Försöker nu att hugga den sista kubiken ved jag har staplat bakom huset till ved.

Har ju en sån där behändig klyv som man bara lägger ner den kapade kubben i och sedan slår med en liten slägga så klyvs den till bra fin ved.

Men de sista kubbarna jag har kvar nu är för grova för att gå ner i den klyven.
Så det är bara till att ta fram yxan och gå loss.
Högg ett gäng i Måndags när det var fint och soligt och inte så kallt.
Det var inte många jag orkade innan krafterna började tryta.

Ändå jobbade jag med en bra teknik där yxan och tyngden i svinget gör jobbet.
Har en bra yxa med långt skaft.
Men det tog kraft och ork från tanten.

Fick väl ihop så jag kan elda ett par veckor iallafall varje kväll.
Dessa kubbar är så hårda och kompakta så den veden brinner sakta och länge, ger jättebra värme.

Jag tänkte fortsätta hugga idag efter jag varit hos tandläkaren så mycket som jag bara orkar.

Det som nu ligger inne måste få torka en vecka iallafall. Så det är bra om jag kan få ihop lite barje gång så det finns ved att elda i köksspisen.
Ett välkommet värmetillskott nu när det håller lite kallgrader varje natt.

Sågar även upp pallar som jag fick från våran rörkrökares firma. Pallar som hans värmepannor och sådant kommer på.
De ska ändå slängs så jag är glad över all gratisved.

Sågningen är ju bra träning och värmer kroppen.

Var iväg igår och handlade hel havre, stallpellets och fodermorötter på Granngården.
Hönsen och Kaninerna får ju havre varje dag och kaninerna lite morötter
Hästen Magino älskar att få några morötter varje dag i krubban och dessa morötter är ju så fina så även vi människor äter av de finaste.

Bra pris på fodermorötter 99:- säcken.

Ludde Basset hjälpte mig att sortera upp morötterna på hallgolvet.
Det var inte många jag behövde kasta, det var en jättefin sändning.

Nu står det 5 papperskassar med några kilo mörötter i varje inne i det rum där vi har veden och värmen avstängd så det håller ca +10 grader i det rummet.
Perfekt förvaring.

Jag tappade en lagning i November nån gång och började rätt snart att försöka komma i kontakt med min tandläkare som jag haft sen jag flyttade hit till Eskilstuna.
Sände mejl och ringde. Kom bara till telefonsvarare.
Tandvårdshuset i Torshälla.

Tanden började brytas sönder och till sist hade den så vassa kanter så jag skar mig på tungan.

Fortsatte ringa men kom inte i kontakt.
Inget svar på mejlen heller.
Åkte till och med dit en morgon och tittade och fann stället helt mörkt.

Kontaktade till sist Folktandvården i Torshälla och hamnade där i väntekö.
Tydligen hade flera från Tandvårdshuset sökt sig dit istället så något hade hänt.

Har nu väntat i drygt två veckor och inget har hänt så jag mejlade jag Forktandvården City och fick svar i Måndags att jag var så välkommen dit, bara att ringa.

Fick tid redan idag 12.30

Så nu har jag varit på en ordentlig undersökning. Fick en jättegullig tjej som tandläkare och lika rar tandsköterska.
Röntgenbilder togs och status ställdes.
Den vassa trasiga tanden slipades ner så jag inte skar mig.

Imorgon 10.40 ska den fixas.

Sedan ska vi resonera om hur vi går vidare med en tand som är jättemycket lagad och det har blivit ett nytt hål under lagningen.
En krona vore lämpligast.
Jag ska få ett kostnadsförslag.

Så nu känner jag mig trygg igen med bra tandläkare.
Visst kommer det att kosta en hel del men tänder behöver jag ju.

Det var väl det som var nödvändigt att fixa i dagsläge.
Bra att det inte var mera än så.

Ska också till Hygienisten och ta bort tandsten. Jättebra få det gjort.

Vi gamla finnländare har inge vidare tänder då det inte fanns tandvård att tala om i Finland i början av 60 talet.

Det är av yttersta vikt att vårda sina tänder redan från småbarnsålder såsom det görs idag och gjordes även med mina barn som idag är vuxna.

Annars blir det både smärtsamt och dyrt.

Hela vintern har jag varit med i stallet på Tisdagsmornarna då det varit utsläpp av hästar.

Redan vid 6 tiden är vi där och min äldsta dotter ger kraftfodret till all hästar i boxarna först och en tuss hö.

Sedan ska alla ha utetäcken på sig och en del dessutom boots och benskydd.

Min uppgift är att gå ut med hö till alla hagarna och det tar ju en stund då dessa kan ligga en bit bort.
Ser också till att alla hagarnas vattenkar täcks av från isolerande lock.
Vattnet fryser annars.
Kollade imorse med mobilens stegräknare att det är en promenad på 1 1/2 km till och från hagarna.
Våran häst går i den längst bort.


Sedan går dotter och barnbarn ut med hästarna till deras hagar.
Tre ston i en hage.
Två valacker i en varav en av dessa är min dotters häst.
Sedan är det två vallacker i varsin hage sist av allt.

Sedan åker dottern hem då hon ska jobba medans barnbarnet och jag tar hand om resten.
Alla gångarna ska sopas noga.
Jag mockar åt dotterns häst och fixar vattnet.
Barnbarnet fyller upp hökassar och ordnar med kraftfoderhinkarna.

Allt tar ju en stund så vi har gjort som så att hon har med sig frukost och ombyte så vid 8 tiden när allt är klart så kör jag henne till skolan.

Bra start på dagen.
Nöjda hästar och mockningen blir klar tidigt.

Kom sedan hem och satte igång att städa.
Hade skakat av sängkläder och mattor och hängt ut i en 9 gradiga kylan så allt var så fräscht.
Bra sätt att bli av med kvalster.

Den här morgonen har jag gjort en tillbakaresa i livet.
Jag har en möbel där jag har tre lådor där jag sparat sådant som hängt med i livet sen långt tillbaks.

Det är allt från min fars soldatminne, körkort och foton från den tiden han ännu fanns i livet.
Han gick bort 1972. Endast 35 år gammal. Lämnade efter sig min mor och oss tre barn. Jag var då 12 år.

I lådan ligger en massa foton, födelsedagskort, teckningar och sådant från tiden då mina tre barn var små.
Äldsta fyller 43 den 20/2 och yngsta blir 36 i Juli. Mellandottern blir 39 i Maj.

Så tiden går med rungande fart.

Jag har även sparat alla grattulationkort från när jag själv fyllde 40 och sedan 50.
Minneavärda dagar.

Det finns tidningsurklipp när jag var fotomodell för Västerås Lokaltrafik i början av 2000 talet.
Jag var med i lokaltv, tidningar, broschyrer och busstidtabell.

Jag har även sparat startnummerlapparna från alla lopp som jag genomfört genom åren då jag var aktiv löpare.
Allt från Jubileumsmarathon 2012 i Stockholm till Göteborgsvarvet, Tjejmilen, Tjejvasan och mängder med mindre lopp överallt.

Någonstans finns även medaljerna och plaketterna från alla lopp.

Ett stort kuvert med blogginlägg, foton och planering finns också från 2009 då jag och en kollega cyklade från Kiruna till Västerås. 140 mil :)

Härliga minnen.

Det finns också sorgliga minnen från de år då jag kämpade med att komma in på Högskolans Teologiutbildning för att så småningom bli Präst.
Jag hade fått kallet.

Jag hade ju inte gått gymnasiet och det krävdes betyg i Historia och Samhällskunskap.
Jag sökte in med reell kompetens men den räckte inte. Dvs nästan 40 år i arbetslivet samt att jag gått Svenska Kyrkans Grundutbildning och gjort även Högskoleprovet.
Jag var på den tiden även aktiv som Kyrkvärd i bla Domkyrkan i Västerås.

Högskolan godtog inte detta utan jag var tvungen att ge upp då jag var för gammal för att hinna läsa in det som saknades.
Utildningstiden till Präst var då 5 år minst.

Det kändes riktigt bittert kan jag medge men det fanns inget att göra.

Livet blev riktigt bra ändå då jag valde att fortsätta arbeta i bussbranchen.
Idag är jag ju pensionär men kör ännu turistbuss i Norge bland annat.
Beställningsbussförare är ett helt fantastiskt yrke.

Jag var även inne ett tag på att jobba med att föra människor värdigt till den sista vilan. Begravningsentreprenör.
Tyvärr hade jag fått lov att flytta för att få en sådn tjänst och det kunde jag inte.
Jag hade fått praktisera inom den delen då jag gick Svenska Kyrkans Grundutbildning och kände att det var ett oerhört viktigt och värdigt arbete.

Mycket minnen ploppade upp då jag plockade igenom låda för låda och sorterade.

Min egen Konfirmation. Skolbetyg från småklassserna. Foton från släkten i Finland och det härligaste av allt alla foton på mina tre ungar.

Nu är lådorna rensade och allt komprimerat.
En del ska jag visa mitt barnbarn och sedan kasta bort. Tex all dokumentation från min kamp att komma in på Högskolan.
Inget att spara men jag vill gärna visa barnbarnet härhemma som nu går och Konfirmerar sig.

Väldigt givande att försjunka i minnen några timmar.
Ta beslut om vad som ska bort och vad som sparas till eftervärlden.

I Torsdags åkte jag och mitt barnbarn till djuraffärer för att se om det fanns att köpa ett terrarium åt min lilla spindelgumma som måste flytta in i mindre från det hon boar i idag.

Under det här året kommer ju vi att flytta till ett mycket mindre boende än det som vi har idag.
Jag mäktar ju inte längre ekonomiskt och inte heller orkesmässigt att hyra det gamla slitna hus jag hyr idag.

Så allt bohag måste krympas.
Så även spindeldamens.

Vi hittade inget terrarium som passade men det blev en förälskelse för både mig och barnbarnet i en liten hamsterfröken som pigg och nyfiken tydde sig till oss när vi pratade med henne.

Barnbarnet har länge viljat ha en egen liten hamster, fast hon redan har kaniner, katter, hund, höns, spindel, akvariefiskar och häst.

Jag är ju mormor och älskar mina barnbarn och även djur så det blev som det blev.
Vi traskade ut från zoobutiken med ett helt paket med grejer till hamstern.
Bur, matskål, vattenflaska, mat, spån mm mm som den lilla behöver för ett bra liv.

Henne skulle vi hämta nästa dag.
Rätt smart detta med att inte få med djuret samma dag då sånt hindrar impulsköp som säkert många gånger ångras till dagen efter.
Ungar som tjatar sig till djur som föräldrar egentligen inte vill skaffa.

I vårt fall är mitt barnbarn 14 år, har redan djur och hela vår familj älskar djur och har alltid haft mycket djur ikring oss.
Vi kan inte tänka oss att leva utan djur.

På kvällen efter stallet gjorde barnbarnet iordning bostaden till den lilla.
Med stor omsorg och kärlek.
Vi resonerade namn och fastnade för Maya.
Hon ser verkligen ut som en Maya.
Andranamn lutar åt att bli Liisa som min dotter kom på.
Med den finska stavningen med två ii.

Igår Fredag hämtade jag hem Maya.
Hon fick åka i en varm bil i en liten kartong där det var bäddat med hennes eget bomaterial från buren i zoobutiken så hon fick med sig den egna doften och tryggheten i det

Hon blev genast nyfiken på sitt nya och boade in sig direkt.
Åt lite och kröp sedan in och somnade i sitt nya bo.

Välkomnen lilla Maya.

Ludde Basset var jättenyfiken över den nya lilla varelsen.

Nu får Maya vara i lugn och ro några dygn innan hon kommer att hanteras.
Så hon hinner bygga sitt eget och känna att hon är trygg och älskad från första stund.

Barnbarnet läser på om allt som går att få tag i om hamstrar så hon ska få den bästa skötsel och mat som går att frambringa.

Mycket vatten har flytit under broarna sen jag bloggade sist.
Sitter här i min säng tidig morgon och funderar lite över hur framtiden kommer att se ut.
Känns förnärvarande rätt dyster.

Det hemska som hände i Örebro med masskjutningen av människor på en skola har skakat om rejält.

I min värld har det bara varit en tidsfråga innan något sådant skulle hända.
En svensk person som i sitt sjuka huvud fått nog av det som vårt land har varit på väg in i under många år.
Som tog saken i egna händer och gjorde det fruktansvärda dåd som känns helt galet fel och onödigt.

Jag tror knappast att en sådan händelse kommer att göra någonting bättre i den orättvisa som råder i vårt land.
Ja inte bara i vårt land utan i ett flertal länder.
Våldshandlingar är inte lösningen.
Död och förintelse är Inte lösningen.

Vi är inne i en stor förändring av den trygghet som vårt land levt i under lång tid.
Den tryggheten finns inte mera.
Lagar och bestämmelser existerar inte längre utan det är våldet och rädslan som styr vårt samhälle idag.

Allt detta får vi skylla oss själva som valt den politiska väg som tagit oss dit vi är idag.

Det som jag tror skapar händelser som denna är helt enkelt bortskuffandet av de egna medborgarna i vårt land.
Det finns inte längre resurser att ta hand om den egna befolkningen som mår allt sämre för vart år som går.

Psykvården är ett praktexempel.
Varför tillsätts det inte mera pengar och resurser till att verkligen hjälpa de människor som mår dåligt och som mår allt sämre.

Sjukvården går på knä under den enorma bördan som råder idag.
Människor mår fruktansvärt dåligt av allt som händer och det som så många tvingas leva i.
Ekonomisk trygghet är en stor avsaknad. Med detta följer allt annat i livet.
Idag Får du inte vara sjuk. Är du sjuk så hamnar du utanför den så kallade välfärd som vårt land ska föreställas ha.
Du ska prestera oavsett för skatteintäkter måste in.

Jag vet vad jag talar om för jag har själv ett barn som levt i detta i över 9 år nu.
Den kamp som vi ständigt tvingas föra är vidrig. Energisugande och tärande.
Den kampen borde inte existera utan den kraften borde läggas på att ge en sjuk människa trygghet istället.

Nej, dessa pengar och resurser läggs på annat, inte på de egna i vårt land.

Människor börjar få nog och tar saken i egna händer. Utför dåd som inte tillför mänskligheten någonting annat än rädsla och vånda inför vad som komma skall. Jag befarar att detta våld kommer att öka.

Alla nöjer sig inte med att knyta näven i byxfickan och svära över detta gigantiska samhällsproblem vi har att axla.

Oskyldiga drabbas och våldet öppnar dörrar för makter som inte vi kan styra över längre.

Vart är vår värld på väg.

Vart tog vårt fina Sverige vägen som även vår Drottning sade vid besöket på den plats där det hemska massmordet skedde

Jag ställer samma fråga.
Vilket jag tror många med mig gör....

Vad är nästa steg...

Fick igår ett trevligt samtal från min chef för det bolag jag kör för den här helgen.

Han rekade av läget hur jag tänkt min kommande sommar vad gäller körningar.

Tydligen kommer det att bli mycket körningar i Norge och det passar mig alldeles utmärkt.
Det var något han hoppades på att jag skulle svara

Så redan i April kommer de första turerna att köra igång för att sedan hålla på ända in i Oktober November.

Så jobb kommer jag att ha i mitt älskade Norge som jag trivdes så grymt bra att köra i under förra säsongen.

Härligt att ha det och se fram emot.

Ja det blev ju det med mina mått mätt idag när kroppen inte riktigt hänger med som förr.

Hade ju en helt ledig Lördag för mig själv här i Lund och den ville jag använda till något som verkligen gav kropp och själ något vettigt.

Hotellet jag bor på Scandic Star ligger ju lite bortom centrala delarna så jag bytte om till bekväma träningsskor och gick till centrum.

Det var riktigt skönt då det var känslan av vår i luften. Solen tittade fram korta stunder och det var riktigt skönt att gå.
Lyckades först hamna samtidigt med ett gäng grabbar, idrottslag av nåt slag som bor på samma hotell som jag.
Dessa förde ett jäkla liv. Tonårsgrabbar.
Det hojtades och brölades som värsta apgäng och musik spelades högt.

Såg hur folk vek undan och valde gå över till andra sidan vägen för att komma bort från gänget.
Så jag själv bromsade in mina steg så dessa brölnissar gick långt före.

Deras buss står parkerad bakom min buss så det är väl nå matcher som spelas här. Sen var laget hör hemma det vet jag inte men bussen är från Västerås.

Jag styrde stegen mot Domkyrkan med hopp om att den skulle vara öppen så jag fick se den innifrån.
Utvändigt är den inte vacker direkt men väldigt mäktig.

Väldigt speciell byggstil.

På vägen dit gick jag igenom en gammal kyrkogård. Östra Kyrkogården med gravar som matchade med kyrkan.
Murrigt och mossigt på gränsen till ovårdat tyckte jag.
Stenarna lutade åt alla håll och kanter och jag fick en olustig känsla när jag gick där, vet inte varför.

Där skulle jag inte välja gå en mörk natt då känslan var så märklig.
Måste läsa på vad det är för speciellt med den kyrkogården när min reakton blev så överraskande konstig.

Väl inne i kyrkan blev jag hänförd av inredningen och byggstilen inne i den.
I främre delen vid det mäktiga altaret såg jag en stil som jag aldrig tidigare upplevt i en kyrka.

Tyvärr kom man inte ända fram, det var avstängt för allmänheten men jag tror att jag lyckades fånga det på bild rätt bra ändå.

Dessa enorma klumpiga bänkrader på sidorna faschinerade mig.

Fortsatte sedan se mig omkring.
Tände två ljus och satte i den överfyllda ljusbäraren där stearin hade runnit ner på golvet nedanför och bildat en ring på golvet.
Det är så smidigt med swishbetalning även i kyrkorna. Kontanta pengar har man ju knappt med sig längre.

En enorm ljusstaker stod till höger om altaret som jag också måste läsa på om.
Säker 3 meter hög minst.

Nere i barndelen satt en nalle och såg övergiven ut.
Den har nog fått många kramar i sina dagar av barn som besökt kyrkan.

När jag sett kyrkan och kände mig nöjd med det så vandrade jag vidare ut och njöt av promenaden bland gamla vackra byggnader.

Handlade lite matvaror på Coop.
Styrde sedan stegen mot hotellet då jag kände att jag behöver ha orken i benen till att gå de kilometrar som det var tillbaka.

Vårblommor tittade upp i trädgårdar jag passerade och det var verkligen som vår i luften.
Märklig känsla den 1:a Februari då det ska vara vinter för fullt

Kom till hotellet vid 13 tiden och då var det dags att få lite mat i magen.
Det blev rågbröd med skivor av rökt riktigt köttrik falukorv och potatissallad.
Hittade med röda lappar så det passade fint för min ekonomi.

Resten av dagen fick det bli vila med tvtittande, läsning, korsordstidning och gott kaffe toppad med en semla jag hittade till bra pris.
Supergod.