När jag hade jobbat klart idag så åkte jag med kollegan som tog över min buss, ner till centrum och gick hem.

Hann vara hemma med sambon en kort stund, innan det var dags för honom att jobba.

Kände mig ensam när han åkt.
Vi får alldeles för lite tid tillsammans han och jag.
Jag har jobbat hela helgen, långa dagar.
Åt lite och lade mig sedan på soffan.
Var jättetrött och med ett tryck över huvudet.
Visste inte om det var stressen över förarkortet på morgonen som orsakat det.

Somnade och sov tungt.
Vaknade mer är två timmar senare och visste inte vart jag var nånstans.
Helt borta i huvudet.

Låg kvar en stund och gick sedan upp och fixade fika.
Trycket i huvudet låg kvar.
Färgade håret när jag kvicknat till och när det var klart, urduschat och fint så satt jag vid tv:n när det brakade loss åska över himlen.
Där hade jag orsaken till trycket och tröttheten.

Kändes genast bättre när det laddat ur sig.

Imorse var det tidig uppstigning igen.
Närmare bestämt 2.20
Vaknade jättetrött och lite yr i huvudet, då jag steg upp.
Alldeles för få timmar av sömn innan.

Gjorde allt jag behövde innan det var dags att gå till jobbet.
Tog med paraply, då det såg lite regntungt ut på himlen.

Den kom till nytta.
Hann bort till Klockartorpet då det började regna och straxt efter jag kom in på depån så vräkte regnet ner.

Gick ut till min buss och gjorde allt som behöver göras.
Blåste igång den i alkolåset, startade.
Gick igenom bussen då det ofta är skräp kvar som kollegor inte orkat plocka ur.
Jag vill erbjuda mina resenärer en ren och fin buss.
Kollade även toan.

Reste upp lite stolsryggar och rätade till gardiner.Kastade skräp.

Satte mig tillrätta.
Loggade in i biljett/bokningssystemet.
Ställde in stol och speglar.
Plockade med alla reglagen.
Testade microfonen.
Skulle sedan ladda i mitt förarkort.... och hittade den inte nånstans!!
Full panik!!!
Vi får ju inte köra utan kortet.

Kom på i min stress att jag bytte skjortan denna morgon och kortet låg säkert kvar i bröstfickan på den i tvättkorgen.
Såg på klockan att det drog ihop sig till avgångstid och det väntade 12 resenärer på mig.

Snabbt beslut togs och jag for hem, ställde bussen utanför och rusade in.
Inget kort i bröstfickan och det var bara att rusa ut igen till bussen.
Full rulle till RC och mina väntande resenärer som stod i vätan av regnet och väntade.

Tog beslutet att köra utan kort.
Kunde inte strandsätta mina resenärer som bestod av flygvärdinnor och affärsmän som hade tider att passa.

Letade förtvivlat i min väska, i kläderna och det vara bara att inse att kortet var borta.
Hade det dagen innan.
Jag var helt förstörd och stressad så jag var yr och förvirrad.
Fruktansvärda böter väntade mig om det ville sig illa.

Jag tog det!

Ringde Trafikledningen och meddelade mitt läge.
De blev sur och anklagande.
Jag fick absolut inte köra men jag stod på mig, att jag vägrar svika mina resenärer.
Blev då beordrad att ringa polisen och förlustanmäla kortet.

Gjorde så och kom till en helt underbar kvinna som förstod mitt beslut.
Hon tog min anmälan och lugnade mig då hon hörde hur stressad och skamsen jag var över mitt slarv.
Även den bästa ...... som hon tröstade mig med. Vi är bara människor
Det var bara att ringa igen om jag skulle hitta kortet.
Goa människan!

Körde mot Enköping och ringde även VL:s Trafikledning och sökte kortet.
Jag åkte ju lokalbuss hem på Söndagen och kan ju ha tappat den på bussen.
Det var för tidigt att kolla om den kommit in. Hittegodslådan var låst till 7 tiden.
Klockan var bara 4.30

Jag var gråtfärdig av stress...
Hjärnan brann på mig och jag visste inte råd...

Började sedan fundera över färdskrivaren. Borde den inte larma rött om inget kort satt i??

Lastade fler resenärer i Enköping och körde vidare. Valde köra över Rotebro och längs E4:an
Funderade över om jag redan satt i kortet och glömt bort det
Nääää.... så brukade jag inte göra
Kortet satt jag i sist jämt.
Hade den vanan sedan flera år tillbaks.

Kom till Arlanda
Lastade ur och körde till uppställningen
Kollade färdskrivaren.... Där satt kortet!
Hade gjort det hela tiden!!!!!

Jag hade alltså laddat i den utan att ha något som helst minne av det.
Jag blev alldeles kall....
Minns inte att jag laddat i kortet....
Kändes hemskt!
Något så viktigt och mitt minne svek.

Samtidigt var jag lättad då jag inte kört olagligt utan allt var ok.

Lastade nya resenärer och ringde sedan Trafikledningen och berättade.
De blev lättade och glada över att jag inte kört utan kort.
Fick också eloge över min ärlighet att berätta som det var, att jag inte mindes kortinsättningen.

Ringde polisen och tog tillbaka förlustanmälan och till dem sade jag bara att kortet låg i bussen.
Orkade bara inte berätta exakt vad som hänt.
Ingen skada var ju skedd.

Kände mig rädd, arg och bedrövad över hur förvirrat allt blivit.

I vilket läge hade jag petat i kortet?!!

Kollade med chefen sedan på rasten och jag hade tom satt i kortet ordentligt och knappat in all data...
Utan att minnas det!

Dags för semester.
Det är för mycket för min hjärna nu
Alldeles för mycket