Lastade Volvon så mycket det bara gick in i den.
När allt var klart fick Titti mjaua hejdå till Kungsör.
Hon behöver inte tillbaka dit något mera.

Själv kommer jag att åka dit för att hämta saker och så småningom flytta allt, städa och vinka hejdå jag med.

Tankade i Köping, for till ett väntande frukostbord i Surahammar.
Mitt lilla barnbarn kramade mig så hårt och varmt, så det kändes att beslutet var rätt att flytta in hos familjen, tills jag hittar något eget.

Vi åt frukost och mådde gott.
Familjen stod i beredskap att åka till Öland, till sin husvagn.
Deras semester börjar imorgon.

Jag och lillprinsessan bar in mina saker, in på rummet och ut i förrådet.
Det var en hel del jag fått med mig.

Familjen tar min bil på semesten så har de en trygg och säker bil att åka i.

Dottern var och handlade på mataffären innan avfärd och hon hade med sig blommor, Trisslott, Jordgubbar och Aloe Vera dryck som jag fick i inflyttningspresent:)
Gulligt!
Kände mig välkommen och älskad.

Efter lunch var Volvon packad igen med allt de skulle ha med sig på semestern.

Vinkade av dem och genast kändes det tomt när de åkt.
Bra lösning att jag flyttade in redan nu, så huset fick någon som sköter allt medans de är på Öland.

Jag är så glad att slippa Kungsör.
Får lite längre till jobbet men det är ju bara 9 arbetsdagar till.
Sedan åker jag till Västerås istället.

Tog på bikini medans jag plockade med kläder och tvätt.
Hängde ute då det var full sommar med +24 grader i skuggan.
Solade stundtals.
Tar det försiktigt så jag inte blir bränd.

Titti var så glad över att kunna vara ute.Hon och Ville som bor i familjen är ju kompisar och de följs åt en del ute.

Körde 3 maskiner tvätt och det sista hängde jag inne då det började bli kväller.

Lite tomt är det här men så himmelskt skönt när det är tyst och lugnt.
Ingen vrålande trafik och inga skrikande fyllisar.

Min säng är ännu kvar i lyan så jag lånar min dotters säng.

Kommer att sova som trött gris inatt, det vet jag.
Här är det inget som stör.
Inget porslin som skallrar i skåpen.

Titti sover redan tungt intill mig i sängen.
Ville vet jag inte vart han är.
Här känner jag mig trygg och lugn då huset har ett rejält larmsystem.

Imorgon är det dags för jobb igen.
Betar av de sista dagarna i Köping.

Sitter i soffan denna tidiga Söndagsmorgon och tar min andra kopp kaffe för dagen.

Väntar på att timman blir lite senare så jag kan börja fylla bilen med grejer.
Har packat, tagit ner gardiner och tavlor.
Duschat själv och kardat Titti.

Tänkte klämma in så mycket det bara går i Volvon idag för nu kommer vi inte att sova något mera i denna lya.
Måste få med det jag behöver för att bo fullt ut i Sura.

Under kommande två veckor skall jag hämta grejer vartefter och tömma lyan helt.
När jag slutar jobba på VL i Köping 10/7 vill jag att det är tomt här.

Får se om jag kan få hjälp sv någon med möblerna som jag inte orkar bära ensam.
Många är på semester och bortresta så det blir svårt.

Men jag hänger inte läpp för det:)
Allt ordnar sig i slutänden.

Hoppas också på att hyresvärden hittar en ny hyresgäst snart så lyan inte behöver stå oanvänd och jag behöver betala för nåt som står tomt.

3 månaders uppsägning gäller.

Jag går här i lyan och packar mitt i natten.
Har min första arbetsdag på Nettbuss i färskt minne.
Idisslar känslor och händelser från dagen som gått.

Efter arbetet idag åkte jag direkt till min yngsta dotter.
Tog en kaffe hos henne där hon var på sitt arbete och städade.
Gick efter henne där hon jobbade på medans hennes trötta mor, pladdrade på om dagens händelser.

Jag älskar mina ungar så mycket.
Tänk att få ha den fantastiska gåvan, att ha mina egna döttrar som mina bästa vänner.
Vi har sådant förtroende för varandra alla tre.Vi pratar om allt, gör allt vad vi förmår för varann och finns i alla lägen där vi behövs i vårt liv.

I alla stunder vet vi att stödet finns från de övriga två.

Efter kaffet och babbelstunden åkte jag så till deras hus och tömde min fullastade bil.
Fyllde den dagen innan med kartonger och kläder.
Bar in på rummet och ut i förrådet.

For så åter med nyckeln.
Vi beställde en god pizza och delade på medans vi pratade vidare.

For sedan till lyan för att sova sista natten.
Kraschade fullständigt på soffan.
Tog mig till sängen och sov 4 timmar
Vaknade helt groggy och visste knappt vilken tid på dygnet det var.

Hade ju gått upp mitt i natten så min dygnsrytm är helt galen just nu.
Måste vrida den till kommande vecka då jag har eftermiddagsskift.

Plockade ihop alla blommor i kassar.
Det sista köksporslinet.
Det blir bara tommare här i lyan.

Detta steg känns bra att ta.
Jag är färdig med både jobbet i Köping och boendet i Kungsör.
Ingendera tillför mig något längre och jag vandrar vidare i livet.

Känner att jag behöver få utlopp för min energi och viljan att göra något av värde.
Bo tryggt och trivsamt.

Det är så jag styr mitt liv nu och i detta står jag mitt i en röra med ordning:)
Jag vet vart jag vill och det genomför jag.

Nu skall jag sova några timmar för att vakna imorgon, utvilad.
Lasta bilen full efter frukost och åka till Surahammar.
Titti, Gumman och jag flyttar imorgon:)
Sista natten i lyan:)

Förra natten när jag åkte hemifrån Kungsör mot Köping, för att sedan fara vidare mot Västerås och min första arbetsdag på Nettbuss, så hände något väldigt konstigt.

Jag är ju en sådan person som tror på att allt har en mening och nu funderar jag en del på vad meningen var med denna händelse.

Mig fick händelsen att tänka till och jag hoppas innerligt att den gjorde samma sak med den andra personen.

Satt och körde mot Köping...klockan var ca 1.35 på natten.

Mötte några bilar och det var lugnt ute.
Vid Kungs Barkarö reagerar jag över att det är någonting på väggrenen och innan jag ens förstått, det jag sett så hade jag passerat.

Framför mig hade jag en annan bil som åkte vidare, fullständigt oberörd.

På väggrenen låg en människa på rygg raklång.
Helt stilla låg han där med fötterna utåt vägbanan.

Jag tvärvände bilen och åkte tillbaks för att till sist ställa mig så jag hade honom i ljuset från bilen.

Många tankar hann fara i mitt huvud...var han skadad, påkörd, sjuk, galen, full...var detta en fälla för att råna mig...ja tankarna var många..

När jag gjort så, reste han sig mödosamt upp och jag klev ur bilen.
Frågade honom hur han mådde..om allt var bra?!

Vid det laget hade han tagit några steg emot mig och jag såg att det var en ung man, välklädd och rejält alkoholpåverkad.

Han svarade mig slöddrigt och onyktert att allt var ok, att han bara lagt sig och vilat en stund.

I min värld kändes det så konstigt och även tragiskt att han valt att lägga sig på vägen.

Sade åt honom med vänlig röst att det nog inte var så bra att han låg där på vägen, att han kunde bli påkörd av någon som inte uppmärksammade hans underliga val av viloplats.

Sedan upprepade jag frågan återigen om hur han mådde, om han behövde hjälp.

Han såg då lite skamset på mig och svarade att allt var bara bra, att han var full och trött och att han var tacksam över att jag brydde mig.
Att jag stannat för hans skull.

Hörde vid det laget att det var fest i huset som låg en bit in från vägen där han legat, så det var därifrån han kommit ut på vägen.
Allt fick en bättre förklaring ocv jag frågade om han klarade sig själv.

Det gjorde han, skulle gå till huset som han nickade emot.
Så jag bad honom ta hand om sig och han tackade mig igen för omtanken.

Satte mig i bilen samtidigt som jag såg em tjej komma gående emot honom en bit bort.
Så jag åkte därifrån.
Han lyfte handen till hälsning och våra vägar skildes åt.

En underlig händelse i natten.

Mig berörde den....

En ensam människa, liggande på rygg på vägen, mitt i natten...