Min älskade sambo började jobba tidigt Lördag morgon.
Jag själv vaknade redan klockan 5 och njöt av mitt morgonkaffe.

Dagens plan var att handla på Hälla och sedan fixa mat hemma.
På eftermiddagen hade jag annat inbokat som jag skriver om i ett eget blogginlägg senare.

Funderade på att ta bussen då det var regnigt och blött ute.
Sedan kände jag att det spratt till i benen och i ett nafs var jag i träningskläderna.
Lilla ryggsäcken på och i den shoppingkassar och vattenflaska.

Styrde stegen ner mot Mälarens strand.
Vattnet drog som vanligt i mig och jag gick med lätta, raska steg mot Centralen.
Kramade om en kollega på B4y och fortsatte igenom Vasaparken mot vattnet.
Duggregnade lite men det bekom mig inte.

Tog foton av höstens färgprakt.
Ringblommorna i Vasaparken var helt underbara.

Löven började färgas och det växte fina svampar på gräsmattorna.

Det hade förberetts för Action Run lite överallt och det såg kul ut, men lockade inte mig alls.
Sådant har inte tilltalat mig, utan jag gillar ju vanliga löpartävlingar mera.

I hamnen låg den fina båten Anny som jag tycker är ett härligt inslag i miljön.
Hoppas hon får ligga kvar där

Fortsatte längs vattnet och de enda som var ute var hundägare och löpare.

Träffade min fina kollega M från VL tiden och vi hade ett gott samtal.
Hon fick mig att ännu en gång tänka till, vad gäller min egen hälsa och ork.
Hur livet är sårbart och hur snabbt allt kan förändras.
Hon hade själv drabbats tidigare av en stroke, som idag begränsar hennes liv.
Vi kramade om varandra och jag fortsatte min vandring.

Kände att jag började få lite ont om tid så det fick bli några foton till innan jag hoppade på bussen till Hälla på Björnövägen.

Kändes skönt att komma inomhus.
Var fuktig överallt efter det stilla regnet.

Handlade det som behövdes till eftermiddagens äventyr.
Gick från Hälla till jobbet med två tunga kassar.
Bra styrketräning.

Älsklingen kom in med bussen på långrast och vi åkte hem.
Grejade mat åt oss.
Kyckling och ris som jag själv också åt lite av.

Sedan dusch och fixa med annat innan det var dags för honom att jobba andra delen av dagens tjänst.
Jag åkte vidare till Apoteket och ett snabbt besök på Willys innan avfärd till ett möte jag längtat efter.

Denna fredag blev inte någon vanlig dag inte.
Började fridfullt på morgonen då jag gick upp 2.45
Kände mig pigg och utvilad, efter att ha fått sova 6 timmar.
Alldeles perfekt för mig och kroppens återhämtning.

Cyklade till jobbet och tog en liten extrasväng just bara för att det var så lugnt och skönt ute.
Ca +10 i luften.
Helt tyst och stilla.
Njutfullt.

Fick ut vår bästa buss.
Scania som går fint och mjukt. Ren och väldoftande. Allt fungerar i den bussen.
Efter säkerhetskontrollen som jag är noga med, åkte jag och Scania ner till väntande resenärer vid Resecentrum.
Hade en mugg kaffe bredvid mig som jag smuttade på.
Radion spelade bra musik och jag mådde prima.

Tänkte återigen på hur härligt det skulle vara att få jobba såhär varje dag.
Gå upp tidigt och få må bra i jobbet.
En dröm jag vägrar släppa.
Nog borde någon arbetsgivare ta fasta på detta och använda min gåva till något bra.

Goa resenärer som jag tog väl hand om.
Tycker om att ge mitt bästa och verkligen ge service och omtanke.
De sov i min mjuka buss med nattbelysning invändigt, tryggt hela vägen till Arlanda.

Jag mådde toppen.
Kände att jag gjorde något bra, som gav dessa människor en fin start på deras dag och resa.

På Arlanda var det kaos givetvis.
De bygger om på terminalerna och det är en röra som heter duga.
Stressade taxin överallt och det parkeras på våra hållplatser.
Vi bussar är ständigt i vägen för andra fordon.

Pulsen gick upp där en stund och jag hade svårt att hinna i tid till min avgångstid mot Västerås.
Tar sådan tid och energi med all röran.
Vår färdväg så nerkrympt att vi måste koncentrera oss till 110% för att inte köra emot någon bil, felplacerad skylt eller betongsugga.

Mina bokningar visade 1 resenär åter.
Jag åkte ifrån Arlanda med 12 i bussen.
Vårt system hängde inte med att uppdatera som vanligt på Arlanda.
Ännu ett stressmoment för oss.

Kom iväg något försenad och for åter mot Västerås.
Förarbyte där och det var min morgontrötta sambo som tog över.

Sedan var stöket ett faktum för honom.

Militärövningen Aurora 17 hade då stängt av E18 och all trafik leddes via mindre vägar.
Kaos vid vid nedfarten i Enköping där miltärfordon kördes ner på E18 och all annan trafik stoppades.
Köer överallt i morgonrusningen.

Min käresta drog med sig en 15 minuters försening direkt där och så även turen innan honom.
Våra resenärer i stress då de inte förberett sig alls för detta, trots att de flesta visste, via media och skyltar ute i över en veckas tid överallt.
Många har svårt att planera sitt resande.
De litar blint på att våra körtider skall hålla.

Så fungerar ju inte verkligheten då vi rör oss på vägar med mycket trafik.
Vad som helst kan ju hända.
Sedan får vi ta emot skället och missnöjet när de blir sena till sitt flyg.

Efter kort rast tog jag över buss efter stressad kollega.
Lastade mycket resenärer och gav noggrann information om hur det såg ut längs vår färdväg.
Att det var avstängt, att det var militärfordon överallt och att förseningar inte gick att undvika.
Att Aurora 17 var det som prioriterades.
Att vi måste följa militärens hänvisningar om färdväg.

Ändå krävde några resenärer att jag måste veta vår ankomsttid.
De försökte tvinga ur mig ett löfte att de skulle hinna med sina flyg, som var alldeles för tajt bokade.
När jag svarade att detta var omöjligt för mig, då jag inte visste hur det såg ut längs vägen, då all trafik leddes om från E18.
Jag fick mina fiskar varma.
Det var jag som bar ansvaret för deras restid ansåg en arg man.

Då jag visste att detta var på gång så var jag mentalt förberedd och kunde hantera inom mig den frustration resenärerna bar.

Svarade att jag gjorde mitt yttersta och att mer kunde jag inte göra.

Ringde två kollegor som låg längs vår färdväg och hörde efter hur det såg ut.
Fick bra information och kunde tack vare det välja rätt vägar och allt slutade mycket bra.
Jag informerade våra resenärer längs vägen för att ge dem chansen att veta hur vi låg till.

Vi hann nästan i tid, sånär som på 3 minuter.
De mest stressade hängde på dörren ändå och for ut ur bussen, arga och sura.
3 minuter ??
Då har man väl ändå bokat lite galet om det hänger på 3 minuter.

Många tackade för bra, mjuk körning och även ett bra jobb med val av färdväg.
Likaså över min utförliga och tydliga information.

Tog till mig och lät den positiva feedbacken ta över känslan av harm, över de som skällt på mig.

Hann gå på toa innan nya resenärer skulle på och återigen fick jag med mig många fler än bokningssystemet hade angett.

Rullade till Västerås längs vägar där det stod massor av stridsvagnar, militärvalpar, lastbilar med kanoner och alla möjliga sorters fordon.
Skrämmande och samtidigt intressant.

Fick frågor om Aurora17 och jag visste ju lite om den och svarade gärna.
Det var från resenärer som varit utomlands i flera veckor och visste inget om övningen.

Trött och nöjd med min prestation för denna dag, rullade jag bussen i depå.
Städade ur till nästa förare och cyklade sedan hem.

Texten på bussens bakruta stämde bra denna dag.

(fotot från ett tidigare tillfälle då jag hade denna buss framför mig )

Ligger här i sängen och dricker kaffe, tidigt Lördag morgon.
Jag borde kanske sova egentligen, men det går inte.
Vaknade straxt efter att sambon gått upp.
Han jobb jobbhelg och en riktigt knäckande sådan för hans del.
Förmiddag!
Det är ju Jag som ska jobba så, inte han.

Nästa vecka blir jättekämpig för oss båda.
Vi jobbar de skift som våra kroppar absolut inte mår bra av.
Jag kvällar och han tidiga mornar.
Byta får vi inte då arbetsgivaren vägrar.
De struntar fullständigt i att vi mår dåligt i det.

För mig kommer det innebära att jag kommer krascha mot slutet av veckan i sömnbrist.
Jag kommer sova kanske 3-4 timmar per natt. Jobbar 14.30-23.30
Somnar vid 1.30 tiden och vaknar vid 4-5 igen

Min käresta som är kvällsmänniska får samma problem.
Han har svårt att lägga sig före midnatt och ska opp vid 2.30 på morron.
Hans pass är 3.40-12.30

Det är ju mina idealtider!!!!

Så på fredag vandrar det två zombies här hemma hos oss.
Kroppar och knoppar helt ur balans

Fasar för detta!

Denna dag blev ganska tung då jag fick alldeles för lite sömn.
Det är så mycket jag vill göra på mina få lediga dagar, att tiden knappt räcker till.

Gårdagen gick ju åt helt till hjärtultraljudet, matlagning och sedan besöket på Malingsbo camping.
Sen var dagen slut.
Vill ju så gärna hinna vara med mina barn och barnbarn på lediga dagar, då kärestan jobbar.

Hann sova 3 timmar drygt, natten som var.
Vaknade helt färdig.
Kändes bättre efter kaffe i magen.
Cyklade till jobbet i regn och blåst.
Bytte om och fick ut en buss som inte hade biljettsystemet online.
Genast krångel under tidig morgon.
Spöregn, mörker, blåst och dis hela vägen till Arlanda.
Trötta och tjuriga, gnälliga resenärer.
Det var fel på allt!

Mitt fel att det regnade, att VLT hade trista nyheter, att de inte hittade reglage för att luta stolsryggen.
Inte fick igång läslampan.... Osv osv
Som en grinig dagisklass.

Jag försökte räcka åt alla håll.
Kaos på Arlanda terminal 5 pga ombyggnationer. Satt fast i röran där i säkert 5 minuter.
Resenärerna tjuriga över att jag inte kunde stanna under tak så de slapp bli blöta... De behöver gå ute i typ 10 sekunder :/
Den delen är avstängd på terminalen.
Marken uppriven..
Det var ju självklart mitt fel.
Suck!

Herrejösses vad vi chaffisar får utstå dagligen.
Sedan militärfordon överallt pga övningen som nu håller på.
Aurora 17.
Sinkar oss tidsmässigt då vi redan har så pressade körtider.

När min rast kom var jag nöjd att komma bort från folk och trafik en stund.
In med lite tonfisk och sedan iväg igen.
Gladare resenärer denna gång.
På hemvägen en jätterar kvinna som jag pratade med hela vägen, så tiden gick fort.

Sambon hämtade med bil, både mig och cykel då det regnade och jag var så trött.
Han åkte sedan iväg med båda sina söner till Örebro och Bern Arena på hockey mellan Luleå och Örebro.

Jag åt soppa och slocknade i soffan.
Segade mig upp och tog hand om lite blommor, disk och annat.
Duschade och somnade igen en stund i soffan.
Helt färdig!
Ont i huvudet och magen har gjort ont hela dagen.
Åt ju korv igår på vår picknick.
Blev nog för tung mat.

Har nu lagt mig i sängen och väntar inte hem sambon förrän sent inatt.
Ska sova ordentligt tänkte jag.
Upp 2.45 igen och cykel till jobbet.
Hoppas på att må bättre så jag kan gymma imorgon.

Ledig i helgen och det behöver jag.

Igår efter vi varit och tittat på Malingsbo Camping så sökte vi efter en bra plats att äta vår medhavda picknick.

Hittade en jättesöt badstand en bit bort.
Där fick vi vara helt för oss själva och hundarna lösa.

Vi dukade upp mysigt på det bord som fanns där.
Gott med kaffe.
Winenerkorv och färskt bröd.

Den fina sandstranden var så lockande så jag tog mig ett bad.
Hade turligt nog ett långt träningslinne på mig så den fick vara badplagg.
Torkade mig med pappershanddukar sedan :)

Det var kallt och skönt i vattnet och jag stannade inte i länge, kan jag lova.

Det är bara så att jag måste prova bada i isvak nån vinter.
Det lär bita skönt i skinnet.

Jag brukar ju bada i havet på Öland, i september så det här var inget unikt.
Älskar att bada.

Har nog varit säl i ett föregående liv.

Vi fikade klart, men hade svårt att slita oss från den vackra platsen.
Det var soligt dessuton och jätteskönt.

Vi åkte tillbaka via Oxbron och tog lite foton.
Sedan hemåt.
Kom hem till Västerås vid 19 tiden.
Duschade och fixade med alla måstegrejer inför arbetsdag.
Hämtade sambon från jobbet och kom isäng, alldeles för sent.

Denna säsong har vi haft husvagnen stående på säsong i Herrfallet, Arboga.

Jag har verkligen gjort mitt allt för att försöka trivas där, men det går inte.
Nu mot höstkanten har det gått bättre när det inte varit så livat.
Hela sommaren har vi fått stå ut med stora, högljudda och påfrestande fester som grannar en bit bort, ägnat sig åt.
Ett himla supande och skränande, till långt in på småtimmarna.
Hög musik och dunkande.

Sedan dessa hundsammankomster.
Det har varit 4 sådana bara under de helger vi varit där.
Skällande, gläfsande och ylande hundar överallt.
Förra helgen var sambon dit med vovve och son, över dagen och grillade.
Då hade det varit mängder med slädhundar och sådant liv att säsongarna på campingen, tagit dit polisen
Inte en lugn stund nånstans!

Det förstår nog vem som helst, att en sådan tillvaro inte är det jag behöver och vill ha.

Visst är det vackert nere vid vattnet och skön natur, men det räcker inte.
Jag behöver lugn och ro.
Andrum och återhämtning.
Det fick jag på Öland, vid havets strand.
Nu är inte det längre genomförbart, då vi inte kan kvista iväg på samma sätt, som jag gjorde som singel.
Vi jobbar olika helger och behöver vagnen närmare än så.

Men Herrfallet är inte min grej.
Den hör mera till sambon och hans x hustru, när de hängde där och trivdes, då de ännu levde tillsammans.
Jag har inget behov av att dela deras minnen där...
Jag vill hitta ett ställe som blir Vårt, sambons och mitt.

Vi blev tipsade om ett ställe...
Malingsbo i Dalarna.

Igår, åkte jag med yngsta dotter och barnbarn+ bassethundarna dit.
Det blev verkligen en helt underbar upplevelse.

Jag hade förväntningar och hopp om att det skulle vara fint, lugnt och naturnära.
Hade redan mejlat dem och kollat om det fanns platser till kommande säsong.
Det fanns och vi var välkomna att titta.

Redan utifrån vägen blev jag förtjust.
Barnbarnet och jag gick in till receptionen och pratade med ägarna, två killar som låtit renovera allt och fått det i jättebra skick.
Rent, prydligt och snyggt överallt.

I receptionen möttes vi dessutom av doften av nyhuggen ved.
De hade en liten servering där och butik.
Fick lite vildmarkskänsla där som gjorde mig så glad.
Natur och djur, fiske och rent vatten.
I tjärnen finns öring som planterats ut.

Vi kände oss dessutom så välkomna att det kändes ända in i själen.
Fick en broschyr som en av ägarna markerade upp platser som var lediga.
Dessutom pratade de dalmål som låter så avslappnat och snällt :)
Vi började vandra runt och titta...

Jag var i sjunde himlen när vi strosade runt.
Besökte det rena och väldoftande servicehuset och fortsatte sedan till den del som kändes mest rätt för oss.
Lite vid sidan av.
Väldigt nära det blå rena tjärnet som campingen ligger vid.
Sjön på andra sidan vägen dessutom, så det är mängder med vatten.
Precis det jag vill ha

Gick ut på en av bryggorma och bara andades den friska luften och lyssnade på tystnaden.

Lillan provade lekparken som hon godkände till fullo.
Hon dansade runt av glädje för hon trivdes redan där.
Hundarna mådde gott av att vandra runt

Vandrade säkert i en timme.
På ett ställe fastnade jag för en plats, där ett äldre par höll på och packade ihop sitt boende.
Pratade med dem och det visade sig att de skulle byta plats till nästa säsong och den de nu hade var ledig.

Vi pratade vidare om hur det var på campingen och de berättade med glädje om hur härligt det var.
Rofyllt och lugnt, trevliga grannar och en skön stämning.
De nya ägarna var toppen och allt var i så fin ordning.

Jag var överförtjust!
Tackade dem för allt de berättat och gick sedan till receptionen.
Preliminärbokade den platsen, för jag vill att sambon ska se den också, säga sitt om hur han ser på allt.
Sedan blir det beslut om vi tar detta eller inte.
För mig är det jätteviktigt att vi båda känner att det blir rätt.

Stora, fina och plana platser.
Den jag vill ha är vid några träd så det ger lite skugga när det är sommar och varmt.
Grannar på sidorna bara.

Kändes toppen när vi väl slet oss därifrån.
Var så glad att vi tog oss den resan att åka och titta.
Dessutom på en solig och vacker dag.

Från "våran" plats är det ca 30 meter till en av vandringslederna som finns i området.
Totalt finns 14 mil vandringsled.

Tänk vilka träningsmöjligheter för mig och vilka promenader med vovve.

Hoppas nu bara att min älskade känner på samma sätt.
Det ligger 8 mil hemifrån så avståndet är helt överenskomligt.
Fina vägar dit och inte som det andra, med E18 och sedan små, slingriga smala vägar.
Kommer bli lugnare med färdvägen dit också.

Säkert en hel del mygg på sommaren
Men det finns det medel mot

Köpte ju i försomras, små söta plantor med murgröna.
Två olika sorter.
Dessa har trivts oerhört bra denna sommar på vår soliga balkong.

Stora och frodiga, växer de vidare och blir bara vackrare.
Jag skall försöka övervintra dem inne.
Får se om det lyckas.

Onsdag morgon gick jag upp tidigt, som vanligt.
Var hemma, då jag lämnade husvagnen dagen innan för att köra min förkylda älskling till jobbet.

Tog sedan bilen och for till Sura för att få ett oljud lokaliserat på bilen.
Kom från däcket som var lagat.
Fick det ordnat och åkte sedan till Willys och handlade, med dotter och barnbarn.

For hemåt. Lastade ur och vilade kort innan jag åkte till jobbet för att fika med sambon på hans rast.
Han mådde inte bra alls.
For sedan och handlade resten hem på Willys och Maxi på Hälla.

Hämtade sedan kärestan från jobbet på kvällen.
Fullt upp med andra ord.

Duschade och intog lite kaffe innan jag cyklade till Centrallasarettet.
In på Fysiologen.
Betalade och fick snart komma in till ett rum, med dämpad belysning och rofyllt.
Blev där noggrant undersökt av en sköterska.

Ultraljud av mitt hjärta.
Av klaff som inte håller tätt.
Sköterskan jobbade på i 45 minuter, i olika lägen och alla vinklar.
Resultatet skulle sedan ses av en hjärtläkare och svaret skickas till min läkare i Surahammar.
Så det är bara att vänta.

Det tog längre tid än jag trodde på sjukhuset, så jag fick bråttom hem för att honna göra det jag tänkt, innan avfärd på nya äventyr under min lediga dag.
Gjorde köttfärssås på 2.5 kg nötfärs.

Älsklingen kom hem från sitt träningspass och han åt med god aptit.
Jag gjorde klart maten, som blev en hel del att göra matlådor av och frysa in.
Körde kärestan till jobbet innan jag, med packad picknickkorg åkte till Ramnäs