Direktlänk till inlägg 29 mars 2014
Nu är jag trött så huvudet är alldeles snurrigt.
Både av ansträngningen från flytten i sig men också känslomässigt utmattad,av att lämna det som jag trodde skulle bli mitt hem framöver.
Min käresta kändes som en främling,vi var båda spända inför detta och allt kändes bara jättejobbigt.
Känns ändå bra att jag har mitt bohag hos mig där jag befinner mig.
Nu är det bara att fortsätta med sökandet efter eget.
Jag väljer med omsorg,det skall kännas 100 bra för jag vill inte flytta mera,det räcker nu.
Känner att jag måste få landa någonstans och verkligen kunna lita på att det är mitt hem.
Såhär ser det ut just nu med mitt bohag,får låna dotter och svärsons källare
Jag är så tacksam över att få förvara mitt här tills jag hittar ett boende.
Hjärtat värkte när jag tittade in i min älskades ögon.
Vetskapen att det inte blir vi i detta hus är nu verklighet.
Sambotiden blev väldigt kort.
Jag vill ju att han säljer och att vi så småningom kan skaffa något gemensamt,som bara blir vårt,tillsammans.
Men han är inte villig att släppa det han har så då får det bli såhär.
Vi bor på varsitt håll.Olika städer.
Jag är jätteledsen över det men samtidigt så är vi ju båda vuxna och fattar våra egna beslut.
Jag har inget emot att bo själv.Det är ändå en frihet att kunna stänga sin egen dörr.
Tror nog att min käresta tycker på samma vis.
Vi tog med Silver.Bilen som ska till sin nya ägare i Västerås,vi har ju båda köpt Volvobilar för att dra våra husvagnar.
Silver skall jag leverera till Västerås på Måndag,därför tog vi med han hit,så jag inte behöver till Örebro för att hämta.
Smidigare lösning.
Nu skall jag sova....
Godnatt
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|||
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
|||
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | |||
31 | |||||||||
|