Landade hemma i lilla lyan igår eftermiddag.
Titti katt trött och jag själv, yr i mössan av allt i helgen.

Försåg mig med mat först av allt innan en kort vila, sedan uppackning av bagaget.

Natten mot Lördagen sov jag tungt,på hotellet i Göteborg.
Som en klubbad oxe, berättade min dotter efteråt.
Det blev ju lite dåligt med sömn innan, med sent jobbskift och tidigt iväg på Fredag morgon, mot Göteborg.
Ca 4 timmars sömn var i minsta laget.

Så natten mot Göteborgsvarvsstarten blev en uppladdning med sömn oxå:)
Dottern hade oroligt tittat till mig på natten, då jag tydligen sovit, helt knäpptyst.

Hade laddat med både mat och dryck kvällen innan så kroppen var väl nöjd och försåg sig med vilan som sista steg i uppladdningen.

Vaknade 8 på dagen D.
Kokade vatten och fixade kaffe.
Hade med frystorkat hemifrån förstås:)

Sedan följde en mental förberedelse.
Stor frukost, check av tävlingsområdet och startgrupp.

Val av kläder.
Strumpor testades.
Naglar och tår kollades av.Inga vassa kanter eller något fick skava.

Efter dusch plattade min dotter håret på mig för att det skulle vara ur vägen
Målade mina naglar:)
Hör liksom till mina lopp att naglarna är snygga i en glad färg.
Denna gång guld.

Kepsen på plats.
Tidschipet på fotleden.

Dottern packade ryggsäcken med det som skulle med.
Vätska, energi och extrakläder.

Jag var focuserad på loppet totalt.
Nervös på hotellet och vägen till loppet.men väl på plats kom lugnet.

Mängder med människor i farten.
64 000 startande och alla anhöriga på det.
Vi rörde oss på området.Köade till toan och bara laddade.
Jag ville inget äta mer än energibar efter frukosten.
Ville inte ha en massa i magen under loppet.

Dottern ville ha bilder på mig där jag var glad och laddad men det var svårt, då jag var så focuserad på min kommande utmaning.
Blev ett tillgjort smil bara.

Hann få en bild av C när han skulle starta, i grupp 3 redan.
Ville skicka så han hade till sin blogg.
Göra honom lite glad med ett minne från sitt lopp och ge honom lite extra energi genom detta.

Lämnade så dottern till sina timmar av väntan på mig.
Köade en sista gång till toan innan jag slöt mig till startgruppen,
Nummer 17 var min grupp.

Fortfarande i det läget hade jag ingen aning om hur detta skulle gå.
Skulle jag orka?
Skulle mina lungor palla med?
Fanns det nog med ork och kraft i min kropp som inte alltför länge sedan låg helt däckad i lunginflammation.
Räckte den träning jag hann få för att ta mig runt dessa 21 km?

Fast besluten att ändå testa om jag mäktade med utmaningen, stod jag då där.
Taggad, focuserad och nästan förbannad:)
Jävlar enamman i mig tog över allting.

Starten gick 15.07 och saktade joggade vi igång.
Kändes bra!
Tuggade på km efter km.
Intog vätska när det fanns.
Fortsatte, kände efter vad kroppen sade.

Huvudet skärpt, benen starka.
Pratade med mig själv...jobba med benen, upp med ryggen, bak med axlarna, stolt hållning.
Låt benen göra jobbet, där finns styrkan.

Vid 5 km började jag att le:)
Det funkade allting!
Jag gick i uppförsbackarna.
Allt annat joggade jag på i ett tempo som funkade för mig.
Många gick, några helt slut vid 5 redan.

10 km:) Känslan enorm.
Allt funkade, sakta men säkert.
Det var en härlig stämning längs hela vägen.
Publik som bar oss, musik spelades.
Peppande ord och rop.

Vätska i form av energidryck och vatten ofta.

Jag jobbade på så gott det gick.
Leende och fast övertygad om att klara detta.
Vid 18 tyckte mina ben att detta var jobbigt.De började kännas som betongklumpar.
Jag känpade på.
Hade tagit min medhavda energikick vid 10, kändes lagom för att räcka hela vägen.

Kämpade på, ryggen jättetrött och smärtande.Fötterna kändes jättebra.
Benen helt slut.
Publik och funktionärstödet enormt på slutet:)
Jag kämpade och slet, log och bara njöt av tanken att jag skulle klara detta.

Så sista 200 metrarna innan mål...folkhavet bar oss fram i mål där vi strömmade in i ett vimmel av trötta, svettiga och medtagna tävlande.

Jag bara vrålade då jag passerade mållinjen!

Fyfa....Jag klarade det!
Mot alla odds så klarade jag loppet.

Göteborgsvarvet 2015 var mitt mål:)

Dottern hade inte uppfattat min målgång utan vi slöt upp vid mötesplatsen vi bestämt.
Det var packat med folk överallt.

Stelbenta löpare och stressade anhöriga.
Fick vatten, banan och ett lite kexchoklad vid målgången.

Väl framme på hotellet kände jag hur tröttheten, stelheten infann sig i min kropp.
Tog ett varmbad efter lång och smärtsam stretch.

Dottern ordnade mat åt oss på rummet.
Hambugartallrik
Den var supergod:)
Hon såg till att jag drack och fyllde på vätskedepån igen.

Vädret var jättebra denna gång.
Sol, lite blåsigt och ca +14 grader.
Varmt rejält i lä och full sol och straxt kompenserat med vind och lite kyligare.

Jag var supernöjd och glad.
Fixade den vackra medaljen!
Var så stolt!
Tiden var urusel såklart men det bekom mig inte.

Byxorna jag valde att springa i var perfekt, linnet skönt och snyggt.
Skorna perfekt.
Mina Saucony Mirage från förra året.

Tack för allt Göteborgsvarvet!
Som vanligt, jättebra arrangerat och härlig folkfest.
Tack all publik och alla funktionärer.

Vi ses år 2016:)
Var så säker!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ingen Wille katt har kommit hem. Jag gjorde ett utrop på fb officiellt för att få en spridning. Vi vill ju få veta vad som hänt. Nova katt har börjat repa sig från chocken över att mista sin bästa vän som hon lever med dygnet runt. Nu är hon en...

Barnbarnet härhemma Konfirmeras idag 25/5 i Jäders Kyrka Eskilstuna. Dottern, hon och jag har jobbat med att förbereda festen med mat och allt, elnigt Konfirmandens önskemål. Jag har fixat ostpajer och gjort smörgåstårta. Igår städade vi och f...

Vi är nu inne på dag 10 sedan Wille katt plötsligt mitt på dagen i hans vanliga rutiner bara försvann. Dottern säger tidpunkt 12.30-15.30 Måndag den 12/5. Han var inte hemma som han brukar. Wille är en katt med fasta rutiner och hemmet och famil...

Är nu inne på dag två med tågersättning. Lämnade av mina gäster från Japan på Gardermoen i Söndags eftermiddag. Sen var det full fart över till Sverige igen och hotell i Arvika. Fick ett rum utan fönster vilket inte är så himla bra i min värld...

Nu har det gått några dagar sen senaste reseinlägget. Jag är tillbaka i Ulvik på Brakenes hotel. Denna gång är det nog ganska fullbelagt på hotellet för vi är 4 bussar parkerade utanför. Idag är det 17:e Maj och stor stor festdag här i Norge. ...