Alla inlägg under februari 2018

Av Sirpa Niva - 18 februari 2018 15:30

Då det dags för mig att jobba heltid igen och orken begränsad, så fick det bli tvättstugan idag.
Sambons jobbarkläder åkte in i maskinen när han kom hem efter sin jättetidiga förmiddagstjänst.

Skönt att få sådant klart.

Fixade mat tills han kom hem.
Köpte förut vegeteriska morotsbullar som blev grym goda efter värmning i ugnen.
Dem åt jag av medans kärestan fick potatis och Angusburgare, som han älskar.
Riktigt köttiga, proteinrika och goda burgare.

Sedan var det hockeymatch mellan Sverige och Finland idag.
Den blev nyss klar och Sverige vann med 3-1
Det fick bli äta vid tv:n så inte sambon missade något.

Nu doftar det gott av nytvättat härhemma.
Jag hänger ju allt i lägenheten.
Vill inte använda tumlare eller torkskåp.
Lägenheten är så torr att tvätt höjer kvaliten på rummens luft.
Vi har så grymt bra ventilation här.

Bytte sköljmedel till en lite diskretare doft.
Gillar inte när doften är så stark att den tar över allting.

Nu tänkte jag vila resten av kvällen.
Möjligtvis åker strykbrädan fram ikväll då sambon behöver sina jobbkläder tidigt imorgon.
Han börjar redan 3.42
Rena plågan för honom som är kvällsmänniska.

Jag har Kundsupport imorgon och på kvällen är det sedan möte på jobbet.
Det skall bli väldigt intressant att höra vad som kommer att ske.

Skulle behöva ta mig en promenad men jag orkar inte just nu.
Får se ikväll.

ANNONS
Av Sirpa Niva - 17 februari 2018 20:41

Idag efter några härliga timmar på jobbet tillsammans med goa kunder och min sambo som handledare, så kom vi hem för att äta en välförtjänt lunch så hände nåt som fick ett ok att falla från mina axlar.

Efter veckor av dålig hälsa, total orkeslöshet, otaliga läkarbesök, sjukskrivning och oro för ekonomin då tiden gick och jag inte blev bättre.
Försäkringskassan var ett faktum och jag var säker på att det blir månaders väntan på sjukpenning från dem.

Var i kontakt med min handläggare i fredags. En jättetrevlig kvinna.
Vi pratade en stund och hon sade att när läkaren komletterat det hon ville så skulle mitt ses över. Jag friskskrev mig samtidigt från idag.

Återigen såg jag framför mig månader av väntan...oro över hur vi skulle klara räkningarna. Oket tyngre än någonsin över axlarna.
Kanske skulle jag rent av inte få några pengar då mängder av människor fått avslag på sina läkarintyg.

Idag efter maten låg jag jättetrött i soffan och kollar in min mejl.
Där ligger ett meddelande från Fkassan att den 20/2 betalas ersättning in på mitt konto, för hela den tid jag var sjuk.
Allt klart därefter.

Jag trodde inte det var sant!
Lättnadens tårar trängde fram i ögonen på mig.
Räkningarna kunde betalas i vanlig ordning.

Jädrar vad glad jag var och är.
Det har fungerat hur bra som helst.
Pengarna kommer in precis som en lön, fast mycket mindre förstås.
Lagom till månadens räkningar.

Skulle kanske köpt en lott idag :)

ANNONS
Av Sirpa Niva - 17 februari 2018 15:46

Imorse gick jag och sambon upp 4.15 för att åka till jobbet.
Jag var som en urvriden trasa av trötthet just då, men kvicknade till efter en kopp kaffe.
Gjorde oss iordning och for iväg till depån.

Jag skulle köra och göra alla moment som behövs för att dra igång arbetsdagen.
Startade bussen och fixade allt klart.
Läste av förarkortet innan vi började då det inte gjorts på länge.

Valde att köra iväg lite tidigare för att känna på körningen innan jag tog ombord kunder.
Bussen hann då också bli varm och inbjudande.

Körde in på Resecentrum och mina väntande resenärer.
Tog ombord och hade riktigt kul med alla glada resenärer.
Körde iväg, gav information i microfonen och rullade sedan mot Enköping.
Där fick jag på stammisar som blev glad att se mig vid ratten.

Körde så vidare i den vackra, lite dimmiga morgonen.
Valde stora vägen, via Stäket Rotebro.
Kom till Arlanda i perfekt tid enligt tidtabell.
Släppte av efter lite prat i micken igen.
Sambon städade igenom bussen medans jag gick på toa.
Skyltade om och åkte direkt till Terminal 5 för att lasta nya kunder.

Kändes tryggt att ha kärestan min med som handledare.
Ser koncentrerad ut på fotot.
Det är ju länge sedan jag körde men blev väldigt fort varm i uniformen igen

När alla var ombord och luckor stängda rullade vi hemåt Västerås.

Åkte nu lilla vägen för att prova på den.
Lite trafik och bra flyt, fint väglag och härligt väder.
Kännes kanonbra.
Anlände till Västerås i god tid tack vare flytet.
Det vinkades från alla håll på Resecentrum från kollegor på andra bolag.
Kändes härligt :)

Lastade ur och åkte till depån.
Kändes mig ganska trött vid det laget.
Vi åkte hem på långrast

Av Sirpa Niva - 16 februari 2018 19:20

Efter dusch imorse satte jag mig vid datorn och jobbade på med ärende jag redan öppnat och tog in nya vartefter.

Redan på morgonen ringde min läkare.
Han frågade om jag fått något meddelande från Fkassan, det hade jag och det borde han också fått.
Om koppletterande uppgifter som saknas i intyget han sänt dem.

Försökte ringa min handläggare på Fkassan, kom till en svarare bara, talade in mitt ärende där.
Hon ringde senare, en jättetrevlig kvinna.
Vi pratade en stund och jag friskskrev mig vi henne.

Efter det ringde min gruppchef och vi talade om hur jag kommer att jobba och att imorgon Lördag skall jag köra när min sambo har sin tjänst, så jag får övning.
Har ju inte kört sedan i Oktober.

Jag jobbade på mina timmar och betade av de ärenden som låg just då.
Kändes bra att få klart allt innan jag stängde ner.

Tog en kort vila innan jag började med lunch åt sambon som kom hem vid 13.30 tiden.

Efter maten fick det bli vila igen med en kopp kaffe i soffan.
Kände mig trött hela dagen men kämpade på med allt ändå.
Var entusiastisk över att snart ge mig in i heltidsarbete.
Lite rädsla också över att jag ska köra på för hårt.

Gäller att jag tänker mig för varje dag.

Sambon åkte och jobbade igen innan 16 och jag grejade härhemma.
Lade mig och vilade och somnade som en stock.
Sov i soffan i en timme.
Vaknade helt groggy och förstod inte först vart jag befann mig.

Känner mig nu lite tung i huvudet och väntar snart hem sambon.
Vi måste isäng tidigt ikväll då vi börjar jobba tidigt imorgon.

Av Sirpa Niva - 16 februari 2018 07:30

Smög ut i soffan inatt när jag inte kunde sova.
Min hjärna kunde inte koppla ner från alla tankar om framtiden.
Låg och bloggade ur mig lite och det hjälpte att komma till ro.
Sedan kan jag ju inte skriva om allt heller.
Den oro jag känner för nära och kära, som genomgår jobbiga processer i livet.

Pratade med min son igår och de samtalen gör mig alltid glad.

Jag funderade över min busskörning som jag skall in i snart igen.
Över hur jag skall lägga tiden så jag fixar det i orken.
Har nu inte kört buss ordentligt sen i höstas och känner mig lite ringrostig. Ska kolla om jag kan köra en tur och sambon bredvid.

Behövs bara en tur så jag får känna på ratten och bussen.

Nu är det Fredag och jag var jättetrött när jag vaknade.
Gick omkring och hostade och gäspade en bra stund medans sambon gjorde sig klar för jobb.
Nu har han åkt och jag skall ta mig en dusch innan det är dags att ta tag i jobbet igen.

Sambon har delad tjänst idag och kommer hem igen vid 13 tiden.
Då skall jag vara klar med mina timmar vid datorn.
Sedan har han jobbhelg framför sig igen.

I eftermiddag tänkte jag ge mig ut på en promenad för att få frisk luft.
Har inte varit ut på någon sen i Tisdags.
Inte orkat eller prioriterat vila kanske är mera rätt.

När körningarna börjar blir det ju promenader till och från jobbet för mig.
9 km om dagen.
Det är bra, för jag vill sakta men säkert igång med att röra på mig mera.
Nu när orken är så pass mycket bättre så återvänder livet snabbare om jag får känna att jag gör nytta.
Slipper dessutom oron med Försäkringskassan.

Har ännu inte fått ett ord ifrån dem om jag kommer få någon sjuklön från dem.
Blir jag utan alla dessa veckor så får vi problem.
Livet kostar ju fast man är sjuk.

Hyra, mat och allt måste betalas och det behövs inkomst till.

Så ännu är inte oron över för ekonomin på ett bra tag.
Två hela löner uteblir om Försäkringskassan anser att jag skulle jobbat fast jag var så sjuk och slut i orken.

Hatar att vara beroende av andra!
Jag är van att klara mitt eget uppehälle.
Har gjort det sen jag var 16 år.

Nu dusch och jobba.
Ingen lön utan jobb och jag gillar att jobba med våra fina kunder.
Sveriges bästa kunder har vi på Swebus.
Dem värnar jag om.

Av Sirpa Niva - 15 februari 2018 23:36

På Måndag är det då dags för mig att börja arbeta heltid igen och det känns väldigt bra.

Jag har idag Torsdag, jobbat på under förmiddagen med det som behövde ordans med i mejlen jag hade under pågående och några stycken nya.
Telefonmöte med min härliga handledare/chef i Jönköping som är en klippa i allt det nya för mig.

Har nu också kommit in en bit till i den del som kommer att göra min uppgift än mera effektivare.
Spännande är det och stundtals riktigt svårt, men jag lär mig vartefter.
Tycker om att ha kundkontakt på detta vis också.
Likväl som att sitta och köra buss.

Min gruppchef ringde mig idag och vi resonerade om hur vi lägger upp de kommande veckorna.
Jag kommer att ha nån form av kombitjänst där jag uträttar två olika arbetsuppgifter.
Hur upplägget blir det får vi helt enkelt resonera oss fram till.

Busskörning på heltid fungerar inte för mig fysiskt än på ett tag.
Men jag vill jobba heltid. Det skall jag klara fast jag vet att det kommer bli riktigt jobbigt den första tiden.
Jag kommer att vara väldigt trött efter arbetet.
Men det skall gå. Min sambo och jag kommer att hjälpas åt med allt hemma så jag har en chans till återgången i full tjänst.

Idag har jag haft det kämpigt med min kostomläggning.
Har varit väldigt hungrig och det tyder på att kroppen håller på och ställer om sig.
Den har kommit på att någon mängd kolhydrater inte kommer ner i magen mera och socker är i stort sett obefintligt.

Åt då lite mera idag.
Jag vet att imorgon har magen lugnat ner sig och kroppen kommer att börja äta av det lagrade fettet istället.
Ska ta mig en skön långpromenad imorgon.
Det får bli efter de timmar jag jobbat först.
Mot eftermiddagen.

Helgen är ledig men sedan på Måndag börjar det nya, annorlunda och för mig lite udda sättet att jobba.
Spännande!

Av Sirpa Niva - 15 februari 2018 12:29

Idag har den underbara Tulpanbukett jag fick av min älskade sambo igår, slagit ut i full blom.
Så härliga färger!
Jag bara njuter av energin och glädjen den tillför mig.

Av Sirpa Niva - 15 februari 2018 07:22

Några av de senaste nätterna har jag ju drömt massor.
Denna natt var en sådan igen och när jag började vakna upp så var det svårt att skilja på dröm och verklighet.
Riktigt otäckt!

Såpass mycket drömmar och så intensiva att jag inte känner mig utvilad alls.
Sitter jättetrött i soffan och dricker mitt morgonkaffe. Försöker få hjärnan tillbaka till nuet.

Jag drömde om min bortgångna lillasyster och nån läkare.
Hon var på nån klinik och det blev bråk om någonting, så de drogade ner henne och bar bort henne nånstans.

Sedan gick jag in i ett rum där det låg bebisar under vatten.
Fick veta att de badade.
Tyckte att det var så konstigt att de bara låg där, jättelänge med ögonen öppna under vattnet.
De andades ju inte tänkte jag.

Sedan pratade jag med den läkare som hade hand om min syster och det visade sig att han själv var jättesjuk.
Han led av tvångstankar och mådde fruktansvärt dåligt.
Han tränade jättemycket just bara för att hålla dessa tvånstankar i styr.

Det var som omvända roller att jag blev hans rådgivare och hälsocoach plötsligt.
Han anförtrodde mig en massa om sig själv.

Sedan skulle jag plötsligt ut och simma nånstans och letade nånstans där jag kunde byta om och gå på toaletten.
Jag var jättekissnödig i drömmen.
De ställen jag hittade var upptagna av snorkiga, elaka, spydiga illaluktande kvinnor som jag definitivt inte ville komma i närheten av.
Så jag gick ut och där kom läkaren som jag coachat cyklande.
Han ville fortsätta prata om sina problem och jag försökte få ur honom vart syrran var nånstans och hur hon mådde.

Han berättade att hon inte gick att rädda då de drogat ner henne.
Jag förstod inte vad han menade.
Jo hon hade varit allergisk mot det lugnande medlet och hade slutat andas.
Hon var död tyvärr, sade han och ryckte på axlarna.
Jag förstod ingenting och han babblade vidare om sina åkommor och besvär.

Sedan kom jag ihåg hur kissnödig jag var och ur detta vaknade jag sedan.
Var verkligen jättekissnödig när jag vaknat ordentligt och tittade på klockan.
6.39 var den så jag smög tyst upp för att inte störa sambon som sov tryggt bredvid.
Var tvungen att gå på toa.

Den rörigaste, läskigaste drömmen på länge.
Verkar som min hjärna storstädar om nätterna.
Försöker nu skaka av mig olustkänslan innan jag skall sätta mig och jobba mina timmar.

Drömmar är bra sägs det men de får gärna stanna kvar där de hör hemma.
Inte följa med in i det vakna tillståndet i känslan.

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19
20
21
22 23 24 25
26 27 28
<<< Februari 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ minatankebanor med Blogkeen
Följ minatankebanor med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se