Idag blev jag så kvar här på Öland med Titti katt efter att yngsta dotter med familj åkte hem.

Det blev jättekonstigt!
Jag kände mig så fruktansvärt övergiven och ensam att jag bara gick omkring och gjorde ingenting.
Såg till att äta lite,drack kaffe.
Var ut på Facebook och pratade med vänner på nätet.
Inget hjälpte...jag var riktigt ledsen!

Min tid här på Öland är inte slut på långa vägar...har nästan 3 veckor kvar av min vistelse här.
En vistelse som jag har längtat efter och sett fram emot.

Såg till att komma till ro och sov en timme ungefär medans åskan gick och det smattrade på husvagnstaket av regnet.
Var nog ganska trött efter för lite sömn inatt.

Vaknade till för en liten stund sedan.
Ute har regnet upphört och vinden torkar upp efter regnet.
Folk har börjar röra på sig runt sina husvagnar.
Misstänker att många tycker att det är bra med en mellandag från den strålande solen och starka hettan.

Känslan inom mig var kvar fast mera som en fråga...som att sömnen hjälpte till att få klarhet i hjärnan.

Jag har ju efter mitt sista avbrott från kärleken jag levt med och krånglat med,under många år,hamnat inne i en process av total frigörelse från människor som inte tillför mig någonting.
Har helt enkelt raderat ut energitjuvar som jag inte finner någon mening med att ha kvar i min närhet.

En sådan sak gör man inte bara hursomhelst och sedan rycker på axlarna och går vidare.
Det behöver bearbetas inom mig och sedan sakta men säkert läggas åt sidan.

Likaså hamnade jag i tanken och känslan ...ska jag verkligen leva ensam resten av mitt liv för att jag inte litar på en mans kärlek...?
Ska jag verkligen tillåta detta?

Svaret är nej!
Det tänker jag inte göra.
Jag vet att kärleken finns även för mig någonstans.
Det som behöver göras,är att jobba bort misstänksamheten inom mig.
Våga öppna hjärtat som jag trodde att jag redan gjort...men så var det inte.
Så fort en man visar ett närmare intresse för mig så börjar skyddsmuren byggas upp...sten för sten.
Så ska det inte vara om jag ska kunna leva som en fri själ med mig själv.

Så där sitter jag ...med den insikten.
Det finns en del att jobba med.
Det kommer jag att göra:)

Saknaden av min familj har avtagit och jag vet ju att de återvänder till helgen.

Denna dag ska jag bara ägna åt vila och imorgon börjar så resten av min semester:)

Jag har precis som alla andra människor rätt att trilla ner i gropar längs livets väg,mitt hjärta är inte gjort av sten:)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Måndagen började jag med att haltande av smärta kliva upp tidigt och få igång kroppen innan det var dags att köra barnbarnet till skolan och direkt därefter åka och besiktiga min lilla bil. Jättetrevlig besiktning. Dekra i Svista hemma i Eskilstun...

Under vecka 15 blev det till att jobba med Tågpassning först åt Let's Go i Örebro under Onsdagen. Tog min husbil dit och installerade den utanför depån för att sedan köra tågersättning Örebro, Kumla Hallsberg på eftermiddagen. Var på väg tillbaks...

Efter att ha blivit hämtad av mina tjejer på Måndag eftermiddag 8/4 så kunde jag vara lite ledig. Hade först under Måndagen efter jag sovit 5 timmar, städat ur rummet jag sovit i. Det var nog evigheter sen den fått sig en ordentlig städning. Nu b...

Söndagen blev en riktigt spännande och rolig och lång dag. Vi checkade ut och lämnade hotellet för att spela de två sista matcherna. Tjejerna jätteduktiga och gick till Final. Den spelades ganska sent och vanns av Täbytjejerna överlägset. Så ...

Fredagen och Lördagen var fylld av glada pigga tjejer. Det spelades två matcher per dag och för mig blev det mycket väntan som jag ägnade åt att se på matcherna, städa buss, ha bussen öppen och varm så tjejerna kunde vila och torka matchtröjorna i me...