I Söndags hade jag min sista dag av semesterveckan. Måndag kompledig och tisdagen helt naturlig fridag.

Nu är jag hemma igen efter rekreationstid både på Öland och vid vår egen husvagn i Malingsbo. Toppen med båda ställena.
En del jobb men mestadels vila, promenader, bada och baravaratid.
Jätteskönt.

Igår lämnade jag, tillsammans med dotter och barnbarn, ett hett Malingsbo.
Det var så grymt varmt att jag mådde dåligt.
+29 i skuggan när vi gjorde klart för avfärd.

Sköljde av lånebilen med hink, svamp och kannor med vatten jag bar från servicehuset.
Tömde husvagnstoaletten.
Säkrade vagnen för avfärd.
Många smådetaljer att tänka på.
Tror att jag glömde stänga takluckan men det gör inte så mycket.
Ska vara om det blir väldigt slagregn att det då regnar in lite.
Inte värre än så. Kan vara bra med lite luftombyte i vagnen.

Åkte via Oxbron, Uttersberg, Kolsva till Köping.
Tankade fullt där. Vår överenskommelse.
Full tank åter som jag fick den till mig.
Mycket bra.
Åkte sedan vidare via Valskog till Arboga.
Kul att uppleva gamla minnen från tiden jag körde buss där.
Från depå Köping för VL.

Det gjorde kärestan också på den tiden.

Träffade kort min räddande ängel som lånat mig bilen, där jag återlämnade den.
Världens raraste, hjälpsammaste människa.
Har alltid varit sådan.
Kärestan kom och hämtade mig och de saker som skulle hem.
Min fina födelsedagsblomma var också med.

Vi for förbi Öb och handlade lite.
Jag behövde hårfärg.
Utväxten skiner grå, värre än nånsin mot min solbruna hud. Håret växer så grymt fort.
Alltid mera på sommaren.

Köpte också insektsspray för att sedan ta bort de myror som ännu traskar omkring i husvagnen.
Inte många men ändå. Jag villa inga alls ha där.

Kom så hem och lastade ur. Kärestan parkerade Elsa Saab i garaget.
Vore det inte för den hopplösa parkeringssituation så skulle jag kunna ha en Sommarbil.
Men det kostar minst 1000:- i månaden.
Det har jag inte råd med.
Bilköp, skatt, försäkring och parkering.
Alldeles för stora pengar i förhållande till hur mycket bil jag behöver.

Väl hemma fick jag skura balkongen direkt.
Den var gul av pollen. Så äckligt.
Gick inte att gå ut där förrän jag gjort rent.
Packade upp grejerna.
Var så trött och påverkad av värmen.
Riktigt jobbigt.

Vi värmde på en fryst pizza och åt vid tv:n sedan. Det var hockey på tv som kärestan ville se. Jag plockade med mitt.
Kände mig febrig.
Gick och lade mig vid 22 tiden. Till dånet av grannens sk musik.
Han kör samma sekvens i nån låt, om och om igen så det skallrar i tavlorna på väggen.

Skönt att vara hemma igen, samtidigt vemodigt att veckan är över.
Nya tag nu med jobbet.
Försöker med gott mod att ge mig in i alla klagomål och reklamationer igen.

Kommer att försöka jobba mera från depåns dator så jag inte behöver ha allt det negativa hemma.
Varvat med körning och det känns bra.
Har kördag på Torsdag och två dagar kundsupport, ledig helg framför.
Lagom start med tre dagars jobb.

Först idag skall jag till läkaren.
Fick en tid hos nån privatklinik på Hässlö.
Hade ju remiss sedan 6 månader tillbaka på öron, näsa och hals.
Min tinnitus skall kollas upp.
Den är hemsk när jag är i stress.

Så kör jag igång arbetsveckan.
Jobb till i mitten av Juni innan två semsterveckor väntar.
Tillsammans med kärestan.
Han börjar sina 4 veckor i början av Juni.

Idag på eftermiddagen, mitt i hettan +29 i skuggan, lämnade jag tillbaka den lånade bilen jag haft under semesterveckan.

Körde direkt från Malingsbo, via Köping där jag tankade fullt, till Arboga.

Lämnade bilen där vi hämtade den.
Fick vänta en liten stund på kärestan som fastnat i rusningstrafiken på väg ut från Västerås.
Det var så grymt varmt.
Gick inte att vistas i solen.

Imorse fick jag meddelande från yngsta dottern att barnbarnet var förkyld, hängig och febrig och kunde inte gå till skolan.
De hade kunnat bli kvar på Öland tills hon tillfrisknade men hade nu kommit hem.

Jag frågade om de inte lika gärna kunde komma ut till vår vagn där jag befann migoch tillbringa tid här, istället för ensamma hemma.

Så blev det.
Familjen med Bassen Ludde och tjejerna kom till Malingsbo.
45 minuters bilfärd från deras hem.
Lillan var trött, hängig och snuvig.

Dagen tillbringade vi med husvagnsgäng, grillning och bad av Ludde.
Lillan hade dålig aptit och bad var inte att föredra förkyld. Vi andra var i.
Givetvis jag.
5 gånger denna varma dag.

Byggde upp ett soltält åt Lillan så hon kom undan i skugga.
Hon var stundtals riktigt varm och risig.
Jag själv mådde dåligt i den stillastående hettan då solen gassade och ingen vind alls.
Sökte skugga, drack mycket och såg till att få i mig salt.

Tog steget helt bort ifrån LCHF som jag nu hållit mig till i två månader.
Inte nån viktminskning och min mathållning blev bara mer och mer sparsam.
Fick inte i mig så mycket fett som det behövs.
Blev bara äcklad och framförallt nu när det är varmt.
Det går inte.
Metoden fungerar inte för mig.
Väljer att återgå till det som funkar för min kropp.
Säkert kommer min mage att börja bråka igen men då får det bli så.

En metod som inte ger minsta viktminskning och min ständiga avsaknad av gott bröd.
Jag som älskar bröd.
Kommer inte att vräka i mig mängder av kolhydrater då jag nu blivit medveten om dess effekter.
Inte heller socker.
Det suget vill jag inte ha tillbaka.

Ett fullgott försök. Två månader.

Ligger nu vaken i husvagnen.
De andra sover, Ludde snarkar.
Var nyss ut en stund och andades nattluft, såg på stjärnorna och lyssnade på tystnaden.

Sista natten här för denna gång.
Imorgon kommer jag att packa ihop, städa, tömma toan, diska upp allt och sedan åka hem.
Tömma bilen hemma, tanka den full, lämna åter till L som lånade ut den till mig.
Så himla rart av honom att gör mina resor möjliga under min första semestervecka.

Det finns vänner som bryr sig.

På Onsdag är det arbetsdag igen.
Ser inte direkt fram emot det tyvärr.
Torsdag körning och det blir lättare.
Få möta kunden fysiskt och inte bara som slasktratt för missnöje och klagomål.

Efter sommaren blir det slut med den delen.
Återgår till körning helt och hållet.

Ska bli skönt att komma hem till min älskade sambo.
Saknar honom hos mig här.

Det är så oerhört vackert här på kvällarna.
Solen har gått ner och det är så vackert ljus över vattnet.
Helt stilla och tyst.

Nya Malingsbo Camping.
Laddning av själen

Gick upp hyfsat tidigt imorse.
Hade huvudvärk som först måste motas bort.
Vet inte om det berodde på för mycket sol igår, kolhydrater eller mardrömmarna på natten.
Tog mig starkt kaffe, en tablett och sedan en stunds vidare vila i bädden.

Gick sedan upp och satte igång med dagen jag hade framför mig.
Läste på fb att yngsta dottern som kom hem från Öland igår, nu hade lillan hemma, förkyld och hängig.
Typiskt. De hade ju kunnat vara kvar på Öland, när hon ändå inte kan gå till skolan.

Får se om jag kan få dem att komma hit till mig. Mycket mer givande att vara förkyld och hängig i mormors husvagn än hemma.
Dottern väldigt trött så vi får se

Jag grejade med förtältet och fixade lite ute. Har börjat gräva ner elkabeln så det går att klippa gräset runt vårt boende.
Blev väldigt snabbt varm så det var bara att traska ner redan vid 9 tiden och ta dagens första bad.
Älskar denna vackra, rena och kyliga sjö.
Som balsam för kropp och själ med bad i detta vatten.

Min hjärna roar sig för fullt med att rensa bort gamla skräpfiler.
Drömmer hemska mardrömmar vissa nätter.

Framförallt när jag sover ensam.
Vaknar tidigt på morgonen och är helt förtvivlad en bra stund efter drömmen som tagit min energi helt.

Vet ju sedan tidigare att just drömmar är bra för då blir det urstädat i tankarna.
Men jag mår ju inte bra timmarna efter hemskheter.

De flesta handlar om att mina nära, älskade råkar illa ut och jag kan ingenting göra.
Bara se på när det sker.
Jag kämpar, slåss och skriker men inget gör skillnad.
Döda människor och djur kommer tillbaka och allt är bara förvirrat.

Saknade min älskade sambo väldigt igår kväll när det blev dags att sova.

Dessa dagar och nätter ifrån honom har fått mig verkligen att inse hur mycket han betyder för mig.
Visst tycker jag om och behöver egentid, men det är honom jag vill ha vid min sida under livets gång.

Jag är ju något av en ensamvarg, framförallt när det är turbolent i livet och enorma krav ställs på mig från olika håll.
När själen inte hinner med i allt så kommer egentiden till sin största vikt och betydelse.

Nu börjar jag lite smått längta hem.
Till min käresta och vårt liv därhemma.
Han jobbar för fullt idag igen och kommer göra det maj månad ut.
Sedan har han 4 veckor semester.
Så välbehövligt.

Första och sista veckan har han själv, jag jobbar då.
Två veckor i mitten tillsammans.
Vi har lite funderingar på Gotland.
Får se hur det blir råd till nånting.
Ekonomin är ännu lidande efter min sjukskrivning.

Som en summering av den dryga vecka jag nu haft semester så har jag lyckats reda ut händelser, sorg och annat som låg på hög och tryckte ner min livsglädje.

Min yngsta dotters kamp efter misshandeln utav henne och på detta kampen om vårdnaden av hennes lilla dotter.
Båda delarna fruktansvärt jobbiga tingsrättsförhandlingar och dom till sist.

Alldeles för litet straff för förövaren tyvärr.
Hustrumisshandel i vårt land räknas inte som något brott. Straffet därefter.
Mera ett "ajabajaintegöraså" än ett straff.

Dotterns vårdnad fick hon helt själv, till stor, stor glädje för oss alla.

Syrrans bortgång har jag äntligen accepterat i själen. Det tog ett år att få in det i huvudet att hon är borta. Bouppteckningen riktigt tung mitt i sorgen. Samhället jagar även den döde för att suga ur allt som går efter denne. Ett underligt land vi lever i.
Vi kommer ses igen hos vår skapare, syrran och jag.

Titti och Lovan, mina små pälsklingar har jag nu strött till moder jord på Öland.
Känns som ett skönt avslut.

Jag har gråtit, pratat högt och bara låtit känslorna flöda stundtals.
Varit arg på allt, känt en enorm saknad och sakta släppt taget och bara låtit allt flyga sin väg.

Saknaden kommer alltid att finnas kvar.
Bara ändra skepnad och styrka vartefter.
Livet går vidare trots allt.

Min egen hälsa har ju sviktat rejält och nu känner jag att den sakta återvänder.
Måste bara hålla energitjyvar på avstånd hela tiden.
Jag tar till mig det jag orkar och känner att jag klarar.
Vill inte ner på knä igen.

Nya tag och nya utmaningar.
Ingen vet vad som väntar nästa dag.

Idag ska jag bara njuta av det vackra vädret, lugnet och friden som börjat hitta tillbaka inom mig.

Ännu finns saker att bearbeta, men jag tar en sak i taget.
Ett steg framåt, i min egen takt.

Fotot är taget av min äldsta dotter på lillkillen som står mitt i livet.
Ett härligt foto av frihet :)

Idag har det varit grymt varmt och mitt i detta var det nödvändigt för mig att bygga upp vårt fina vindskydd.

Kände att vi var så uttittade av en del grannar som ständigt hade sina ögon åt vårt håll.
Säkert blev det bara så utan att de tänkte på det själva.
Men jag upplevde det jobbigt.

Dessutom hade jag sedan innan planerat in en hörna med sittplatser och parasoll.
Ett krypin som vi fick ha för oss själva.

Satte igång och byggde på den innan lunch.
Blev lite plock med snören och pinnar så allt skulle vara rakt och fint.
Sitta ordentligt förankrat ifall det skulle blåsa framöver.

Jobbade med detta mitt i gassande sol.
Gick undan ibland och drack vatten.
Värmde på lunch åt oss.
Resterna från grillningen dagen innan.
Fortsatte sedan jobba på med vindskyddet.

Kärestan och vovve åkte iväg hemåt.
Jag jobbade vidare och gjorde klart hörnan.
Blev hyfsat bra.

Nu känns det mera att vi har en egen gård framför tältet.
Bra grillplats och avskildhet.

Kände mig lite konstig i huvudet när jag gick iväg till servicehuset och fixade disken.
Mycket disk som jag valde bort att greja med medans kärestan och vovve var här.
Det var ju bara ett dygn.

Förstod när jag nästan var klar med disken att jag höll på att få solsting.
Yr, matt, kallsvettig och det blev underligt i synfältet.
Diskade klart och gick till husvagnen.
Drack kallt vatten.
Kändes lite bättre. Torkade disken och sedan bar det av ner till sjön.

Ännu yrare än tidigare och det var bråttom för att bli nersvalkad. Var alldeles matt och kände mig vimsig på nåt konstigt vis.
Ner i vattnet, dök ner så huvudet blev nerkylt.
Flera gånger och det började klarna i tanken igen.

Var jättetrött när jag till sist gick upp och åter till husvagnen.
Tog foto på en söt Kopparorm som stannade till när jag pratade med den.

Tog mig lite salt att äta efter ombyte till torrt. Kände mig utmattad.
Det var väldigt nära solsting idag.
Otäckt.
Vad kan jag göra om jag skulle tuppa av här ensam.
Ingenting.

Igår Lördag då kärestan anlände hit till husvagnen med vovve, så hade han med sig en födelsedagsblomma åt mig.

Fyller ju 13/5 men han ville ge den genast.
Packade upp en stor och vacker krukväxt som jag aldrig förut hade sett, eller ens hört talas om.
Underbar färg på blommorna.

Sökte reda på vad det var för sorts växt och det visade sig vara en Tulpanmeja.
Hör till släktet Ingefärsväxter och nära släkt med Gurkmeja.
Riktigt kraftfull och härlig.

Kommer att plantera om den i en större kruka med mera jord att växa i.
Den kommer pryda sin plats på balkongen hemma.

Min älskling vet att jag tycker om de lite mera ovanliga blommorna.
Precis som nu.
En jättefin present som gjorde mig så glad