Somnade väldigt tidigt Fredag kväll efter en dag fylld av sol, träning, lite shopping, utflykt längs ön och allehanda sysslor med husvagn och boende.
Duschade vid 17 tiden och kände mig redan då ganska mör :)
Det märks att friskluften tar på mig och att livet återvänder i min kropp.

Så skönt just detta med att sova när jag känner för det och sedan plocka med vad som känns bra för stunden.
Batterierna börjar vara laddade och det känns toppen.

Såg nyss när jag vaknade till att det låg missade samtal och meddelanden.
Eftersökt så fort jag är tyst och söker mig inåt i mig själv.
Tillgängligheten är nödvändig ständigt.Ändå har jag sagt och skrivit att jag kommer att välja mera egentid här än hemma.

Imorgon är det Lördag och min sista heldag här.
Åker hem på Söndag för att återigen dra igång med jobb och vardag.
Sommaren närmar sig och min resa till Italien likaså :)

Ser väldigt fram emot den.
Innan dess vill jag i bättre form.
Så på Måndag blir det besök på apoteket och tillskott av magnesium i kosten står på tur.
Nåt saknas i kroppen då jag har så ont i mina leder.

Kroppen svarar dåligt på träning och mitt sockersug är riktigt jobbigt.
Så en omläggning är nödvändig.
Träningen hör till mitt liv och välmående och det känns inte bra att jag får ont av den och känner dålig ork, motivation och styrkan minimal.

Något hände i min kropp vid den hemska influensan i vintras.
Den tog hårt på mig.

Göteborgsvarvet går på Lördag och jag är inte ens där.
Likaså Stockholm Maran i början på Juni.Även den ställer jag in.
Bortkastade pengar och förväntningar som inget blev av.
Känns jobbigt men jag har inget val.

Det är bara att strukturera om allt och dra igång en annorlunda träningsvana.
Blir svårt med en kontinuitet med de arbetstider jag har och långa resor till och från jobbet.
Ser redan nu att det blir en lång och tung arbetsvecka.
Med minst 2 dagar i Uppsala samt någon utbildning.

Känns bra att jag äntligen får förmiddagar efter att nästan bara ha jobbat kvällar och nätter.
Tufft för en morgonmänniska.

Min älskade har det så tufft just nu att jag nästan inte kan skriva till honom utan att det tolkas fel.
Väljer att vara lite tillbakadragen ett tag då jag inte bidrar med något för honom.
Jag kan inte hjälpa på något sätt.
Tids nog måste ju det som tynger lätta även för honom.

Han vet ju att jag finns för honom och älskar honom högt oavsett ständig kontakt eller inte.
Var och en bär sin egen börda tills det är dags för annan lösning av livet.

Längtar ständigt efter honom...
Mannen i mitt liv som jag sökt länge...

Känner annars att min egen balans i själen börjar vara åter.
Dessa dagar och nätter för mig själv har verkligen varit nödvändiga.
Jag har kommit till insikter och även hittat nya värden i livet.

Stundtals har en ångest gripit tag i mig och känslan av maktlöshet har haft sitt grepp om min hjärna.
Just att inte kunna hjälpa och finnas för nära som har det tufft.
När min egen ork begränsats.
Har helt enkelt fått lov att skydda mig själv för att inte krascha.

Då saker som hänt även berört mig illa känslomässigt.
Då människor jag trott om gott visat sig vara riktiga rötägg.Som bara agerat för egen vinning och på ett så vidrigt sätt att det skadat mina närmaste fruktansvärt illa.
I detta då även mig.
Det tar på en mentalt.

Min blåögda tillit till människor är borta.
Jag har fått svårare att tro på ord som sägs och lita på att verkligheten är som den ser ut.
Det på flera plan i mitt liv.

Människor som påstår sig vara ens vän och det bara är en fasad...
Dessa har lika gärna kunnat sparka mig rakt i magen och hånskrattat åt min tillit, så ont har det gjort.

Det tär på en och en vaksamhet är väckt inom mig.

Jag kommer inte att vara samma människa som jag var innan när jag åker hem efter dessa själavårdande dagar.
Jag kommer att vara tuffare och mera bestämd med saker och ting.

Världen ser annorlunda ut och villkorslös kärlek är tydligen inte lösningen på allt.

Jag kommer inte att tillåta någon komma nära mig såpass att det går att skada min själ igen.
Inte heller släppa in någon utan att jag själv sätter spelreglerna.

Godheten jag hittills burit kommer jag att överlämna till någon som kan hantera den bättre än jag.
Jag lägger på ett skal runt mig själv som skydd och den kommer bli riktigt tuff att ta sig innanför.

Har haft det förut i livet och känner att det är bäst för alla att den åter härdas och förblir intakt.

Jag kommer behöva mycket bevis för kärlek och vänskap innan jag tror på det.
Där är skörden av de dagar jag haft här på ön i min självvalda ensamhet.

Jag har samma rätt att leva och må bra som alla andra.Allt ska inte vara en enda kamp ständigt.

Vill du mig väl så finns jag...har du andra avsikter så håll dig borta.
Jag kommer att slåss!
Skyddsmuren är uppbyggd och stannar sålänge jag känner att det är nödvändigt.
Jag kommer att försvara dem jag älskar med näbbar och klor.
Den kärlek som jag ännu tror på och lever i skadar ingen..det ser jag till!

Hårt men sant!

Mitt liv lever jag nu och jag tänker vara lycklig, glad och galen som alltid.
Njuta av det jag känner är min grej...som att vara en fullblodskvinna även fast jag börjar vara skrynklig och äldre.
Passionen finns i livet starkare än någonsin.
Jag trivs med den jag är och är stolt över mig själv.
Jag vill ingen människa ont... Sålänge denne inte vill skada mig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är det tidig Tisdag morgon och jag vaknade efter en natt med djup, nästan medvetslös sömn. Natten innan var det svårt att komma till ro då jag anlände rätt sent och skulle upp tidigt. Det blev slarv med matintaget också igår och det gjorde nog...

Söndagen bjöd på jättefint somigt väder, men hu så kyligt. Men kylan märkte jag inte av där vid bussratten. Hann äta frukost denna morgon innan det bar iväg till Kristinehamn för lastning av tågresenärer till Karlstad och Oslo. Jag fick med mång...

Kände mig trött och hungrig när jag gick ut till bussen och hämtade laddsladden till min mobil. Passerade receptionen på hotellet och kunde inte motstå att köpa mig en Linssallad med handskalade räkor och kokt ägg som kostade 89:- Har köpt nåt...

Vaknade jättetidigt i husbilen. Det bar minusgrader ute och det kändes inne hos mig där i bilen. Pannan gick igång ofta. Bryggde på gott starkt kaffe och låg sedan kvar i söngvärnen en stund. Hörde hur kollegor hämtade sina bussar. Jag fick ...

Måndagen började jag med att haltande av smärta kliva upp tidigt och få igång kroppen innan det var dags att köra barnbarnet till skolan och direkt därefter åka och besiktiga min lilla bil. Jättetrevlig besiktning. Dekra i Svista hemma i Eskilstun...