En god vän till mig ordnade så jag får min flytt körd på Måndag.
Det får kosta det som behövs, har inte nåt annat val då jag själv inte orkar bära och slita just nu.

Två starka karlar med lastbil kommer Måndag morgon och sedan är det bara att visa på vad som skall lastas.

Sedan full karriär till Västerås och lasta ur.Jag får agera mottagare i lägenheten och visa vart allt ska.
Skönt att ha det planerat så långt.

Tack min vän R för din hjälp!
Du känner ju mig och vet att jag inte har nåt emot att slita ont men att nu är kroppen i minusläge.
Bara att lösa problemen vartefter ändå.

Sedan blev jag glad när jag kollade mitt konto.Har fått åter ca 45% av det som Tittis resa över regnbågsbron kostade.
Det gjorde mig oerhört tacksam.
Agria Försäkring är bra och jag har alltid haft stor nytta av dem.

Pengarna kom i bra tid nu när jag har sådan ebb i kassan för tillfället.

Steg för steg ordnar sig saker och ting och nu hoppas jag bara på att min ork behagar öka något ....
Ska jobba hela helgen och förbereda flytten på Måndag.

Just nu är jag jättetäppt i övre luftvägarna igen och inatt vaknade jag av att höger öra och öga värkte och sved.

Människan är ju till naturen väldigt bekväm och lat av sig.
Allra mest kan jag känna att det märks i relationer där parterna växt ifrån varandra och det egentligen är dags att bryta upp och vandra varsina vägar.

Självklart tycker jag inte att man ger upp så fort det börjar knaka...men när tillvaron blir till en trist slentrian och ingen av parterna tillför varandra någonting längre.

Man lever sida vid sida i sina egna roller och håller på sina egna principer.
Ändå vägrar man släppa taget om det invanda mönstret.

År ut och år in...

Tänket går i stil med...jag vet vad jag har men har ingen aning om vad jag får.
Skitfegt tycker jag!!
Riktigt slött, slappt och likgiltigt!

Varför kasta bort massor med värdefulla, kvarvarande år som man kan leva lycklig?
Skapa sin egen tillvaro och hitta en grund som bär, för egen del.

Livet med den som man en gång hade stor lycka tillsammans med, existerar inte längre!!
Det är dags att inse detta faktum och våga kliva ur det invanda mönstret och skapa någonting givande.

Båda drar fördel av detta.
Slitningarna upphör och bitterhet, besvikelse och anklagelser blåser bort.
Släpp taget och våga!!

Bakom hörnet väntar någonting så mycket bättre.
Allt har ju en mening.

Det som har varit kan man låta ligga i minnesbanken och ta fram det fina, som inte längre går att återskapa i den vardag ni lever i idag.

Varför gå och bara nöta??

Javisst är människan ett vanedjur.
Men bryter du en vana så öppnas nya dörrar och möjligheter till självutvecklig.

Alla bär vi på drömmar som vi ett sådant läge, har möjligheten att plocka fram.
De egna drömmarna som bara ligger där och väntar.

Låt inte bekvämligheten och lättjan vara det som styr livet.
För att våga vinna måste man också våga satsa.

Ge dig ut på osäker mark ett tag.
Vad är det värsta som kan hända?
Fundera på det....
Om det inte är så mycket du förlorar så varför tveka.

Bygg på dig själv som människa ett tag och se hur lätt det är att välja olika vägar i livet.
Allt är inte en paradgata rakt fram men jag lovar att den enda som styr dessa val av vägar, är Endast Du själv!!

Våga vinn!!

Du har inget att förlora.

Minnena lever kvar och framtiden är din.Som Du själv styr.

Igår kväll efter jobbet var jag så fruktansvärt trött att jag satt i bilen på vägen hem, pratade högt för mig själv och grät av förtvivlan.

Jag bad till högre makter om ork och kraft...var så trött att hela jag darrade.

Det var en kraftansträngning att bara ta mig hem efter mitt korta, men väldigt intensiva arbetspass.

Märktes att folk är trötta på kylan och det påverkar deras humör.
Stressade, stingsliga och snabba på att fälla elaka kommentarer om saker och ting inte går deras väg, exakt på sekunden.

I vanliga fall, när jag är mig själv och pigg så brukar jag på ett fint sätt, få sådana personer att tagga ner snabbt.
Men nu orkar jag bara inte!
Låter dem hållas och låtsas som ingenting.

Det är ju inte mitt fel att det är kallt...jag fryser också!
Heller inte mitt fel att det är halt och det händer olyckor som hindrar trafiken....jag kör bra!
Allra minst är det mitt fel att de rest i 10 timmar och kommer hem till Sverige i sommarkläder och väntar på bussen och fryser...

Suck!

En man var så stessad igår att han satt och småhoppade längst fram, suckade och stönade.Muttrade för sig själv och ringde ilskna samtal där bussen var bara skit, för han fått vänta i 10 minuter på Arlanda.
Ehh....Ja...bussen har sin avgångstid!
Det är ju ingen taxi!

Han hade minsann tvingats ta bussen och det var ett helvete och tog sån tid.
Satt och knappade på sin dator, så det smalloch for med kroppen fram och åter över platsen han satt på.
Tittade surt på mig då och då....

Ojoj!
Jag var inte mycket värd då i hans stessade tillvaro och ändå gjorde jag inget annat än skötte mitt arbete.På ett exemplariskt sätt.
Jösses!!
Väl i Västerås så försvann han som en avlöning efter att ha kastat sig ut ur bussen så han nästan stod på öronen.
Hans taxibil stod i vägen för mig på min hållplats då jag anlände.Fick lov att vänta på att få min plats.
Varför han blockerade så vet jag inte...

Andra kunder tittade beklagande på mig.De hade också sett hur mannen uppfört sig.

Fick beröm för min fina, smidiga körning och mitt bemötande med tydlig information.

Tog med mig de trevliga orden då jag rullade mot garaget.
Lämnade bussen utanför tvätten och satte mig i min iskalla bil.
Frös så jag hackade tänder, första minuterna innan Emil Volvo blev varm.

Tog mig en mugg kaffe ur thermosen och värmde mig.Hann inte ta nåt på Arlanda då det var en spetsvändning.
Tid att bara städa ur hos kunderna och iväg igen direkt.

Så koppen i bilen smakade gott.
Satt och kämpade sedan med orken.
Kände hur krafterna tröt snabbt och jag hade inga reserver.

Väl hemma klev jag ur uniformen och bara satt en stund...vilade i stillhet.
Fick åter lite ork för att gå upp till mina tjejer i sovrummet och se hur de mådde.
Lillungen har nu fått ögoninflammation i båda ögonen.Vi hjälptes åt att skölja ögonen med ett medel jag köpte i våras på Öland.
Det lindrade klådan och svedan för lillan.

Herregud vad hon är sjuk den lilla!
Hostar, både öron och ögoninflammation.Kräks och feberhet, trots full dos Alvedon.
Hennes mamma fajtas med influensan och kraftlöshet hon också.

Tur att jag är hemma idag till eftermiddagen så jag kan hjälpa dem båda.
Sedan i eftermiddag kommer ett sjukt barn till, lillans halvbröder varav den minsta har nån barnsjukdom med hög feber.
Mera att göra för min sjuka dotter bara.Passa på flera sjuklingar.
Var ska hon få de krafterna ifrån...

Jösses!
Ibland är människors principer så underliga så hälften vore nog.
Det som kommer hända är att lillan kommer få den sjukdomen också att bära i sin lilla späda, försvarslösa kropp.

Herregud!
Och jag vågar inget säga för då får jag ta skit så det smäller.
Det räckte med det som hände när vi kom hem från Ullared.
Jag tar inte mera utan förflyttar min lekamen dit jag avser straxt.

Men jag ifrågasätter, i min värld, underliga principer som drabbar alla negativt.
Detta jag nu skriver är helt min egen åsikt.Den delas säkert inte av alla men jag tycker på detta viset i nuläget som råder.

Jag ska se till att få mitt boende snarast så jag kan ta över mina tjejer dit och bli bortskämda med god mat, skumbad och vila.

Det ska jag se till att fixa.
Få iordning allt så det går att börja leva där.

Idag kommer jag att lasta in en hel del i Volvon för att lämna i lägenheten.
Vi skriver kontraktet idag.

Jag vet inte ännu hur jag skall lägga upp min dag för att återigen ransonera krafterna.
Mycket behöver göras och orken är nästan obefintlig.

Dessutom är det just nu -19 grader ute och det begränsar också allt.
Bilen måste lastas i sista stund, helst uppvärmd så inte det jag ska ha med förfryser.
Hoppas kylan ger med sig vartefter dagen går.
Efter att ha skrivit på kontraktet och lämnat av det jag har med mig till lägenheten, denna första gång, så har jag ett intensivt arbetspass framför mig igen.

slutar efter 21 ikväll och börjar sedan tidigt Lördag morgon för att köra en jättelång dag.