Idag fick jag ett helt gäng med härliga gäster till husvagnen.
Min son med familj kom på eftermiddagen.

Vi hade bestämt oss för att grilla och det blev så också, fast det var väldigt varmt.
Stod och pratade med grannfrun under tiden jag grejade vid grillen.
Jättetrevligt!
Härligt med fina grannar.

Gänget anlände alldeles lagom när jag hade grillat färdigt.
Korv och hamburgare av flera slag.
Äldsta barnbarnet äter inte kött så hon fick en burgare av olika fröer.
Den var tydligen riktigt god.
Måste prova själv nån gång och köpa det.

Jag fick en jättefin ros i present.
Vi firade min födelsedag i efterskott och mors dag i förskott :)
En ros på stam.
Blir toppen till vår balkong hemma.
Underbar present nu inför min blomstersommar.

Vi åt i det varma förtältet och dukade av tillsammans.
På med badkläder och iväg till sjön.
För mig det tredje omgången bad denna dag.

Jag traskade tillbaka till vagnen och fixade till fika. Kaffe med drömrulltårta.
Vattenmelon.
Familjen kom med glassar efter att de varit bort till receptionen på en lapptäckes och fotoutställning.
Vi fikade tillsammans.
Jättehärligt att ha gänget här hos mig.

Vinkade av dem vid 17 tiden då de åkte hemåt igen.

Jag plockade undan och ringde min käresta som kommit hem jättetrött efter en lång dag på jobbet.

Idag blev det bestämt att i höst när sommarsäsongen är över så byter min älskade trogne följeslagare Alfred ägare.

Min Sävsjö 611 och jag kommer att gå skilda vägar.

Så får det bli.

Har ju haft de tankarna ett tag och nu blev det bestämt.
Vi skall vara utan husvagn då det ändå är mest bara jag som är vid den.
Det kostar mer än det smakar att ha det så.

Känns i hjärtat men ibland måste det praktiska tänket ta över.

Dessutom kommer köparna att använda honom så himla mycket mera.

Jag skriver mera sedan när köpet är klart och Alfred är överlämnad till nya ägarna.
Först har vi den här sista sommaren tillsammans.

Det kommer bli jättebra.
Förtältet följer med men allt annat behåller vi.

Min käresta är något trött och slut.
Han har 5 arbetsdagar kvar innan semester.
Den är så välbehövlig.

Idag kom han på sig hemma på gatan mot vårt garage att han var på väg hem med bussen.
Egentligen skulle han till depån och sedan hem med vår bil.

Något trött och slut gubben min.

Idag ville jag ta tillvara solen en stund.
Plockade ner vatten, badkläder, korsord och penna. Med solunderlägget hoprullat under armen bar det iväg ner till sjön.

Där var det full sol och jag tog genast ett bad för att svalka ner mig.

Låg sedan och solade medans jag löste korsord i medhavd tidning.
Det kom ner folk och badade sina hundar men inte många badade själva.

Keps på huvudet var ett måste där i solgasset.
På den sidan av skogen var det dessutom helt vindstilla.
Jag hade självklart inte ro att ligga stilla, utan gick omkring.
Doppade mig ofta då det var riktigt varmt.

Två timmar stod jag ut och gick sedan åter till husvagnen.
Enda stället där jag kan ligga och sola är på Lyckesand på Öland.
Gillar inte badkläder och det behövs ju inga där på nakenbadet.

Våta badkläder är bara obehagligt mot kroppen. Det gör att jag har svårt att ligga stilla när allt är blött.
Har bara två bikinis att använda.
Så när båda är blöta är det färdigsolat för min del.

Hängde upp allt vått på tork
Vid lunchtid är det skugga vid vår vagn, tack vare den ståtliga björk som växer på tomten.
Bryggde kaffe och tog knäckebröd med potatissallad.
Gott och lagom.

Fick sedan meddelande att min son med familj skulle komma vid 14 tiden.
Vi skall grilla idag och bada med barnen.

Det här fotot är ett bra exempel på hur livet är.
En balansgång, krokig med tussar längs vägen av glädje ämnen av olika slag.

Man ser inte slutet då den ligger dold därframme.
Lite gungigt stundtals...

Tappar man balansen kan det vara jobbigt att ta sig upp igen, om man sjunker djupt i det mörka vid sidan av balansgången.

Annars vackert och ljust runtikring.
Med hoppet framför ständigt...

Livets väg, krokig och fylld av val

För mig är det njutning att gå upp tidigt på morgonen och ge mig ut.
Denna morgon med badkläderna med, mobilekameran givetvis.

Klockan var bara 5.30 när jag gick sakta ner i det sköna, rena vattnet.
Varmare än den tidiga morgonluften.
Likt en smekning över huden slöt sig vattnet kring min kropp, där jag tyst gled fram med lugna simtag.

Livet kändes där i den stunden så sorglöst och behagligt. Varje simtag sköljde bort det som tyngde själen. Livet kändes på nåt vis så enkelt, bekymmerslöst och skönt.
Jag bara njöt. Såg hur solens strålar glittrade i vattnet, göken gol i fjärran.
Så underbart!

Steg upp ur vattnet, hämtade kameran för att kunna föreviga den känsla jag bar i stunden.
Ensam i vattnet, tidig lördagsmorgon i Maj.
Full sommar, värme och ledig helg.
Saknade min älskade som jag visste var på jobbet redan.

Lade undan kameran för att ta ännu en simtur längre ut i den stilla morgonen.
Inte ett liv på hela campingen när jag gick iväg där straxt efter 5 från husvagnen.

Hade redan intagit min första kopp kaffe innan jag valde att ge mig ut i den fågelkvittrande morgonen.
Solen går ju upp över sjön som inte syns bakom skogen.
Enda sättet att fånga den är att gå dit.

Så det gjorde jag.
Tog först lite bilder över det blanka vattnet i tjärnen

Dessa foton från denna morgon kommer få mig att minnas den känsla jag bar inombords när jag stod där vid stranden och såg ut över vattnet.
Solen, ljusbågen som bildades där i morgonljuset.
Den hade kunnat fångas med en riktig kamera.
Här kan min älskade få underbara foton med sin fina kamera.

Jag fick med den lite iallafall.
Lagom för att minnas hur det såg ut just då, där i den stunden.

Jag älskar dessa tidiga mornar, när naturen är som vackrast.
Så oförstörd efter nattens vila.
Så fullkomlig, underbart vacker.

Vilken dröm att kunna få leva nära vatten, uppleva detta i vardagslivet.
Jag slutar aldrig att förundras över den vackra skapelse vi lever mitt i.
Som för de flesta bara är ett foto att se på.
Många uppskattar inte denna känsla av frihet och ro, som natur, vatten och frisk luft bjuder på.

Jag älskar det.

Min dröm är att en dag kunna bo vid vatten.
Få uppleva detta om mornarna, nära mitt eget hem.
Kanske får jag det någon gång, vem vet.

Den dagen när jag kan lägger yrkeslivet på hyllan och bara tar tillvara livets dagar.
Utan stress och oro.

En dröm. Eller en kommande verklighet.
Vi får se vad livet bär med sig framöver.

Just nu njuter jag av allt det vackra.