Nu har vi hittat vårt sommarparadis :)

Berättar mera senare.
Jag måste sova straxt.
Ska upp 2.45 och jobba

Vaknade tidigt imorse, i husvagnen.
Kände mig trött och seg när jag gick på toa.
På med kaffe och tände sedan värmeljus för att påbörja dagen stilla.
Det var ännu mörkt ute.

Intog kaffet. Drog upp gardinerna när det började ljusna.
Pratade på Messenger med min käresta.
Han mådde dåligt.
Genomförkyld och frusen hade han vaknat.

Jag tog en morgonpromenad i det mulna vädret.
Det blev lite foton.

Bestämde mig för att ta ett sista bad för säsongen, där i Herrfallet.
På med bikini.
Gick ner till bryggan i foppatofflor och morgonrock.

Gick i från bryggan och vadade ut i det grunda vattnet.
+10 i luften och det var kallare i vattnet, jag lovar :)
Det nöp i skinnet men jag simmade ut en bit innan det var dags att gå upp.
Ville inte bli för kall

Snabbt upp till husvagnen.
Hämtade duschgrejer och i duschen.
Varmt och skönt.

Jag hade sällskap där av stora vackra rovspindlar, flera stycken.
Riktiga snyggingar.

Ligger nerbäddad i husvagnen.
Det är varmt och skönt.
Tyst, lugnt och mörkt ute.

Lyssnar på de stilla regndropparna, mot husvagnstaket.
Fixade nyss till en kaffe med vår Tassimobryggare.
Har ätit en hel del denna kväll.
Mest gott bröd, ost och starka nötter.

Till kaffet tog jag två små kakor, som då innehåller socker.
Smakade fruktansvärt sött när jag nu vant mig av med sockret helt.
Nästan beskt.

Har bara huserat här i vagnen efter jag varit ut på den kortare promenaden.
Känner mig väldigt trött och håglös.
Har svårt att se riktigt ljust på någonting just nu.
Märks att stressen på jobbet äter på min hjärna, alldeles för mycket.

Blir bra med att jobba bara två tidiga tjänster denna vecka och sedan helgen ledigt.

Börjar med att sova ordentligt kommande natt.
Får se vad jag hittar på imorgon.

Saknar min Älskling här hos mig

Vad jag har längtat efter att få vara ledig.
Nu äntligen, idag, efter jag slutat jobbet, så bar det iväg till stillhet och tystnad.

Sambon hade med bilen till jobbet, efter han varit och tränat.
Han började jobba efter lunch och tar sedan min cykel hem ikväll.

Jag åkte först och handlade med det jag ville äta under ledigheten, i husvagnen.
Det blev gott bröd, ost och soppa.
Lite starka nötter och torkad frukt.
Vill inte stoppa i mig för mycket och definitivt inte socker.

Åkte till Herrfallet och bar in det lilla jag hade med mig.
Fick igång tv:n som står på i bakgrunden.

Känner nu när jag är här i tystnaden, hur det tjuter i mina öron.
Tinnitustjut av stressen på jobbet.
Det har slagit lock för öronen dessutom.
Locket släpper stundtals nu när jag sakta varvar ner.
Hoppas det försvinner efter en god natts sömn.

Hämtade in fräscht vatten och bryggde mig gott kaffe.
Bredde olivbröd med bregott och ost.

Innan jag satte mig ner för att njuta av detta så blev det en kort promenad på stranden och i skogen.
Mötte i skogen en jättefin snok som förskräckt slingrade iväg.
Jag bad om ursäkt för att jag skrämt denne.

Växte mängder med svamp överallt men inga som var ätbara.
Gick åter till vagnen och bytte om till mysplagg och installerade mig i sängen, med kaffet och mackorna.

Bara njöt av friden...

Igår fick jag och sambon ett ryck bara och åkte bort till Kloten för att titta på campingen och området.

Jag körde och han satt bredvid, medtagen efter dagar av ryggont och omvårdnad av vovve, som tidigare varit väldigt sjuk, efter glykolförgiftning.
Utlagd mat i Köping där vovve bor.
Matte på sjukhus på operation så vi valde ta vovve hem till oss för att ge honom ständig tillsyn under de första dagarna.

Vovve var med oss i bilen och jätteglad över att komma ut i naturen och stillheten.

Som om vi inte hade nog med elände så uppmärksammar sambon, att höger framdäck ser konstig ut, där vi står parkerade.
Den ser för platt ut för att vara ok i luft.
Vi hade tidigare problem med ventilen på höger bak och trodde nu att det var samma med detta däck.

Det var bara att efter vår promenad och undersökning av den vackra omgivningen, bege oss till närmaste mack, drygt två mil bort för att checka lufttrycket.
Det blev Kopparberg för vår del som låg närmast.

Efter orolig körning och rädsla att tömma däcket helt, så kom vi fram till en bemannad mack med luft.
Mycket riktigt, det var bara 0,9 i däcket.
Skulle vara 2,6.
Jag hade inget märkt under körningen och vet ju inte när den började tömmas ur heller.

Fyllde på och valde att åka direkt til vår däckfirma i Surahammar och få detta kollat.
Åkte dit och fick genast hjälp av Lasse som är hjälpsam och trevlig ständigt.
Loss med däcket och i ett vattenbad.
Genast syntes en läcka.
På sidan av däcket, en stickskada.

Sambon var på promenad med vovve och kom åter och vi pratade om detta.
Hade vi kört på nåt längs färden till Kloten, en spik eller nåt annat vasst, eller var detta medvetet gjort av någon med ett vasst föremål.

Tankarna hamnar osökt på sådana banor då det händer så mycket just nu, överallt med skadegörelse och ödeläggelse.
Bara på vår gata har vi ju sett en totalt sönderslagen bil och uppbrutna tanklock de senaste veckorna.
Vår bil stod ju ute på parkeringen dagen innan i många timmar.

Nåja, vi vet ju inte vart sticket kom ifrån.
Det satt bara på så konstigt ställe på däcket.

Medans vi gick iväg och fick i oss varsin French hotdog så lagades däcket.
Vi kom i samspråk med en man vars vovve hade blivit glykolförgiftad för ett år sedan, i Surahammar.
Det är tydligen många vovvar som råkar ut för detta nuförtiden.
Fruktansvärt sorgligt och hemskt.
Ingen går längre trygg.
Inte ens våra fyrbenta familjemedlemmar.

Däcket blev klart och vi kunde åka hemåt, några hundringar fattigare.
Skönt att vi kunde få det så smidigt fixat.
Tack Lasse och grabbarna!
Ni är guld värda.
Däckservice i Surahammar.
Bästa däckverkstaden helt klart.
Finns ingen annan jag väljer

Kom hem och parkerade Elsa Saab utanför då vovve senare under kvällen kördes hem till sitt.
Han var pigg och glad och det kändes skönt att vi kunnat hjälpa när hans matte hade det jobbigt.
Husse behöver ju också sin vovve fast de inte längre bor i samma hem.
Den kärleken dör aldrig.

Vi skulle verkligen behöva en egen vovve....

En dröm som vi inte kan förverkliga med de arbetsförhållanden vi lever i nu...
Vi jobbar ju ständigt.
Jag fick en enda dag ledigt denna vecka från busskörningen...
En enda dag för återhämtning.

Tog lite foton när vi var ute med vovve i väntan på däckets lagning.
Vovve träffade på Lasses robotgräsklippare som han skällde ut och blev lite paff, när den inte brydde sig om hans skäll.

Vi fick oss ett gott skratt :)

Han tittade förvånat på sin husse, som om han ställde sig frågan över vad det var för en kaxig pryl som inte blev rädd för honom.

På Söndag har det gått 4 veckor sedan jag började med min träning och kaloriintagskontroll :)

Båda delarna går riktigt bra.

Då jag inte väger mig så har jag inga tappade kilon jag kan lägga fram, utan det är kläderna jag märker det på.

Uniformsbyxorna sitter löst nu och fettvalkarna som vällde över linningen är försvunna.
Alla kläder jag har sitter löst.
Jackor och tröjor, byxor och klänningar.

Känns jätteskönt!

Jag äter det jag behöver varje dag men inget mera.
Inget socker i stort sett och det känns härligt att inte ha suget.

Träningen denna vecka har bestått i powerwalk och cykling.
Inget gymmande då vädret varit bra.
Vilodag idag, torsdag.

Allt går över förväntan och jag är stolt och glad över det jag åstadkommit.

Fortsätter ett tag till.
Vill i mina svarta byxor som är målet

Vi söker efter en lugn och stillsam camping för att få den vila vi behöver, när vi är lediga.

Åkte till Kloten och för mig kändes det toppen med friden och närheten till naturen, vattnet och skogen.

Mejlade dem ikväll för att kolla om de har säsongsplatser för nästa år

Jag är verkligen ingen kvällsjobbare.
Det blev jag varse om igår.

Sista turen jag körde från Arlanda var jag jättetrött och det krävde enorm kraft och koncentration från mig, för att få allt att fungera.

För min del blev lösningen fullständig kundfocus.
Jag såg till att ha kul på jobbet och det resulterade i att flera kom fram i Västerås och tackade mig för trygg och mjuk körning.
Underbart bemötande och hjälpsamhet.

Jag ville verkligen att alla som behövde åka med mig, kunde göra det.
Även fast deras betalmedel krånglade så löste vi det.
Trötta resenärer som rest långt och ville hem.
De kom med och Swebus fick betalt.
Ordnade allt med lugn och vänlighet.
Skojfriskhet och humor.
Det uppskattades och uppmärksammades oerhört.

En man sade vid framkomst i Västerås att det är förare som mig som gör resenärernas resa värdefull.
Bästa bussföraren han någonsin mött under alla hans år som han rest.

För min del är det resenärerna som gör att jag härdar ut med den stress och röra vi arbetar under.

Min rygg känns bra igen och det gör också att jag fungerar bättre som bussförare och människa.
Hela förarstolar borde ha en högre prioritet än det har i branchen.
Vi sitter ju mängder med timmar...

Vissa dagar känns bättre än andra, tack vare människors välvilja och tålamod med oss.