Direktlänk till inlägg 13 maj 2015
Idag för 56 år sedan föddes jag i en stad i Finland som heter Imatra.
Min mamma har berättat för mig att pappa besökte oss på BB med kvistar av blommande Hägg med sig.
Det var en solig och fin dag, precis som idag.
Jag var ett snällt barn enligt min mor.
Minns inte så mycket om de första åren av mitt liv.
När jag var 3 bröt jag armen.
Lekte på en stock som rullade undan och jag ramlade så illa att armen gick av.Det blev gips och jobbigt för min mor.
Jag minns också att vi bodde hos min mormor och morfar medans pappa var hit till Sverige och ordnade med bostad och förberedde för vår flytt hit.
Han hade fått arbete på Volvo i Köping.
Den dagen han kom och hämtadd oss minns jag så väl.
Han skulle komma med bussen och jag satt på en stor sten, vid vägen och väntade.
Vi hade inte setts på 3 månader.
Det var lång tid för en 5 åring.
Bussen kom och ur stiger en lång man med grå kostym.
Jag kände inte igen honom.
Det var min far som sedan kom gående emot mig längs vägen, leende.
Jag blev blyg....
Vad han såg annorlunda ut.
Sedan hoppade jag ner från stenen och rakt in i min pappas trygga famn...
Som jag hade saknat honom!!
Jag minns att pappa grät och säkert jag med.
Ville inte släppa taget om honom.
Det minnet lämnar mig aldrig :)
Så flyttade vi till Sverige.
Vi hade inte mer med oss än det som vi klarade bära.
Vid det laget hade min syster fötts, hon var en liten bebis.
Vi flyttade till Tunadalsgatan i Köping.
Det var helt nybyggt då.
Två hus stod klara så det var en spännande byggarbetsplats.
Jag lärde mig svenska väldigt snabbt.
Var bara 5 år gammal då.
Jag minns att det var skola i källaren på ett av husen på gården.
Jag fick nära dit:)
Kommer inte ihåg om det var förskola, eller lekis som det hette då eller om det var klass 1.
Vi hade en dagmamma på samma gård också, då mamma också började jobba på Volvo.
Senare flyttade vi till Brrgslagsvägen till en egen lägenhet.
Den på Tunadal hade två rum som Volvo krävde att vi skulle hålla finska ungkarlar med.
Så två främmande men jättesnälla män delade vårt kök och badrum med oss.
Det var skönt att flytta till eget då vi ändå var en familj på 4 personer.
Det har hänt mycket i mitt liv som barn.Under uppväxten i Köping.
Både gott och fruktansvärda händelser som kom att prägla mitt liv, långt upp i ålder.
En tyng ryggsäck att bära som jag sedan lyckades bearbeta och hänga av mig:)
En befriande känsla.
Så de kvinna jag är idag skulle inte funnits om det inte varit för min mor och far.
De gav mig de första åren av trygghet och kunde inte sedan skydda mig mer än så.
Livet är sådant:)
Göra det bästa av allt.
Jag är den jag är och trivs med det.
56 är är en bra ålder!
Ser fram emot Min dag med glädje.
Trots att jag kommer fira den ensam.
Det är självvalt då jag vill vara på Öland när jag får möjligheten.
Med Titti katt i min älskade husvagn.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 |
|||||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
17 | |||
18 | 19 |
20 | 21 | 22 | 23 |
24 | |||
25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||
|