Tänk vad det är mycket man tar förgivet i livet. Det är inte förrän kroppen eller knoppen säger stopp eller kraftigt drar i handbromsen som man förstår hur mycket det är i vardagen som behöver göras.

Som nu denna Fredagsmorgon.
Jag bäddade rent i min säng och det brukar ju inte vara nån större grej.
Gjort i ett nafs.
Inte nu inte. Stor möda att bara ta av påslakanet och gå ut på verandan för att skaka av täcket ordentligt.

Jag jobbade på i omgångar och vilade däremellan. Nu är det klart.
Rent i sängen. Tvättat och hängt på tork.
Duschat och ätit frukost
Tog typ 3 timmar att fixa allt detta som i vanliga fall tagit kanske 30 minuter max.
Ja tvättmaskin har ju inte hunnit klart på den stunden förstås.

Nu ligger jag i det renbäddade och njuter av fräschören.
Väntar på den andra tvätten där jag kör min sköna fluffiga morgonrock och lite annat.

Känner av smärtan rejält men ändå inte så tröttande illa som tidigare dagar så det är på rätt väg.

Jag har till och med varit nere i källaren ett par vändor för att hämta och lämna saker som behövde komma på plats.

Vad är sen oddsen att både dotter och jag är satta ur spel just nu, samtidigt.
Hennes discbråck jäklas för fullt och hon har fruktansvärt ont.

Försöker få henne till Kiropraktor men hon vågar inte pga sin sjukdom ME.
Hon var till Kiropraktor för många år sedan och det gjorde henne ännu sjukare.

Mig går det säkert att få ordning på igen. Bara jag går på de behandlingar som behövs och sedan underhåller allt hädanefter så det inte kommer åt att låsa sig igen.

Jag blev djupt tacksam och rörd igår då det kom pengar från min lilla gamla Mamma till kommande behandlingar.
Hon vet av egen erfarenhet vad värk i rygg och höfter är och hon vill hjälpa mig med att ta en del av kostnaden för det jag behöver för att bli av med det här som bromsar livet och förstör.

Jag måste ju betala det ur egen ficka helt då sjukvården vände ryggen helt när jag gråtande bad om hjälp.

Så pengarna från Mamma ger mig chansen att få ordning på detta skit, som en skänk från ovan.

Snart är det dags för påfyllning i dieseltanken i källaren, för ännu är inte kylan över.
Hoppas det inte behövs mer än kanske några hundra liter.
Att våren kommer snart med värme och sol så jag kan slappna av den biten.

Brunnslocket är öppet ännu ute på tomten efter översvämningen i källaren och pumpen som jäklades.
Ingen av oss mäktar med att lyfta det tunga åbäket på plats.
Det ligger ett säkert galler över nu så inget trillar ner

Nu vila och läsa bok.
In med lite mera värktabletter.
Känns att jag varit igång..

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Köpte från Matsmart förra året påsar med ingredienser till ett annorlunda bröd. Påsarnas innehåll var en blandning av Hasselnötter, Sesamfrön, Mandlar och lite andra fröer. Jag tillsatte det som stod. Blandningen i påsen, 4 uppvispade ägg, salt...

Tidigt denna regniga Onsdagsmorgon satte jag igång med bullbak. Jag är ju sån att om jag bakar så gör jag rejäl mängd. Den här gången blev det över 80 bullar. Så nu finns det bullar att ta med till gamla mamma också när jag hälsar på henne på ...

Tänk att kunna vakna på morgonen, efter att ha sovit gott en hel natt med känslan att det här är en ny dag, med nya krafter och utan värk. Det var ett bra tag sedan jag kände så. Det gjorde jag nu på morgonen. Vaknade som jag ska med katterna ho...

Den här dagen har givetvis varit fullsmockad med Att göra grejer. Började dagen med att köra min lilla husbil till verkstan för att få olja och filter bytt. Det har jag inte gjort på de två åren jag har ägt fordonet. Förra sommaren användes den ...

Det är en skön känsla att vakna på morgonen utan att ha en galen värk bara av att vända mig i sängen. Likaså att gå upp utan att det hugger som knivar i skinkan och ner längs med lårmuskeln. Kanske är det så att min kropp nu börjar på att ha räta...