Direktlänk till inlägg 7 maj 2017
Jag har ju varit uppe sedan 2 inatt.
Sett dagen gry igenom persiennerna i det rum jag vistats i det senaste dygnet, med min cancersjuke syster.
Hon kämpar på med skyhög feber.
Så varm att jag bara klarar av korta stunder att hålla hennes brinnande hand.
Från att igår kväll ha varit kall och skakande i frossa så har hennes temp skjutit i höjden.
Inget biter på febern längre.
Hon får hela tiden medicin intravenöst med två doseringspumpar.
Hon har inte varit kontaktbar sedan 20 tiden igår kväll.
Under natten har jag plockat av henne filtar och på morgonkvisten bytte sköterskan och jag ut täcket mot ett påslakan.
Rummet kyler jag ner stundtals med öppet fönster så den friska morgonluften kommer in.
Nyss hämtade jag lite frukost hos de underbara tjejer som jobbar här.
Tre koppar kaffe har jag hunnit med vid det här laget.
Klockan är snart 7.30 och jag känner mig rätt loj och lite trött.
Syster min ligger och andas snabbt och ytligt.... vilopuls på 170!
Hennes kropp kämpar förtvivlat och det enda jag kan göra är bara att finnas.
Många tankar far i huvudet.....
Känslorna har jag stoppat undan i ett fack bakom hjärtat sålänge.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 |
4 | 5 | 6 |
7 | |||
8 | 9 |
10 | 11 |
12 | 13 | 14 | |||
15 | 16 |
17 |
18 | 19 | 20 | 21 | |||
22 |
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | |||
29 |
30 |
31 | |||||||
|