Direktlänk till inlägg 27 april 2018

Sover så tryggt

Av Sirpa Niva - 27 april 2018 07:57

Det är en underlig känsla säkert för många, att jag sover som bäst och tryggast i min husvagn. Med tunna väggar. Inga grannar på plats ännu. Bara jag och nån till längre bort på campingen.
Djupskog inpå med vargflockar som lever i symbios med de människor som finns här i trakten.

Kan man sova tryggare än så.
Knappast!

Hit kommer inga individer som är förvridna i samhället då det är alldeles för stilla och avsides.

Djuren är inget hot, naturen inpå knuten är livets ursprung och där mår jag som bäst.
Känner mig trygg.

Vi kom hit sent igår kväll, jag och älskade sambon.
Med fullastad bil. Jag körde då han jobbat hela dagen.

Hade med stolarna till förtältets möbel, solstolar och annat jag behöver som hör till boendet här. Lastade snabbt ur, in i förtältet med allting i en hög.
Jag var trött och hungrig.
Kärestan for hemåt direkt då han har jobbarhelg.

Plockade iordning inne i vagnen.
Först och främst på med mer värme då den var nedställd till minimum.
Varmt inom 15 minuter, då jag drog på golvvärmen.

Husvagn från 1994 med AC och golvvärme.
Det känns toppen.
En lyxvagn på sin tid, då den kom ut på marknaden, dyr och exclusiv då för 24 år sedan.
Helt underbart behaglig och ombonad idag.
Perfekt för mig som inte är ute efter det nya.
Hör ju inte till statusjägarna.

Jag äger det jag trivs med och vill inte imponera på någon annan än min egen själ.
Äga det jag har råd med.

Min älskade Alfred.
Tänkte sälja honom och skaffa nyare, men varför skulle jag det när han är vid full vigör.
Lite skavanker här och där, precis som ägarinnan.
Vi hör ihop.


Vaknade imorse vid 6 tiden av att en fågel satt på taket och berättade högt och tydligt att det faktiskt var soluppgång och jättefint ute.
Jag tackade pippin och gick upp.

Så njutfullt att fälla upp rullgardinerna och insupa det vackra utanför.
Tjärnens blanka vatten, gräsytorna som ännu bara grönskar litegrann
Våren är lite senare här i Dalarna.

Kaffebryggaren igång och i kläderna.
Gick sedan ut, andades in den friska kyliga morgonluften. Så ren och klar.
Med livet så nära, går det bara att vara lycklig.
Känslan av frihet och ro.

Jag rår över min egen tid helt.
Ingen stress eller krav på prestation.
Inga negativa mejl med hårda, på gränsen till hatfyllda ord. Svordomar, skällsord, anklagelser.

Jag har de senaste dagarna verkligen ställt mig själv frågan.
Ska jag ha detta jobb som jag dessutom sköter i vårt eget hem.
Så mycket negativitet som blir mitt jobb att vända till något positivt.

Varför ska jag göra det??

Jag hjälper ju inte någon.
Bara stjälper mig själv.
Hemmet andas negativitet efter en arbetsdag och jag är själv helt slut av allt som människor spyr ur sig i affekt.

Nope!!
Det är inte mitt kall.
Jag är en hjälpare, inte en avfallstunna.

För så känner jag mig.

Jag är en glad själ och den glädjen rinner ur mig som en rännil varje dag som jag sitter med detta arbete.

Min käresta sade att det kommer bli på detta vis. Jag kommer må dåligt av allt jag hanterar och han fick rätt.

En förändring måste till efter sommaren.
Helt klart.

Jag måste skaffa mig ett annat arbete innan min själ pajar ihop.
För jag är en människa som har själen med i mitt arbete och den som säger att det jag jobbar med skall bara rinna av mig, den känner inte mig.
Jag vill göra mitt bästa och det gör jag inte nu.

Jag kan inte göra mitt bästa.
Det går inte i en sådan befattning.

Det syns i mitt bloggande, vad det är som förstör min sinnesfrid.
Jobbet! Inget annat än jobbet.

Jag kan så mycket mera än det jag gör idag.
Tiden är bortkastad, så som jag känner mig.

Jag vägrar bli likgiltig i mitt arbete.
Då ger det mig ingenting och livet är för kort för att kastas bort till ingenting.

Så är det.
Insikten är solklar

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Sirpa Niva - Onsdag 11 dec 12:38

Efter en lång natts välbehövlig sömn kände jag mig redo för en powerwalk ute i friska luften. Tittade ut och insåg att den regniga luften inte direkt kändes lockande. Än mindre all is som låg knölig och otäck överallt. Den vita, vackra snön var på ...

Av Sirpa Niva - Onsdag 11 dec 10:02


Det är nu snart ett år sedan som mannen jag levde med, briserade bomben som slet mitt liv i bitar fullständigt. Nästan ett helt år sedan som jag fick lov att åter igen, börja från ruta 1 med livet. Det jag trodde mig leva i just då, var en del ...

Av Sirpa Niva - Tisdag 10 dec 19:12

Då jag även idag har haft en ledig dag från jobbet så har jag ägnat den mycket åt att vila. Tv:n har varit min kompis. Det visas en del trevliga filmer som handlar om Julen och allt där ikring. När detta blev långtråkigt gräddade jag en stor ost...

Av Sirpa Niva - Tisdag 10 dec 14:10


Marie Fredriksson. Stor artist, fin människa, vacker kvinna och en otrolig kämpe med en stark tro och livsglädje. 61 år gammal bara, somnade du in. Ber för alla anhöriga i deras sorg och saknad. Vila i Frid du vackra människa ...

Av Sirpa Niva - Tisdag 10 dec 11:17

Strålande sol ute i den vackra vita vintern. Innomhus har Nova och jag det varmt och juligt. Hängde upp ett änglaspel igår i takkronan. Såg hur Nova studerade någonting noga och plötsligt hoppade iväg i anfall. For runt och samma sak åt andra h...

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4
5
6
7 8
9
10
11 12 13 14 15
16 17 18 19
20
21 22
23 24
25
26
27 28 29
30
<<< April 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ minatankebanor med Blogkeen
Följ minatankebanor med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se