Upp 4.00 imorse efter en natt då jag hade oro i kroppen och svettningar.
Säkert efter det extrema Powerwalkpasset i stormen.

Kände mig trött och lite kraftlös.
Piggnade till efter kaffet och pusstunden med Titti katt.
Vi pratade lite om helgen vi skall tillbringa i min dotters hus, då de är bortresta.
Tittis kompis Ville behöver sällskap och omvårdnad.

Tog bilen till jobbet idag och det kändes bra.
Körde mina första 4 timmar och det var strålande vårväder.Sol och varmt.

Tog lite fika med kollegorna på jobbet.Pratade om mitt Öland och hur jag skulle få ihop lite mera dagar i Maj för att vara där.
En kollega hjälpte mig med att byta en helg:)
Så himla bra!
Vilka goa vänner jag har, som förstår min passion för Öland.

Detta innebär att jag kan vara på där vid min vagn i två omgångar i Maj.Totalt 15 dagar:)
Första helgen ska jag bygga upp mitt boende med trallgolv i tältet och allt som Titti och jag behöver på våran säsongsplats.

Tvättade av min älskade bil.
Netto fick ett besök av mig innan jag styrde mot Kungsör.
Kollade in en linjesträckning på en skolkörning jag har imorgon.
Tankade Volvon innan jag så åkte hem till Titti.
Åt lunch och vilade.
Sov en kort stund.Diskade upp det som var, gav Titti insulin och åkte sedan till jobbet igen.

Körde mitt andra pass.Det var riktigt varmt i bussen och solen var stark där den gick ner.
Vacker solnedgång som jag tyvärr inte kunde fånga på bild, då jag körde.

Efter passet fick min buss en ordentlig rengöring.
Sopa, skura och tvättade vindrutan och körde hela kärran i borstarna.

Lastade in cykeln i bilen och tog hem den för att kunna cykla imorgon.
Hitta inte cykelstället utan fick fälla sätena.Funka det med:)

Kom hem vid 20 tiden.
Betalade in det sista på min säsongsplats på Öland:)
Så skönt att ha det gjort, nu är det bara att börja bo där.

Dag i vila:) behagligt och rofyllt.
Imorgon tränar jag vidare.

[Bild]

Upp 4.00 imorse efter en natt då jag hade oro i kroppen och svettningar.
Säkert efter det extrema Powerwalkpasset i stormen.

Kände mig trött och lite kraftlös.
Piggnade till efter kaffet och pusstunden med Titti katt.
Vi pratade lite om helgen vi skall tillbringa i min dotters hus, då de är bortresta.
Tittis kompis Ville behöver sällskap och omvårdnad.

Tog bilen till jobbet idag och det kändes bra.
Körde mina första 4 timmar och det var strålande vårväder.Sol och varmt.

Tog lite fika med kollegorna på jobbet.Pratade om mitt Öland och hur jag skulle få ihop lite mera dagar i Maj för att vara där.
En kollega hjälpte mig med att byta en helg:)
Så himla bra!
Vilka goa vänner jag har, som förstår min passion för Öland.

Detta innebär att jag kan vara på där vid min vagn i två omgångar i Maj.Totalt 15 dagar:)
Första helgen ska jag bygga upp mitt boende med trallgolv i tältet och allt som Titti och jag behöver på våran säsongsplats.

Tvättade av min älskade bil.
Netto fick ett besök av mig innan jag styrde mot Kungsör.
Kollade in en linjesträckning på en skolkörning jag har imorgon.
Tankade Volvon innan jag så åkte hem till Titti.
Åt lunch och vilade.
Sov en kort stund.Diskade upp det som var, gav Titti insulin och åkte sedan till jobbet igen.

Körde mitt andra pass.Det var riktigt varmt i bussen och solen var stark där den gick ner.
Vacker solnedgång som jag tyvärr inte kunde fånga på bild, då jag körde.

Efter passet fick min buss en ordentlig rengöring.
Sopa, skura och tvättade vindrutan och körde hela kärran i borstarna.

Lastade in cykeln i bilen och tog hem den för att kunna cykla imorgon.
Hitta inte cykelstället utan fick fälla sätena.Funka det med:)

Kom hem vid 20 tiden.
Betalade in det sista på min säsongsplats på Öland:)
Så skönt att ha det gjort, nu är det bara att börja bo där.

Dag i vila:) behagligt och rofyllt.
Imorgon tränar jag vidare.

[Bild]

Min utmaning kom av sig igår då jag på min långrast tänkt jogga hem i lugnt tempo.
Kom ju igång bra dagen innan med en blandning av jogg/powerwalk hem de 12.5 km jag har.
Då var det vackert vårväder och fåglarna sjöng.

Det var bara att glömma min jogg efter några hundra meter.
Blåste så fruktansvärt att jag knappt tog mig framåt på aträckan från jobbet till Arbogaavfarten.
Den är ca 2 km.
Motvind!
Jag slet i vinden för att ta mig fram gåendes, men vägrade ge upp.
Tänkte att det blir lättare längre fram där vägen svänger.

Javist ...vinden kom från sidan och det hade funkat bra om det sedan inte varit dessa hemska kastvindar, som tog tag i mig och nästan drog ikull mig.

Nästan varje lastbil drig med sig sådana virvlar att jag for som en vante där på vägkanten.
Det var så konstigt för det gick inte att svgöra vilket håll kasten tog mig.

Stundtals tryckte det på bakifrån och då passade jag på att ta några löpsteg, för att i nästa stund alängde vinden framifrån och jag fullkmligt tappade andan.

Sådär höll det på alla de 12.5 km jag hade hem.

Det var så tungt och ansträngande med denna kamp hela tiden att jag var helt slut när jag äntligen efter 2 timmar kom hem.

Den korta sträckan från järnvägskorset och hem har aldrig varit så jobbig som då.

Jag hade turligt nog klätt mig helt rätt med överdragsbyxor och vindjacka.
Men händerna skakade och jag hade svårt att låsa upp dörren till lägenheten.
Fötterna värkte då det blev helt fel skor till denna bravad.
Hade ju mina Mirage som är helt stumma.
Hade ju tänkt soringa/jogga och inte vara ute sådär länge som det blev.

Hade en blåsa på höger fot, straxt under " kärringknölen"

Vilket äventyr!

Tog ett par timmar för mig att komma i normal kroppstemp.
Vilade, åt mat och drack kaffe.
Somnade till kort.
Smorde fötterna med liniment.

Skulle vara kul att veta hur mycket sand och annat skit från vägen jag fick i mig.
Stundtals knastrade det mellan tänderna av allt som jag fick i munnen, som for i vinden.

Jag är stolt över mig själv att jag inte gav upp.Kämpade på envist trots allt motstånd.
Inget var behagligt utan bara en kamp.Stundtals för hälsan måste jag medge när lastbilarna slet i mig och jag var på väg ner i diket.

Dumdristigt kan tyckas men det är ju inte alltid jag fattar rätt beslut, likväl som andra människor.
Samtidigt fick jag uppleva detta och se hur mycket jag stod pall.
Det var en hel del vill jag lova:)

Tog mig till jobbet med buss senare.
Slogs mot vindarna vid ratten istället några timmar.
Vinden hade tilltagit än mera och i Kungsör såg jag hur saker flög i luften som slets iväg från balkonger.

Valde sedan på kvälken att låta cykeln stå och tog bussen hem.
Det hade varit fullkomligt livsfarligt att ge mig ut i mörkret och den ännu starka vinden.
Med risk för att ha dragits ut i vägbanan.

När kvällen kom så var jag helt slut.
Glad och nöjd över att jag klarat denna annorlunda utmaning som inte riktigt var tänkt.

Idag väljer jag bilen till jobbet.Får se om jag har styrkan och orken att cykla hem på långrasten.
Det visar sig.
Annars får rasten bli biltvätt och annat nödvändigt.
Kanske att detta blir en vilodag, mot mina planer men jag har inget val om orken inte finns.

Äter inget socker nu heller givetvis, då fastan pågår.
Det gör också energierna sämre.

Utmaningen fortsätter:) om än något förändrad.

Så är livet....välja nya vägar gäller ständigt.
Jag ger inte upp:) Aldrig!
Ändrar bara planerna

Vädrets makter styr ingen över men mina val är jag chef över:)