Just är inte tillvaron lätt
Ena magsparken efter den andra fick mig helt på knä idag

Men jag reser mig upp igen.
Tro inte att ni sänker mig.
Jag vet att ni läser min blogg och från den skapas det egna verkligheter om mitt liv.
Fortsätt läs bara.
Jag har styrkan att ta erat skitsnack som pågår bakom min rygg.
Jag får veta vartenda ord som sägs.

Era fega jävlar som inte konfronterar mig direkt utan går via min gamla mor.

En av er ringde jag idag.
Vår släktskap är över.
Bär dina problem ensam.
Jag har inte skapat dem åt dig.
Det har du åstadkommit själv.

Nästa person kommer jag att kontakta i veckan.
DU ska också ha så mycket ryggrad att du berättar för mig vad problemet består av.
Skippa skitsnacket och gå rakt på mig istället.
Se mig i ögonen och säg som det är.

Jag hatar hyckleri och baktalan.
Ärlighet!!
Bete er inte som nå kärringar utan stå för det ni tuggar om inför en gammal människa som har nog med sitt eget.

Det är hennes enda levande dotter ni pratar skit om, är ni ens medvetna om hur illa ni gör henne.

Att ni inte skäms!!
Vuxna karlar som beter sig som barnrumpor.

Vissa dagar får man ta så mycket skit ifrån människor som i sin tur mår väldigt dåligt.

Att vara den starke är inte lätt.
Då är kraven från släkten också vidrigt höga.
Jag är ju bara människa, med ett eget liv och egna problem.
Jag hinner inte, orkar inte och vill inte bära alla.

Säger bara ett stort SUCK

Igår var det dags för Depå Hallstahammar att få njuta av gottigt.
Två rejäla smörgåstårtor fixade under söndagen

Igår Måndag var jag inte pigg när det var dags att gå upp.
Den trista vetskapen om x ets lögner tog musten ur mig på söndag kväll och jag sov illa.

Masade mig ur sängen efter 3-4 timmars sönderhackad sömn med ledsna drömmar.
Kändes så himla orättvist att jag behövde få denna bekräftelse om mina aningar och misstankar.

Oärlighet är det värsta jag vet och det i detta fall från en människa jag älskade högt.
Den kärleken har han omsorgsfullt både dödat och kastat på tippen.

Jag klädde mig för jobb.
Tog med en stor kasse med ombyte för långpromenad i Grisslehamn.
Bar ner de väntande, färdiga smörgåstårtorna till bilen och åkte via macken till depå Hallstahammar.

Bar in smörgåstårtorna.
Där väntade en go kollega med stor kram.
Han förstår min känsla i det som hänt.
Han lever i något liknande.
Kändes skönt att få en bamsekram och prata lite kort.

Han åkte på sin körning och jag fixade klar min buss, som var otillräckligt städad.
Städade och fejade innan jag sedan åkte mot Köping där jag skulle ta upp första gästerna.
Det var en blåsig och småregning morgon.
Kallt och ruggigt Aprilväder.

Härliga gäster tog jag sedan med även från Hallstahammar, Västerås och Enköping.
Var ute i god tid och vi pausade 15 minuter vid macken utanför Uppsala.
Kände hur mina fina stammisar till gäster tillförde mig den energi jag behövde för denna dag.
Bästa gästerna, alla 17 jag hade med mig.

Träffade Lena, min kollega i andra bussen.
Det var vi som skulle ut och gå 12-15 km under tiden båten var över till Eckerö och vände.
Vi skulle vara kvar iland.
Träna och vila kort i våra bussar.

Vi körde vidare mot Grisslehamn.
Det blåste hård sidvind och det var tufft att hålla bussen.
Det slet och drog i den hela tiden.
Kastvindar som kändes som sidotacklingar.
Kände av detta i mina armar och handleder då jag hela tiden fick parera.
Gästerna pratade om hur det skulle vara på havet och båten.

Vi hann nästan till Hallstavik när jg fick telefonsamtalet.
Båten var inställd. Den vågade inte riskera att gå ut på det stormande havet.
Klokt beslut men jobbigt för oss
Stannade och väntade in Lena.
Vi tog beslutet att åka in i Hallstavik och leta reda på nåt fik eller matställe.
Inte lätt, klockan var ju inte ens 9 på morgon.

Lena och jag måste ha 45 minuters rast innan vi kunde köra hemåt igen.

Det fick bli cafe Blixten i Hallstavik.

Vi trillade in där två bussar.
Som tur var inte så många gäster.
Jag 17 och Lena färre än så.
Stannade där 1 timme så alla hann få sina beställda smörgåsar.
De stackarna som jobbade hann ju inte med då vi kom så många.

Men deras dagskassa lär ha fått ett uppsving den dagen.

Mysigt cafe med 354 stycken gamla kaffekvarnar utplacerade överallt.
Dit måste jag igen nångång.
Jättehärligt ställe. Jag köpte kaffe och morotskaka.

Sedan körde vi då hemåt igen.
Blåsten slet i bussen och jag började känna mig rejält trött
Släppte av mina gäster vartefter
De flesta hade redan bokat nya resor innan de ens gick av bussen.
Alla vid gott mod trots allt.

Åkte till depån.
Tankade, städade och tvättade bussen.
Fick frågan om jag kunde köra skolkörning idag tisdag. Tog det.
Åt av min smörgåstårta och åkte sedan hemåt.
Kände mig jättetrött.
Blev en konstig dag.