Jag minns ett möte för några år sedan.Ett möte som gjorde mig glad och förväntansfull,som fick mig att känna mig betydelsefull i sammanhanget.

Jag var på Stiftskansliet i Västerås och ett möte med en underbar kvinna som jag skulle prata Svenska Kyrkans Grundutbildning med.
Eva Hallberg.

Eva och jag hade haft vårt första riktiga samtal om min eventuella framtid, hur jag tänkte och kände inför den.
Jag hade fått prästkallet nåt åt tidigare och satt nu där med henne efter att jag äntligen lyssnade på Guds ord i mitt hjärta.

Vi hade gått till fikarummet, försett oss med kaffe och satt oss.
Det var glada, leende människor runtomkring och mitt i detta stiger det fram en man, med ett milt leende och tindrande ögon.

En lång, smal man som berörde mitt innersta, bara genom att komma in i rummet.
Eva och han kramade om varandra och bytte några ord.
Hon presenterade mig och mannen frågade vilken församling jag arbetade i.
Jag berättade som det var, att jag inte arbetade ännu inom Svenska kyrkan, att jag fått prästkallet på äldre dagar och att jag nu gjorde någonting av detta Guds kall.

Han log milt.ögonen glittrade till extra och han ställde ytterligare några frågor, satt med oss en kort stund och verkligen visade ett genuint intresse för det jag hade att säga.

Jag blev nästan lite blyg av hans trevliga, sanna, medmänskliga bemötande och det som fastnade i mitt minne sedan var hans sista ord, innan han gick vidare från vårt bord.

Sirpa, välkommen till oss!
Jag ser fram emot att få möta dig igen och att få arbeta med dig i framtiden.
Hans ord gjorde mig jätteglad.

Eva och jag pratade en stund om hur denne människa berörde andra.
Vart han än steg fram så fick han människor att lyssna, bry sig om vad han sade och tog in det.

Senare kom jag att träffa honom igen när jag gick Svenska Kyrkans Grundutbildning i Rättvik.
Han höll i en av våra föreläsningar och det var samma där.

Han berörde med sitt sätt att vara, framföra orden och sin milda framtoning.
Jag tyckte så mycket om att lyssna på honom.

Jag minns såväl när han kom ifrån ämnet han föreläste om fullständigt, då han berättade saker som berört honom och präglat hans liv.
Om sin barndom och uppväxt.
Jag lyssnade och bara tog in känslan han bar i sin berättelse.

Han berättade om arbeten utomlands och vad detta gjort med honom som människa.Hur hans syn på livet förändrats genom att se andra kulturer, människors öden på jorden.

Han har ett så stort engagemang i människan.I livet och Gud.
Han är Guds budbärare till mänskligheten.

Jag fick också möjligheten att träffa honom och byta några ord förra året på en Kyrkvärdsutbildning i Valskogs Kyrka, tillsammans med min dåvarande församling i Kungsör

Han gav oss tips och tankar ikring textläsning som vi Kyrkvärdar har hand om mycket.
Lärde mig av honom hur en text kan tolkas olika och framföras på så enormt många sätt.

Han berörde återigen med sin mildhet, leendet och glittret i ögonen.
Ändå var han jätteförkyld den gången.
Men lika go och glad som alltid ändå.

Denna härliga människa blev Biskop i Västerås Stift igår:)
Mikael Mogren är nu vår Biskop och det är så underbart.

Rätt människa på Rätt plats i Rätt tid!
Det är orden jag kan säga om detta.

Som världen ser ut idag så finns det bara människor som han, som kan göra förändringar, som kan påverka och få alla att lyssna.

Mikael:)
När vi ses kommer du inte undan en stor kram från mig:)
Var så säker!
Guds existens lyser i dina ögon du älskade människa.

Bilden har jag lånat, vet ej vem som tagit den

Jag själv kunde tyvärr inte närvara vid invigningen igår i Uppsala Domkyrka, jag arbetade.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har nu varit hemma nästan en vecka från mina körningar i Norge. Inte har jag slöat direkt utan kört för ett annat bolag.Dagkörningar så jag kunnat komma hem varje kväll. Först i Söndags hämtade jag en dubbeldäckare med släp och körde till K...

Nu förstår vi verkligen inte vad det är som straffar oss i familjen så grymt hårt. Inom loppet av några veckor har vi mist 3 stycken av vårt gäng. Först hittade jag min tarantellaspindel Gumman död i sitt terrarium när jag kom hem efter jobbres...

Efter de fyra dagarna med mina Japanska gäster och den härliga reseledaren så har jag kommit hem. Lämnade av gänget vid färjan till Danmark igår eftermiddag och körde sedan hemåt i full fart. Inte det enklaste att ta sig ut från Oslo en Fredag ef...

Det var ju inte runtigt meningen att jag skulle över till Norge de här sista dagarna i Maj. Men när bästa chefen ställde frågan så kunde jag inte säga nej. Dessutom är det en reseledare för denna lilla grupp på 12 personer som jag redan jobbat me...

Min äldsta dotter och barnbarn har under så himla många år önskat sig en katt men det har inte varit möjligt då svärsonen är allergisk. Till hans egen sorg också då han älskar djur. Dem har provat lite igenom åren med att vara i kontakt med olika...