Alla inlägg under augusti 2017

Av Sirpa Niva - 12 augusti 2017 08:25

För mig är den allra bästa terapin och årerhämtningen i sin fulla blom, när jag kan vara själv vid husvagnen, träffa mina nära och kära samt veta att min älskade snart kommer till mig när han jobbat klart.

Precis som det varit de senaste dagarna.

Extra bonus denna gång är att Ville katt är med mig här.
Självklart lite mera avancerat då han väldigt gärna ger sig ut i frihet om han får chansen, den lilla utbrytarkungen.

Sambon och jag tog oss tiden att köpa en underkappa till husvagnen innan han körde mig hit, tidigare i veckan.
Fick bli en billigare variant från Biltema.
Den satte jag på plats efter första natten, då jag först vilat ut.
Lite bökigt och krångligt, men det gick och Ville kan vistas fritt i både husvahn och förtält.
Han undersökte eventuella flyktvägar genast och gav sedan upp.

Senare samma dag kom min äldsta dotter och barnbarnet ut till mig.
Så härligt!
Jag smittade ju inte längre och de skulle redan kommit till helgen men jag var ju dålig redan då så vi avblåste det.

Nu kom de och vi boade in oss i husvagnen.
Vädret var sådär under torsdagen så det blev lite lekpark, vila, lite bad, grillat och lek i förtältet.
Lillkillen älskar mormors husvagn.

Han och Ville katt är kompisar.
Hemma finns ju inte möjlighet att ha pälsdjur då hans far är allergiker.

När kvällen kom var jag så grymt trött men lycklig över att ha dem här.
Fick meddelande hemifrån att nu är sambon förkyld också.
Han hade hostat, nyst och snörvlat hela eftermiddagen.
Konstigt vore ju om han hade klarat sig, så utsatta som vi ständigt är.
Han jobbade Fredagen ändå fast han mådde pyton.
Dessutom hade trafikledningen tjatat öronen av honom, att han skulle jobba extra hela helgen, trots att han var sjuk.

Herregud så det blivit!
Vi har inget som helst människovärde längre som bussförare.
Bara köra köra, oavsett hur vi mår.
Vart är all trafiksäkerhetstänk dessutom??

Jag blir ledsen och arg när det blivit såhär.

Han sade givetvis nej och det är jag tacksam för.
Vem sjutton tackar den dagen något händer när vi jobbar sjuka och avtrubbade.

Han blev kvar hemma efter jobbet fast han skulle kommit hit till mig.
Han orkade inget annat än vila.
Somnade utmattad på soffan på eftermiddagen hade han gjort.

Min dotter och lillkillen åkte hem igår eftermiddag.
Vi fick en solig och varm dag först.
Dottern bjöd på lunch i restaurangen här så vi inte behövde laga mat.
Jättegott!
Köttfärspaj med grönt och vitlöksås.
Mycket mat och vällagat

När de åkt så plockade jag undan och drog mig sedan in i husvagnen och bara vilade resten av eftermiddagen och kvällen.

Fick dessutom ett besked igår som jag väntat så länge på ....
Jag går inte närmare in på det än så.
Det beskedet gjorde mig oerhört lättad och glad iallafall.
Så efterlängtat :)

Såg på tv.
Åt godis och drack kaffe.
Funderade över livet i sin helhet.
Känns skönt att må bättre fast jag ännu inte är frisk.
Avskyr detta när hälsan sviker och livet liksom stannar upp.
Det blir en ekonomisk förlust och framförallt går fysiken ner i botten.
Jag hade ju kommit igång med försiktig träning så bra.

Sedan finns ju inte tiden att vara sjuk då livet ändå ramlar på med alla förehavanden.

Fick telefonsamtal från familjejuristen att sammanställningen av min systers bouppteckning var klar och den kommer per post så jag kan läsa igenom och godkänna eller ändra om något inte stämmer.

Hoppas nu att Postnord inte slarvar bort pappren.
Den oron finns ju alltid då vi redan drabbades så hårt av deras slarv.
Det är en annan historia som jag inte går in på närmare heller... för privat.

Natten som gått var jobbig.
Hade svårt att somna.
Ont i huvudet och mådde lite illa.
Somnade efter midnatt och vaknade när solen gick upp.
Lyckades somna om och vaknade hyfsat utvilad ändå.

Förkylningen har efterdyningar kvar men den räknar jag som överstökad för denna gång.
Krafterna återkommer vartefter men jag gör inget extra för att ge kroppen en chans till återhämtning.

Husvagnen är en bra plats att vila vid....
Finns ju inget jag direkt kan göra här som är jobbigt.
Hemma finns det alltid jobb att utföra och det ligger på som stress om jag är sjuk.

Nu skall jag gå ner till vattnet.
Blir ett dopp då jag vet att vattnet är skönt.
Behöver det efter en svettig natt fylld av framtidsdrömmar och tankar.
Hjärnan har storstädat...

ANNONS
Av Sirpa Niva - 11 augusti 2017 19:59

Vi hade en gullig hyresgäst i förtältet som fick flytta ut.
Troligtvis boar den nu under husvagnen och håller ordning på småkryp

ANNONS
Av Sirpa Niva - 10 augusti 2017 06:12

Gårdagen bjöd oss på tuffa inslag som slutade bra.

Mådde ju inget vidare till en början och på detta mötet med familjejuristen.
Både fysiskt och psykiskt kämpigt.

Fick nu via fb veta att svägerskan följt med om jag meddelat och det tackar jag för.
Men vissa lägen och stunder vet man ju inte hur det blir.
Jag var nervös inför mötet och orolig över att jag inte skött allt rätt.
Ville inte oroa någon i släkten heller då jag själv tog på mig ansvaret för min systers dödsbo.

Min bror tar ju hand om mor våran och det är jag tacksam för då den biten blivit för mycket för mig.
Min mor och jag har ju aldrig haft någon bra relation och det förväntar jag mig heller inte.
Blodsband innebär inte att allt lirar fullt ut.
Det förstod jag redan som ung att så är fallet.

Efter mötet kan man säga att jag stod på öronen hemma.
Mycket sorg och känslor släppte inom mig och jag grät som ett barn.
Lät det bara komma utan att hålla emot, bita ihop som jag gjort hittills.

Kärestan kom hem från arbete och träning.
Helt slutkörd han med då han inte fungerar att jobba tidiga mornar.
Misstänker också att han snart gå på knä under förkylning. Börjar se symptom på det...

Efter maten körde han mig och Ville katt till vår husvagn, där jag ville vara för att komma hemifrån några dagar.
Båda var vi trötta och irriterade och det tog bara ännu mera energi.

Tog kaffe tillsammans och pratade en stund, sedan åkte han hem och det kändes otäckt då han var så trött, min älskling.
Det gick bra självklart.
Vi är ju yrkesförare och somnar inte vid ratten.
Båda lade vi oss att vila och snart sova.
Han hemma och jag i vagnen.
Han skulle upp och jobba igen 3.40

Jag försökte rodda ordning på grejerna jag haft med men gav upp.
Orken räckte inte helt enkelt.

Såg till att få igång tv:n och sedan isäng.
Somnade redan straxt efter 20.

Mycket lättare att andas här i husvagnen än hemma.
Hostade mindre och jag sov som en stock.
Vaknade till en gång bara då jag hörde någon prata.
Det var jag själv som pratade högt i sömnen.

Välbehövlig sömn efter mina hostarvaknätter hemma.
Har långledig helg framför mig så ingen behöver reta sig på att jag är sjukskriven vid vagnen.
Detta är vårt andra hem och fristad.

Hoppas på att hitta balansen och hälsan åter här.
Läkartid på Måndag

Av Sirpa Niva - 9 augusti 2017 13:20

Idag hade vi tid hos Familjens jurist för bouppteckning.

Den enda som fanns på plats var jag, som tagit hand om min syster dödsbo, med allt vad det innebär.

Det har inte varit enkelt kan jag lova.
Ordna med begravning, se till att den blev betald.
Många instanser har jag varit i kontakt med för att lösa allting längs färd.Timmar i kö hos banken, samtal och möten med socialen osv, osv...

Som tur var behövde jag inte befatta mig i tömning av bostaden hennes och inte heller var jag med vid urnsättningen
Kände liksom att vi tog farväl där i kapellet vid min systers kista.

Under färd har jag känt en enorm oro inför hur allt skall lösas, då det inte fanns medel att tillgå.
Räkningar, påminnelser och inkassokrav har trillat in vartefter och fortsätter hela tiden.
Känns så olustigt med dessa inkassobrev.... Jag har aldrig i mitt liv fått något sådant själv.
Nu kommer det då in till ett dödsbo och jag kunde inget göra åt det.

Idag kunde jag då äntligen lägga allt i händerna på en jurist som tar hand om det som nu står på tur.
Bouppteckning och deklaration.
Slutklämmen närmar sig och för mig är det en enorm lättnad att lämna över till en sakkunnig.

Hon var mycket nöjd med allt jag åstadkommit så långt och alla papper jag noggrant lagt i en fin ordning i en egen pärm.
Jag kunde där hos henne redogöra för allt och lämna hos henne för sammanställning.

En stor börda lämnade mina axlar då jag tog hissen ner från 19:e våningen i Skrapan, där mötet var.

Gick hem, trött , svettig och yr igenom centrum.
Hem till en stor kopp starkt kaffe.

Tårarna rann på mig då jag högt pratade med min syster, som jag saknar så....
Jag berättade att jag hoppas och önskar, av hela mitt hjärta att hon har det bra där hon nu är.

Kändes lite som att även jag nu får tid att sörja henne, min lillasyster.


En oro inom mig, som jag burit sedan hon somnade in i den eviga sömnen 7:e maj, får nu möjligheten att släppa.

Jag ber för min mor och för min systers barn.
Ber om styrka och hopp om att sorgen och saknaden lägger sig på en nivå som alla tre orkar bära.

Livet går vidare....

Allt tar sin tid och kraft...

Vila i frid min lillasyrra.

Storasyrran fixar det praktiska.

Av Sirpa Niva - 9 augusti 2017 07:22

Min Tisdag gick åt till att i stort sett hålla mig på fötter bara.
Mådde pyton hela dagen.

Yr, kallsvettig, andfådd och en huvudvärk från helvetet. Hostade upp tjockt klegg.Stickningar i fötterna, på knäna och fingrarna.

Tog tabletter som hjälpte en stund och straxt kom värken smygande igen.

Det fanns ju saker som behövde göras och dem gjorde jag, under stor ansträngning.
Många vilopauser...

Sambon kom hem från att ha hjälpt sina föräldrar att handla och vi åkte ut för att ordna med vårt.
När kvällen kom var sängen en gudagåva.
Somnade på småtimmarna, kallsvettig och knepig.

Ville gjorde mig sällskap hela dagen

Av Sirpa Niva - 8 augusti 2017 10:43

Sov natten oroligt och fyllt av mardrömmar.
Vaknade badande i kallsvett eller av att jag frös.

Huvudvärk hela tiden.

Sov ännu när sambon vaknade för dagen och jag kved av smärta då huvudet hotade sprängas.
Det fick bli två Eeze till frukost innan jag lyckades ta mig ur sängen.
Kände ett tryck över panna och kindben.

Huvudvärken kommer säkert från det.

Kom igång efter nån timme och insåg att detta med jobb inte funkar imorgon heller så jag meddelade planeraren att denna vecka är körd.
Har ju lediga dagar fre- sön.

Vi åt frukost senare och kärestan åkte iväg för att hjälpa sin far att handla
Han är ledig idag och självklart får han inte använda ain lediga dag till vila eller egna ärenden som inte hinns med på arbetsdagar.

Imorgon börjar han jobba 3.40 igen och måste gå upp mitt i natten.

Jag hasade mig ner till tvättstugan då vi måste få tvättat innan helgen.
Tog hissen.
Det är sällan jag använder den i vanliga fall, men nu orkade jag inte gå.

Intog nyss förmiddagskaffe som smakade toppen. Huvudet är ömt men värker inte i stunden.

Av Sirpa Niva - 7 augusti 2017 12:42

Efter att min älskling åkte iväg till sin tidiga morgontjänst, som började 3.40 imorse, så gick jag och lade mig.

Stackarn, han var helt groggy av trötthet.
Den tiden ska inte han jobba!
Han är kvällsmänniska.

Min huvudvärk hade lagt sig något, tack vare tabletter, så jag somnade, vid 4 tiden...
Vaknade straxt efter 7 och mådde pyton.
Yr och illamående gick jag upp och ut på balkongen för att få frisk luft.

Satt där en stund i bara nattlinnet och andades.Friska luften gjorde gott.
Illamåendet släppte och jag började sakta kvickna till.Yrseln avtog.
Såg att jag var alldeles vit i ansiktet.
Pulsen dunkade på hårt och snabbt.

Kände att nåt var generalknas i kroppen.
Vet inte om det är förkylningen, sömnbristen eller helt enkelt blodtrycket som spökar.
Pratade ju med Vårdcentralen i Fredags om att få den kollad.

Kom sedan på att Vårdcentralen inte har mitt nya mobilnummer. De kan ju inte kontakta mig åter som vi kom överens om i Fredags.
Ringde dem och fick en telefontid kl 11.00

Tog mig kaffe.
Krafterna återvände sakta och pulsen lugnade ner sig.
Satt och bara var i mina egna tankar en stund.

Funderade över jobbet och våra arbettider som är galet fel för oss.
Tänkte på hur dåligt vi båda mår i detta.
Jobba helt fel tid på dygnet.
Hur våra kroppar tar stryk....

Tog så fram ett visitkort som jag fick för två månader sedan och skrev ihop ett personligt cv och mejlade iväg till ett ställe.
Lika bra att dra igång aktivt med att byta arbetsplats.

Tog sedan och färgade min gråa hårbotten.
Mår bara sämre av att se den ljusa randen mitt på huvudet och de grå tinningarna.
Min älskade passar så fint med sitt gråa men jag vill inte ha det hos mig.

Sedan blev det soffhäng ett tag.
Var trött bara av en sån sak.
Hårfärgning och dusch....


Av Sirpa Niva - 7 augusti 2017 02:18

Igår Söndag, var jag lite mera aktiv för att känna efter om jag möjligtvis kunde börja jobba igen på måndagen.

Det slog tillbaka nästan direkt.

Jag gjorde helt enkelt inget värre än att packa ner lite lunchmat, kaffe och vatten.
Tog mig till fots några hundra meter till min kärestas buss.
Han hade rast i den då tiden var för kort att åka någonstans.

När rasten var över åkte jag med honom i bussen då det inte var många kunder som skulle med.
Redan efter nån timme så kom huvudvärken.
Hostan ökade och jag började återigen nysa.

AC:n i bussen var förödande för mig.
Gick inte alls ihop med de förkylningsbesvär jag just nu bär.
Hörde kunder också nysa och hosta i bussen.

När sambon slutade för dagen och vi åkte hem så sprängvärkte mitt huvud och det var bara att peta in värktabletter för att få må bättre.

En rejäl huvudvärk ger ju också illamående och det blev ju knappast bättre av att grannarna rökte på sin balkong och senare mot eftermiddagen satte en annan granne igång och bolma grill på sin balkong.
Röken och stanken låg som ett tungt moln på våran baksida.
Det luktade inte matos utan bränt och fränt.

Jag ifrågasätter om det ens är tillåtet att grilla på balkongen.
Detta var längst ner i vårt flervåningshus.
Röken trängde in i lägenheten fast vi hade dörren stängd.
Troligtvis då igenom ventilationen.

Jag älskar vår balkong och Ville katt som just nu är hemma hos oss, trivs jättebra därute.
Han ser liv och rörelse utanför och kan vistas i frisk uteluft.
Förutom när grannarna bolmar och ryker på olika vis, då går han in.

Vår dörr står öppen mest all vaken hemmatid och det ger en bra luft inne också då sommaren är varm.
Varför måste folk vara så ego att de måste förpesta luften för oss alla...
Ser ju hur äldre människor som sitter på sina balkonger och njuter av sommaren, också går in och stänger dörren.
Inte ens inne kommer vi undan röken.
Hur påverkar detta äldre människor med andningsbesvär.

Det blir ett samtal i veckan till vår hyresvärd.

Gillar inte att klaga på grannar men det finns gränser.
Jag skall ta reda på husets regler i detta och sedan ta ett personligt snack med de berörda.
Som jag gjorde med dem som spelade musik med sån tung bas, mitt i nätterna så våra tavlor och speglar hängde på sida i sovrummet.

Den grannen var jätteglad över att jag kom över själv och tog upp problemet.
Genast gjorde de något åt det och vi behöver inte ligga vakna om nätterna.
De var inte medvetna om hur ljudet fortplantade sig i rummet, och att vi hade vårt sovrum där.
Tom spindelgummans terrarium skallrade, likaså sovrumsfönstret.

De spelar ännu men inte lika högt och sällan efter kl 22.

Nu inatt vaknade jag av att huvudvärken tagit greppet igen.
Försökte somna om men det gick inte.
Smög upp för att inte störa min sovande älskling och bryggde mig varmt att dricka.

Det är tyst och stilla.
Om en stund kommer min sambo att gå upp för att jobba tidigt.
Hans mardröm, dessa tidiga pass.
Han är ju kvällsmänniska.

Dessa tidiga mornar har han fyra stycken av denna vecka.

De passen skall ju jag ha, som trivs med dem, inte han.
Han måste gå upp 2.15

Jag vet att när helgen kommer så mår han riktigt dåligt.
Av sömnbrist och fel dygnsrytm.

Om jag blir frisk innan fredag så måste jag köra mina kvällspass.
Sluta vid midnatt varje kväll.
Helt fel tider för mig.
Företaget vägrar låta oss byta med varann.
Detta gick ju tidigare utan problem.
Nu är det annat styre och då skall vi tvingas ner på plats och deras bestämmelser råder.
Som människa och individ räknas vi inte.
Bara som arbetskraft

Detta kommer att leda till att vi kommer byta arbetsplats så snart vi bara kan.

Säkert får jag ännu mera huvudvärk av sådana grubblerier.
Jag avskyr att bli styrd av någon!
Med den långa erfarenhet inom branchen så är vi värd bättre.
Det finns dem som värdesätter kompetens och individens arbetsglädje och tar hänsyn till mående.

Jag trodde att detta var sista anhalten i arbetslivet, fram till min pension om ca 7 år.
Men där bedrog jag mig.
Det är bara att börja om igen på ett annat ställe.


Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2
3
4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14
15
16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31
<<< Augusti 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ minatankebanor med Blogkeen
Följ minatankebanor med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se