Det är helt otroligt hur en liten tassprydd varelse, kan fylla ens tillvaro med innehåll, glädje och värme inombords.

Det förstår man nog inte förrän det är borta.

Redan igår kväll när jag tagit min dusch, efter allt jag hann med under dagen, så kom jag att sakna Ville katt.
Han brukar alltid komma in i badrummet och prata, medans jag duschade.
Mjauade och kurrade åt mig, där bakom duschdraperiet.

Sedan när jag steg ur duschen så strök han runt mig och smekte mina ben med sin svans.

Likaså satt jag helt ensam på soffan.Där brukar Ville komma upp i min famn, upp på bröstkorgen och lägga sig tillrätta.
Sedan tvättade han mig i ansiktet.Noga och omsorgsfullt medans han själv blundade och spann.

Vid läggdags var han alltid med in i sovrummet.Kom upp till mig i sängen och sov med mig, nästan varje natt.
Det kändes så tryggt.

Då när jag var sjuk så låg han precis tätt intill och höll ett vakande öga på mig, hela natten.
Vände jag på mig så makade han sig tätt intill igen, som för att värma mig och spinna mig trygg.
Han vek inte från min sida då.

Nu på morgonen var det helt tyst.
Ingen Ville som hälsade god morgon eller kom och smekte mina ben med svansen medans jag plockade i köket.
Han brukade få sin frukost nästan först av allt på morgonen.

Vi hade våra vanor och ritualer.

Nu är det bara tyst.
Inga matskålar i köket, ingen kattoa i badrummet.
Inga leksaker på golven....
Ingen Ville...bara tystnad och tomhet.

Saknar honom så mycket!

Jag gjorde själv valet att låta honom åka hem till sitt igår, tillsammans med sin kompis Pompis.
På Onsdag åker ju jag till Eskilstuna och blir kvar natten där.
Min dotter och jag far sedan till Ullared, tidigt Torsdag morgon.
Kommer nog inte hem hit förrän tidigast Lördag.
Så Ville skulle blivit ensam och det finns inte i min värld.
Inget djur skall vara ensam.

Att det blir tyst dagarna tills dess får jag leva med.Ville är med sin familj igen och jag är så glad och tacksam att han fick vara med mig så länge.
Ända sedan i början av November.
Tack min älskade dotter för den omtanken :)

Nu har Ville fullt upp med sin matte, två bassethundar, lillmatte och sin kattkompis.
Lugnet hos mormor är över.
Han började nog ha tråkigt hos mig då jag jobbar långa dagar.