alla dessa mil ner till ön.
Bränsle och allt har ju blivit så hutlöst dyrt.

Förra sommaren ställde vi upp vagnen på gräsmattan utanför huset, vid våran lilla plutt till pool och det fungerade jättebra.
Men det är ju inte riktigt samma sak som att åka bort och campa. Dotter och barnbarn behöver komma hemifrån någonting under sommarlovet.

Så jag kontaktade Malingsbo och hörde om ledig plats och det kom en efter några månader. En bra plats som vi känner till. Bra grannar.
Jag har ju bott där förut och trivs väldigt bra vid den vackra tjärnen och sjön.
Härliga killar som driver den campingen.

Betalade in det sista när lönen kom i Mars så vi kan åka dit med vagnen redan nu om vi vill.
Vi åker på Torsdag kommande vecka.
Var inte så sugna på Valborgsfirande där och jag ska dessutom jobba imorgon 1:a Maj.

Så idag var jag och bytte ut en gasolflaska som ska med fylld.
Dottern och barnbarnet har städat ur vagnen och inrett den inför kommande vartefter dem orkat och hunnit.

Det är ju inte så länge sedan som jag var in och besiktigade vagnen med helt rent papper.
Sedan körde jag den till verkstad för att få ditsatt en ny varmvattenberedare som frös sönder för två år sen redan.

Kom på den smarta iden att hon kan få en med montering och allt som födelsedagspresent i förskott.
Så vi gick ihop vi närmaste och betalade en tillsammans.

Sedan gjordes givetvis ett gastest så allt är ok med den biten också.
Vagnen är nu helt iordning och kan bos i för fullt.
Att beredare fryst var för att den inte har lyckats tömma ur sig ordenligt den hösten då det hände.
Nu vet vi exakt hur man beter sig för att få systemet helt tomt till nästa vinter.

Så nu kommande dagar görs det sista och sedan bär det iväg några dagar för att få allt uppsatt och iordning på myscampingen.
Förtält upp och sen ska den inredas med möbler och allt som behövs.

Det är mycket jobb och kräver kraft men så härligt sedan när allt är på plats.

Imorn jobbar jag.
Ska med dubbeldäckaren till Värmland och hämta kolloledarna som varit på teambuilding över helgen.
Kör dem till Örebro och Stockholm.
Det blir sena natten innan jag är hemma igen.

Körning som jag så väl känner igen sen några år tillbaka.
Kollegan Uffe och jag brukar ju köra kollot på sommaren.

Får se om jag hinner få nån mera körning innan vi åker iväg.
Jag kan ju köra på onsdag så börjar det bygga på timmar för Maj månad.

Då har den här månaden gått med en rungande fart.

Valborgsmässoafton.

Det brukar inte vara något som jag firar men visst är det mysigt med nåt lite extra gott att äta och titta på en brasa någonstans.

Alkoholhaltiga drycker hör ju inte hemma i vårt liv över huvud taget. Många har ju det som tradition att det måste supas till ordentligt.
Allra helst vid brasan, då ska det finnas med en ölburk i näven.
Ett måste för så många individer tyvärr.

För min del börjar det närma sig 12 år sen jag drack något alkoholhaltigt.
Det passar inte in i min livsstil som yrkesförare.
Jag vill känna att jag ska kunna sätta mig vid ratten när det behövs.
Dessutom är det inte ens gott.

Jag kan ta ett glas alkoholfri öl till maten till Jul och Midsommar. Det är gott.
Gärna nåt lite mörkare öl.

Gårdagen var min första lediga dag efter fast tjänst som beställningsförare.
Den var speciell redan från morgonen.
Som att det bar en klump i magen som lossnat och jag kunde känna att jag inte måste göra ett dugg om jag inte vill.

Så valet blev att jobba med det fällda trädet. Med många pauser och en kort vila efter morgongröten.

Sedan åkte jag till stallet för att se mitt barnbarn rida.
Det är nåt som jag tidigare känt att jag varken hinner eller orkar.

Det var jätteskoj!
På agendan idag stod galoppfattningar och sedan skutt över små hinder.
Hästen är ju väldigt stor och mitt barnbarn hanterar honom jättefint.

Han är ju gammal hopphäst så det tycker han är kul och han vill gärna ha fart och ta höga hopp om han får.
Nu var det ju inte lämpligt och när barnbarnet vid ett hinder inte riktigt var med så blev hoppet så kraftigt att hon åkte av.
Ridhjälm och ridväst på givetvis.

Det blev lite blåmärken på benen men inte värre än så.

Upp i sadeln igen och sedan körde vi nya försök ända tills det satt och kändes nog för den här dagen.

Vår familj har ju haft egna hästar och jag kunde ju inte låta bli att ge goda råd och peppa massor efter avåkningen.
Vet ju hur jobbigt det känns att åka ur sadeln och hur det kan hänga i en rädsla efteråt ett tag, även fast man inte gör sig
Illa. Det blir ju ändå en oförutsedd händelse.

Hon är jätteduktig!
En bra häst har hon att träna på också.
Han är en suverän läromästare och försiktig med sin ryttare.
Lyckligt lottad är hon att hennes moster har egen häst som hon har tillgång till precis så mycket som hon vill.

Efter ridningen åkte jag hem och tog en varmdusch.
Det är inte direkt värmande att stå ute på en ridbana i kall blåst.

Gjorde iordning Sparrissoppa och åt den med Sportknäcke med några skivor god Falukorv.

Vet inte om jag skrivit om det tidigare men jag har nu tagit tag i min övervikt.
Den ska väck!
Den är ju så illa att jag inte kan ha mina jobbarbyxor knäppta.
Har ju gjort tappra försök under ett par års tid nu att få ordning på min kropp men givit upp då ork inte funnits.

Hoppet ligger nu i att jag ska kunna lägga focus på min egen kropp och måendet.
Få tiden och orken till det och inte bara jaga omkring i livet i galen stress och stoppa i mig vad som helst.
För så har det verkligen varit.

Äta fel, jobba dygnets alla timmar och inte få återhämtning är ett jättebra sätt att förstöra sin kropp.

Den tiden lägger jag bakom mig.

Hela den här första dagen kändes mer harmonisk inombords.
Jag var trött när kvällen kom men inte totalt slut som jag varit den senaste tiden.

Idag ska jag till Kjula för att se mitt andra barnbarn Isaac spela fotbollsmatch.
Det ser jag fram emot.
Var ju med honom till träning här i veckan och det var kul.
Spännande med en match mot ett annat lag.

Ska först äta min morgongröt så jag står mig.

Lägger ut några foton på Josefina och Magino som dottern tagit.