Redan förra året i Juni anmälde jag mig och min dotter till Göteborgsvarvet 2015.
Hade alldeles nyligen genomfört loppet för första gången:)
Medaljen var min, jag hade klarat loppet, tagit mig runt 21 km.
Kändes superbra!!

Jag har tränat och försökt hålla mig i form hela vägen sedan dess.

Hälsan har svikit stundtals.
Förkylningar och nu senast även lunginflammation.
Det sätter käppar i hjulet, helt klart.

Min dotter kommer inte att starta.
Hon skadade svanskotan och ryggen efter en rejäl skidvurpa i vintras.
Det satte stopp för hennes träning, fullständigt.
Hon kunde knappt gå eller sitta de första veckorna.

Jag själv hade kommit i riktigt bra form i början på året.
Så kom en rejäl förkylning.
Lät den läka ut innan försök till träning.
Hade kommit igång bra igen då kroppen slog bakut.
Jag hade arbetat hela sjukdomstiden och straffet blev lungorna.
Så total vila i 14 dagar innan jag försiktigh kunde göra någonting.

Krafterna fanns inte!

Har nu gått en del, småjoggat och börjat röra på mig mera för var dag.
Känner eftef och lyssnar på kroppen.
Var ut 7 km i Lördags.
10 km igår Söndag i tung sand.
Idag Måndag blev det drygt 8 km.

Gnetar på det jag klarar.
Joggade lite längre sträckor idag.
Lite styrketräning.

Grunden finns i min kropp.Det gäller bara att jag nu får igång löpningen och att andningen håller.
Att lungorna pallar.

Fick veta när jag åkte in akut till Sjukhuset i Köping, efter Ekg och lungröntgen, samt andra prover att jag var i mycket bra fysisk kondition.
Det var skönt att veta.

Så jag lever på hoppet och med kämparglöden brinnande, att jag skall starta i Göteborgsvarvet 2015.
Den går av stapeln 23/5.

Jag vill ha med mig årets medalj hem därifrån.
Vet också att om jag beslutar mig för att starta så kommer inget att kunna hindra mig från att fullfölja loppet
Det skall vara att jag tar så slut att jag rasar ihop, det är det enda!!

Jag vill och jag ska:)

Göteborg!
Vi ses sedan!

Det är en gåva i dagens uppsjasade tillvaro, att bara vara.
Det är en ständig jakt på allt som skall göras.
Jobbet, träningen, umgänget med vänner, statusjakten....osv
Man far omkring från det ena till det andra och tar sig sällan tiden att bara vara.
Många hamnar i tristess om de skulle råka få en stund över, som det inget presteras under.

Jag får frågan ibland...vad gör du på din fritid? Vad är du intresserad av.
Jag svarar att jag tränar, vilar, umgås med mina barn och barnbarn, besöker kyrkan, bloggar och bara trivs med tillvaron.

Då kan frågan...vad har du för intressen komma upp igen.
Så det jag gör är inga intressen:)
Intressant kan jag tycka då.
Bara för att mina intressen inte överensstämmer med frågeställarens så räknas de inte som intressen.

Därtill kan jag ju lägga till min husvagn, bilen och pyssel med min lya också.
Men det räcker liksom inte för en del.
Jag borde resa, ha grillkvällar, spela golf, segla eller en massa annat.

För mig räcker det jag har alldeles ypperligt.
Jag har aldrig tråkigt.
Gör precis det jag själv känner för i stunden.
Vill att livet skall vara en njutfull tillvaro på så många vis det bara går.

Mitt arbete som jag älskar tar mycket av min tid och energi.
Säkert tack vare att jag engagerar mig.Jag vill må bra under alla de timmar jag sitter vid bussratten.
Jag ser jättemycket ständigt, möter härliga människor, får prata och lyssna på livsberättelser.
Jag är ständigt i rörelse i trafiken.
Behöver vara koncentrerad i kanske 9-10 timmar.
Det kostar på många gånger:)

Detta gör också att jag trivs med en stillsam tillvaro privat.
Jag har lärt mig göra det.
Behöver inte ständigt prestera för att må bra.
Jag prioriterar helt enkelt.

Sedan att jag tränar och har mål jag vill nå, som nu snart Göteborgsvarvet, det ger livet en skön krydda.
Jag rör på mig och mår toppen i det.
Har god hälsa, bra fysik och kroppen är glad.

Just nu har jag valt att tillbringa min tid här på Öland, i min husvagn.
Bara Titti katt och jag.
Ägnar stor del av min tid till att just bara vara:)
Njuta av känslan av frid och rofylldhet.

Här behöver jag inte prestera någonting alls.
Vill jag ligga kvar under täcket, så gör jag det.Eller inte:)
Det är helt upp till mig.

Så skönt att vakna på morgonen och bara tänka...hur kommer denna dag att se ut?
Vad behöver göras?
Jag bestämmer själv allt:)
Så härligt!

Det som nu står på tur är en sväng till Servicehuset innan jag ger mig ut på min milslånga träningspass.
Solen är uppe och fåglarna sjunger.
Det ser härligt ut, utanför husvagnen.

Väl hemma här igen väntar en stund med Titti och frukost.

Det jag behöver göra idag är att öppna upp under min bädd och undersöka vad som felar med mitt badrumsavlopp.
Men vill jag inte det idag så gör det inget:)
Jag mår lika bra ändå.

Vi får se hur jag styr min tid.
Kanske blir det så varm dag att jag kan lägga mig och sola, kanske doppa tårna i havet, det visar sig.
Det viktiga är att jag mår bra och njuter av tillvaron.

Tittis och min helt egentid på vårt älskade Öland.

Ligger här i sängen och lyssnar på tystnaden.
Det är ganska lustigt egentligen, att det aldrig är riktigt tyst.
Någonting låter ständigt.
Det knäpper i husvagnens värmeelement, Titti spinner bredvid mig i sängen.
På avstånd hörs en bil.
En fågel piper till i mörkret.

Ändå är det tystnad....

Det är ett enormt brus vi lever i ständigt.Alltid någonting som låter.
Öronen får aldrig vila.
Hemma där jag bor i Kungsör är det trafik, dygnet runt åker det fordon förbi mina fönster.

Jag vill ha det så:)
För mig är det just där och då, en trygghetskänsla.
Höra andra människor leva.
Hur de går i trapphuset, öppnar och stänger dörrar.
Det låter från dusch och toa hos grannen.
Ljud som hör hemma där.
Det skall bara vara så.

Här i husvagnen är det tyst.
De små ljud som hörs är naturliga.
Det är en rofylldhet som ger mig energi, att leva i ständigt brus hemma.
Jag behöver denna tystnad här på Öland.
Nu under försäsong är det så få här.
Jag njuter av det!
Behöver inte andra människor här.

Självklart saknar jag min dotter med familj i deras husvagn.
Nu kunde vi inte vara här samtidigt så då gillar jag läget helt enkelt.
Vi hinner umgås under huvudsemestern sedan.

Idag efter en sen lunch unnade jag mig en tupplur.
En timme ungefär sov jag.
Det kallar jag laddning av batteriet:)
Sedan upp och på med eftermiddagskaffet.

Ett tag var det så soligt att jag tog på bikini och lade mig ute på min trall och solade.
Fick sällskap av skogsmyror
De har väl en stack i närheten.
Vi var lite oense om att de prompt skulle klättra på mig där jag låg.

Straxt kom molnen och det började åska i fjärran.
Packade mig in i vagnen igen.

Tycker om när det åskar.
Framförallt på natten, när det blixtrar och lever om.
Nu kom inte åskan över här utan ett rejält regn bara.

Vädret är väldigt nyckfullt just nu.
Timme för timme kan det skifta om och om igen:)

Imorgon skall jag ge mig ut igen, träna och må gott:)
Först sova en god natt
Jag och min lilla katt